المر ۚ تِلْكَ آيَاتُ الْكِتَابِ ۗ وَالَّذِي أُنزِلَ إِلَيْكَ مِن رَّبِّكَ الْحَقُّ وَلَٰكِنَّ أَكْثَرَ النَّاسِ لَا يُؤْمِنُونَ (1)
Alif lam meem ra. DETTA AR budskap ur en uppenbarad Skrift; det som uppenbaras for dig av din Herre ar sanningen, aven om de flesta manniskor inte vill tro |
اللَّهُ الَّذِي رَفَعَ السَّمَاوَاتِ بِغَيْرِ عَمَدٍ تَرَوْنَهَا ۖ ثُمَّ اسْتَوَىٰ عَلَى الْعَرْشِ ۖ وَسَخَّرَ الشَّمْسَ وَالْقَمَرَ ۖ كُلٌّ يَجْرِي لِأَجَلٍ مُّسَمًّى ۚ يُدَبِّرُ الْأَمْرَ يُفَصِّلُ الْآيَاتِ لَعَلَّكُم بِلِقَاءِ رَبِّكُمْ تُوقِنُونَ (2)
Det ar Gud som har rest himlarna utan synligt stod och som tronar [over skapelsen] i Sin allmakts harlighet, och Han har underordnat solen och manen under [Sina lagar]; var och en loper [sitt kretslopp] till en tidpunkt [som Han har] faststallt. Han styr skapelsens ordning [och] framstaller budskapen fast och klart for att starka er tro pa motet med er Herre [pa Domens dag] |
وَهُوَ الَّذِي مَدَّ الْأَرْضَ وَجَعَلَ فِيهَا رَوَاسِيَ وَأَنْهَارًا ۖ وَمِن كُلِّ الثَّمَرَاتِ جَعَلَ فِيهَا زَوْجَيْنِ اثْنَيْنِ ۖ يُغْشِي اللَّيْلَ النَّهَارَ ۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَاتٍ لِّقَوْمٍ يَتَفَكَّرُونَ (3)
Och det ar Han som har brett ut jordens yta och sankt ned i den fast forankrade berg och latit den genomkorsas av floder. Och at alla vaxter pa jorden har Han gett tva kon. Han sveper in dagen i natt. Helt visst ligger det budskap i detta till manniskor som tanker |
وَفِي الْأَرْضِ قِطَعٌ مُّتَجَاوِرَاتٌ وَجَنَّاتٌ مِّنْ أَعْنَابٍ وَزَرْعٌ وَنَخِيلٌ صِنْوَانٌ وَغَيْرُ صِنْوَانٍ يُسْقَىٰ بِمَاءٍ وَاحِدٍ وَنُفَضِّلُ بَعْضَهَا عَلَىٰ بَعْضٍ فِي الْأُكُلِ ۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَاتٍ لِّقَوْمٍ يَعْقِلُونَ (4)
Pa jorden finns det [manga sorters] mark som [fastan] de gransar till varandra [har olika egenskaper - mark som ger] vindruvor och [mark som ger] brodsad och [mark lamplig for] dadelpalmer som vaxer i klungor eller ensamma, och vattnade av samma vatten; nagra av dessa [frukter] har Vi gett battre smak an de andra. I allt detta ligger sannerligen budskap till manniskor som anvander sitt forstand |
۞ وَإِن تَعْجَبْ فَعَجَبٌ قَوْلُهُمْ أَإِذَا كُنَّا تُرَابًا أَإِنَّا لَفِي خَلْقٍ جَدِيدٍ ۗ أُولَٰئِكَ الَّذِينَ كَفَرُوا بِرَبِّهِمْ ۖ وَأُولَٰئِكَ الْأَغْلَالُ فِي أَعْنَاقِهِمْ ۖ وَأُولَٰئِكَ أَصْحَابُ النَّارِ ۖ هُمْ فِيهَا خَالِدُونَ (5)
OM NAGOT kan forvana dig [Muhammad], sa ar det deras ord, nar de sager: "Skall vi, efter att ha [dott och] blivit ett med jorden, verkligen skapas pa nytt?" Dessa [manniskor] fornekar sin Herre; de bar kragar av jarn om halsen [som de sjalva har smitt]. De har Elden till arvedel och dar skall de forbli till evig tid |
وَيَسْتَعْجِلُونَكَ بِالسَّيِّئَةِ قَبْلَ الْحَسَنَةِ وَقَدْ خَلَتْ مِن قَبْلِهِمُ الْمَثُلَاتُ ۗ وَإِنَّ رَبَّكَ لَذُو مَغْفِرَةٍ لِّلنَّاسِ عَلَىٰ ظُلْمِهِمْ ۖ وَإِنَّ رَبَّكَ لَشَدِيدُ الْعِقَابِ (6)
Och de begar att du skall skynda pa det onda [som vantar dem] snarare an det goda, fastan [de borde ha tagit varning av] de foredomliga straff som drabbade [onda manniskor] i gangen tid. Din Herre har forlatelse i beredskap for manniskorna trots den oratt de begar - men din Herre straffar med stranghet |
وَيَقُولُ الَّذِينَ كَفَرُوا لَوْلَا أُنزِلَ عَلَيْهِ آيَةٌ مِّن رَّبِّهِ ۗ إِنَّمَا أَنتَ مُنذِرٌ ۖ وَلِكُلِّ قَوْمٍ هَادٍ (7)
Och de som fornekar sanningen sager: "Varfor har han inte fatt ett tecken fran sin Herre?" Du ar enbart en varnare, men [i Gud] har varje folk sin [hogste] ledare |
اللَّهُ يَعْلَمُ مَا تَحْمِلُ كُلُّ أُنثَىٰ وَمَا تَغِيضُ الْأَرْحَامُ وَمَا تَزْدَادُ ۖ وَكُلُّ شَيْءٍ عِندَهُ بِمِقْدَارٍ (8)
Gud vet vad varje kvinnligt skote bar och hur mycket havandeskapet forkortas eller forlangs, och allt har sitt givna matt i Hans [plan] |
عَالِمُ الْغَيْبِ وَالشَّهَادَةِ الْكَبِيرُ الْمُتَعَالِ (9)
Han kanner allt det som ar dolt for manniskor och det som de kan bevittna, [Han] den Valdige, Den som ar hogt upphojd over allt |
سَوَاءٌ مِّنكُم مَّنْ أَسَرَّ الْقَوْلَ وَمَن جَهَرَ بِهِ وَمَنْ هُوَ مُسْتَخْفٍ بِاللَّيْلِ وَسَارِبٌ بِالنَّهَارِ (10)
[For Honom] saknar det betydelse om nagon av er doljer sina tankar eller uttalar dem hogt, och [likasa] om nagon gommer sig i nattens morker eller framtrader oppet i dagens ljus |
لَهُ مُعَقِّبَاتٌ مِّن بَيْنِ يَدَيْهِ وَمِنْ خَلْفِهِ يَحْفَظُونَهُ مِنْ أَمْرِ اللَّهِ ۗ إِنَّ اللَّهَ لَا يُغَيِّرُ مَا بِقَوْمٍ حَتَّىٰ يُغَيِّرُوا مَا بِأَنفُسِهِمْ ۗ وَإِذَا أَرَادَ اللَّهُ بِقَوْمٍ سُوءًا فَلَا مَرَدَّ لَهُ ۚ وَمَا لَهُم مِّن دُونِهِ مِن وَالٍ (11)
Anglavakter [omger] manniskan - de gar framfor henne och bakom henne - och skyddar henne pa Guds befallning. Gud forandrar inte manniskornas villkor, forran de andrar sitt sinnelag; och om det ar Guds vilja att ett folk drabbas av olyckor kan ingen avvarja det och ingen utom Gud kan hjalpa dem |
هُوَ الَّذِي يُرِيكُمُ الْبَرْقَ خَوْفًا وَطَمَعًا وَيُنشِئُ السَّحَابَ الثِّقَالَ (12)
DET AR HAN som later blixten [blanda] er [och inge er] fruktan saval som hopp, och det ar Han som driver fram de tunga regnmolnen |
وَيُسَبِّحُ الرَّعْدُ بِحَمْدِهِ وَالْمَلَائِكَةُ مِنْ خِيفَتِهِ وَيُرْسِلُ الصَّوَاعِقَ فَيُصِيبُ بِهَا مَن يَشَاءُ وَهُمْ يُجَادِلُونَ فِي اللَّهِ وَهُوَ شَدِيدُ الْمِحَالِ (13)
Askan lovprisar Honom liksom anglarna, som star i bavan infor Honom; och Han slungar blixten mot den Han vill. Anda tvistar de om Gud, [den Allsmaktige,] fruktansvard i Sin straffande vrede |
لَهُ دَعْوَةُ الْحَقِّ ۖ وَالَّذِينَ يَدْعُونَ مِن دُونِهِ لَا يَسْتَجِيبُونَ لَهُم بِشَيْءٍ إِلَّا كَبَاسِطِ كَفَّيْهِ إِلَى الْمَاءِ لِيَبْلُغَ فَاهُ وَمَا هُوَ بِبَالِغِهِ ۚ وَمَا دُعَاءُ الْكَافِرِينَ إِلَّا فِي ضَلَالٍ (14)
Till Honom riktas all sann bon. De som manniskor akallar i Hans stalle kan inte svara dem; [dessa manniskor beter sig lika bakvant] som den som nar han vill dricka stracker flata handen mot vattnet - sa nar det inte [den torstiges] mun. Fornekarnas bon ar bara en meningslos gest |
وَلِلَّهِ يَسْجُدُ مَن فِي السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ طَوْعًا وَكَرْهًا وَظِلَالُهُم بِالْغُدُوِّ وَالْآصَالِ ۩ (15)
Allt och alla i himlarna och pa jorden faller ned i tillbedjan infor Gud, av fri vilja eller nodda och tvungna, och [sa gor] deras skuggor morgon och afton |
قُلْ مَن رَّبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ قُلِ اللَّهُ ۚ قُلْ أَفَاتَّخَذْتُم مِّن دُونِهِ أَوْلِيَاءَ لَا يَمْلِكُونَ لِأَنفُسِهِمْ نَفْعًا وَلَا ضَرًّا ۚ قُلْ هَلْ يَسْتَوِي الْأَعْمَىٰ وَالْبَصِيرُ أَمْ هَلْ تَسْتَوِي الظُّلُمَاتُ وَالنُّورُ ۗ أَمْ جَعَلُوا لِلَّهِ شُرَكَاءَ خَلَقُوا كَخَلْقِهِ فَتَشَابَهَ الْخَلْقُ عَلَيْهِمْ ۚ قُلِ اللَّهُ خَالِقُ كُلِّ شَيْءٍ وَهُوَ الْوَاحِدُ الْقَهَّارُ (16)
Sag: "Vem ar himlarnas och jordens Herre?" Sag: "[Det ar] Gud." Sag: "Och anda tar ni till beskyddare i Hans stalle dem som varken kan ge sig sjalva formaner eller [skydda sig mot] ett ont [som hotar dem]?" Sag: "Kan den blinde jamstallas med den seende? Kan djupt morker jamstallas med ljus?" Eller [menar de att] medhjalparna som de satter vid Guds sida har skapat nagot jamforbart med det som Han har skapat, sa att [medhjalparnas skapelse] for dem liknar [Guds] skapelse? Sag: "Gud ar alltings Skapare, den Ende Guden, som harskar over allt med oinskrankt makt |
أَنزَلَ مِنَ السَّمَاءِ مَاءً فَسَالَتْ أَوْدِيَةٌ بِقَدَرِهَا فَاحْتَمَلَ السَّيْلُ زَبَدًا رَّابِيًا ۚ وَمِمَّا يُوقِدُونَ عَلَيْهِ فِي النَّارِ ابْتِغَاءَ حِلْيَةٍ أَوْ مَتَاعٍ زَبَدٌ مِّثْلُهُ ۚ كَذَٰلِكَ يَضْرِبُ اللَّهُ الْحَقَّ وَالْبَاطِلَ ۚ فَأَمَّا الزَّبَدُ فَيَذْهَبُ جُفَاءً ۖ وَأَمَّا مَا يَنفَعُ النَّاسَ فَيَمْكُثُ فِي الْأَرْضِ ۚ كَذَٰلِكَ يَضْرِبُ اللَّهُ الْأَمْثَالَ (17)
Han later regn falla, som [fyller] uttorkade flodbaddar till bradden, och det skummande vattnet for upp bottenslammet till ytan; pa samma satt [utfalls] slagg ur [metallen] som de smalter over eld for att av den tillverka prydnads- eller nyttoforemal. Sa beskriver Gud sanningen och lognen: slammet och slaggen stots bort och forsvinner, men det som ar till manniskornas nytta blir kvar pa jorden. Sa framstaller Gud [Sina] liknelser |
لِلَّذِينَ اسْتَجَابُوا لِرَبِّهِمُ الْحُسْنَىٰ ۚ وَالَّذِينَ لَمْ يَسْتَجِيبُوا لَهُ لَوْ أَنَّ لَهُم مَّا فِي الْأَرْضِ جَمِيعًا وَمِثْلَهُ مَعَهُ لَافْتَدَوْا بِهِ ۚ أُولَٰئِكَ لَهُمْ سُوءُ الْحِسَابِ وَمَأْوَاهُمْ جَهَنَّمُ ۖ وَبِئْسَ الْمِهَادُ (18)
Det hogsta goda vantar dem som lyssnar till sin Herres kallelse. Men de som inte lyssnar - om de agde allt pa jorden och lika mycket dartill skulle de helt sakert vilja offra det [for att kopa sig fria pa Domens dag]. For dessa [manniskor] kommer rakenskapen att bli en svar provning och till helvetet maste de ta sin tillflykt - ett uselt vilostalle |
۞ أَفَمَن يَعْلَمُ أَنَّمَا أُنزِلَ إِلَيْكَ مِن رَّبِّكَ الْحَقُّ كَمَنْ هُوَ أَعْمَىٰ ۚ إِنَّمَا يَتَذَكَّرُ أُولُو الْأَلْبَابِ (19)
KAN DEN som vet att det som har uppenbarats for dig av din Herre ar sanningen, likstallas med den som ar blind? Bara de som har forstand agnar detta eftertanke |
الَّذِينَ يُوفُونَ بِعَهْدِ اللَّهِ وَلَا يَنقُضُونَ الْمِيثَاقَ (20)
de som haller fast vid forbundet med Gud och fullgor sina hogtidliga ataganden |
وَالَّذِينَ يَصِلُونَ مَا أَمَرَ اللَّهُ بِهِ أَن يُوصَلَ وَيَخْشَوْنَ رَبَّهُمْ وَيَخَافُونَ سُوءَ الْحِسَابِ (21)
de som haller samman det som Gud har befallt skall vara sammanfogat, de som star i bavan infor sin Herre och angslas for rakenskapens svara stund |
وَالَّذِينَ صَبَرُوا ابْتِغَاءَ وَجْهِ رَبِّهِمْ وَأَقَامُوا الصَّلَاةَ وَأَنفَقُوا مِمَّا رَزَقْنَاهُمْ سِرًّا وَعَلَانِيَةً وَيَدْرَءُونَ بِالْحَسَنَةِ السَّيِّئَةَ أُولَٰئِكَ لَهُمْ عُقْبَى الدَّارِ (22)
de som bar motgangen med jamnmod och stravar efter att vinna Guds valbehag, som forrattar bonen och ger at andra av det som Vi skankt dem for deras forsorjning, sa att ingen ser det eller oppet infor alla, och som fordriver ont med gott. Deras mal ar de eviga boningarna |
جَنَّاتُ عَدْنٍ يَدْخُلُونَهَا وَمَن صَلَحَ مِنْ آبَائِهِمْ وَأَزْوَاجِهِمْ وَذُرِّيَّاتِهِمْ ۖ وَالْمَلَائِكَةُ يَدْخُلُونَ عَلَيْهِم مِّن كُلِّ بَابٍ (23)
Edens lustgardar, dar de skall stiga in med sina foraldrar, hustrur, barn och barnbarn - de bland dem som var rattsinniga manniskor - och anglarna kommer emot dem fran alla portar [och valkomnar dem] |
سَلَامٌ عَلَيْكُم بِمَا صَبَرْتُمْ ۚ فَنِعْمَ عُقْبَى الدَّارِ (24)
Fred! [Detta ar lonen] for ert talamod och er uthallighet!" Vilken lycka i dessa eviga boningar |
وَالَّذِينَ يَنقُضُونَ عَهْدَ اللَّهِ مِن بَعْدِ مِيثَاقِهِ وَيَقْطَعُونَ مَا أَمَرَ اللَّهُ بِهِ أَن يُوصَلَ وَيُفْسِدُونَ فِي الْأَرْضِ ۙ أُولَٰئِكَ لَهُمُ اللَّعْنَةُ وَلَهُمْ سُوءُ الدَّارِ (25)
Men de som bryter forbundet med Gud som ar stadfast [i manniskans natur], och som atskiljer vad Gud har befallt skall vara sammanfogat och som stor ordningen och sprider sedefordarv pa jorden - over dem faller [Guds] fordomelse och ett tungt ode vantar dem |
اللَّهُ يَبْسُطُ الرِّزْقَ لِمَن يَشَاءُ وَيَقْدِرُ ۚ وَفَرِحُوا بِالْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَمَا الْحَيَاةُ الدُّنْيَا فِي الْآخِرَةِ إِلَّا مَتَاعٌ (26)
GUD GER den Han vill riklig och [den Han vill] knappare utkomst; de [vilkas hag star till det jordiska] glads at detta liv fastan det, sett ur evighetens synvinkel, inte skanker annat an tom och flyktig gladje |
وَيَقُولُ الَّذِينَ كَفَرُوا لَوْلَا أُنزِلَ عَلَيْهِ آيَةٌ مِّن رَّبِّهِ ۗ قُلْ إِنَّ اللَّهَ يُضِلُّ مَن يَشَاءُ وَيَهْدِي إِلَيْهِ مَنْ أَنَابَ (27)
FORNEKARNA av sanningen sager: "Varfor har han inte fatt ett tecken fran sin Herre?" Sag: "Gud later dem ga vilse som vill ga vilse och Han leder dem till Sig som vill vanda ater till Honom i anger |
الَّذِينَ آمَنُوا وَتَطْمَئِنُّ قُلُوبُهُم بِذِكْرِ اللَّهِ ۗ أَلَا بِذِكْرِ اللَّهِ تَطْمَئِنُّ الْقُلُوبُ (28)
de som tror och vars hjartan blir stilla nar Guds namn namns - ar det inte sa att da Guds namn namns blir manniskohjartat stilla |
الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ طُوبَىٰ لَهُمْ وَحُسْنُ مَآبٍ (29)
De som tror och lever rattskaffens skall vinna inre gladje och en lycklig aterkomst [till Gud] |
كَذَٰلِكَ أَرْسَلْنَاكَ فِي أُمَّةٍ قَدْ خَلَتْ مِن قَبْلِهَا أُمَمٌ لِّتَتْلُوَ عَلَيْهِمُ الَّذِي أَوْحَيْنَا إِلَيْكَ وَهُمْ يَكْفُرُونَ بِالرَّحْمَٰنِ ۚ قُلْ هُوَ رَبِّي لَا إِلَٰهَ إِلَّا هُوَ عَلَيْهِ تَوَكَّلْتُ وَإِلَيْهِ مَتَابِ (30)
Sa har Vi ocksa latit dig [Muhammad som Vart Sandebud] stiga fram bland ett folk som fornekar den Naderike - [andra] folk [som avvisade tron] har kommit och gatt fore dem - for att du skall framfora till dem det som Vi har uppenbarat for dig! Sag: "Han ar min Herre. Ingen gud finns utom Han. Till Honom satter jag min lit och till Honom vander jag ater i anger over mina synder |
وَلَوْ أَنَّ قُرْآنًا سُيِّرَتْ بِهِ الْجِبَالُ أَوْ قُطِّعَتْ بِهِ الْأَرْضُ أَوْ كُلِّمَ بِهِ الْمَوْتَىٰ ۗ بَل لِّلَّهِ الْأَمْرُ جَمِيعًا ۗ أَفَلَمْ يَيْأَسِ الَّذِينَ آمَنُوا أَن لَّوْ يَشَاءُ اللَّهُ لَهَدَى النَّاسَ جَمِيعًا ۗ وَلَا يَزَالُ الَّذِينَ كَفَرُوا تُصِيبُهُم بِمَا صَنَعُوا قَارِعَةٌ أَوْ تَحُلُّ قَرِيبًا مِّن دَارِهِمْ حَتَّىٰ يَأْتِيَ وَعْدُ اللَّهِ ۚ إِنَّ اللَّهَ لَا يُخْلِفُ الْمِيعَادَ (31)
Om det fanns en Skrift [vars ord] kunde satta bergen i rorelse eller bryta jorden i stycken eller forma de doda att tala [skulle det vara denna Koran, men inte ens under som dessa skulle leda fornekarna till tron]. Nej, allt beror av Guds beslut. Har inte de troende misstrostat om [att fornekarna skall anta tron? De vet ju att] Gud, om Han velat, skulle ha vaglett alla manniskor? Men katastrofer kommer att fortsatta att drabba fornekarna till foljd av deras handlingar - [drabba dem] eller [trakten] kring deras hem - till dess att Guds lofte [om trons seger] har uppfyllts. Gud sviker inte Sitt lofte |
وَلَقَدِ اسْتُهْزِئَ بِرُسُلٍ مِّن قَبْلِكَ فَأَمْلَيْتُ لِلَّذِينَ كَفَرُوا ثُمَّ أَخَذْتُهُمْ ۖ فَكَيْفَ كَانَ عِقَابِ (32)
Fore dig har [manniskorna] gjort narr av [andra] sandebud. Jag gav [dessa] fornekare en frist; men sedan straffade Jag dem - och hur [fruktansvart] var inte Mitt straff |
أَفَمَنْ هُوَ قَائِمٌ عَلَىٰ كُلِّ نَفْسٍ بِمَا كَسَبَتْ ۗ وَجَعَلُوا لِلَّهِ شُرَكَاءَ قُلْ سَمُّوهُمْ ۚ أَمْ تُنَبِّئُونَهُ بِمَا لَا يَعْلَمُ فِي الْأَرْضِ أَم بِظَاهِرٍ مِّنَ الْقَوْلِ ۗ بَلْ زُيِّنَ لِلَّذِينَ كَفَرُوا مَكْرُهُمْ وَصُدُّوا عَنِ السَّبِيلِ ۗ وَمَن يُضْلِلِ اللَّهُ فَمَا لَهُ مِنْ هَادٍ (33)
SKULLE Han som vakar over allt levande och vet vad [var och en] fortjanar med sina handlingar, [kunna jamforas med] de medhjalpare som de satter vid Hans sida? Sag: "Kalla dem [vad ni vill]; men ni kan inte underratta Gud om nagot pa jorden som Han inte [redan] vet. Eller anvander ni ord utan mening?" Men dessa fornekares pafund har skonmalats for dem och [sa] har [den raka] vagen stangts for dem; och den som Gud later ga vilse kan inte finna nagon som leder honom ratt |
لَّهُمْ عَذَابٌ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا ۖ وَلَعَذَابُ الْآخِرَةِ أَشَقُّ ۖ وَمَا لَهُم مِّنَ اللَّهِ مِن وَاقٍ (34)
De skall straffas i detta liv, men det eviga straffet ar en svarare plaga; och ingen kommer att skydda dem mot Gud |
۞ مَّثَلُ الْجَنَّةِ الَّتِي وُعِدَ الْمُتَّقُونَ ۖ تَجْرِي مِن تَحْتِهَا الْأَنْهَارُ ۖ أُكُلُهَا دَائِمٌ وَظِلُّهَا ۚ تِلْكَ عُقْبَى الَّذِينَ اتَّقَوا ۖ وَّعُقْبَى الْكَافِرِينَ النَّارُ (35)
PARADISET som har lovats dem som fruktar Gud ar som [en lustgard], genomfluten av backar; men dess frukter och dess [svalkande] skugga varar i evighet. Detta ar det verkliga malet for dem som fruktar Gud, men malet for dem som fornekar sanningen ar Elden |
وَالَّذِينَ آتَيْنَاهُمُ الْكِتَابَ يَفْرَحُونَ بِمَا أُنزِلَ إِلَيْكَ ۖ وَمِنَ الْأَحْزَابِ مَن يُنكِرُ بَعْضَهُ ۚ قُلْ إِنَّمَا أُمِرْتُ أَنْ أَعْبُدَ اللَّهَ وَلَا أُشْرِكَ بِهِ ۚ إِلَيْهِ أَدْعُو وَإِلَيْهِ مَآبِ (36)
[Muhammad!] De som Vi [forut] har skankt uppenbarelsen glads over det som har uppenbarats for dig. Men bland dem som splittrats i sekter avvisar nagra en del av detta. Sag [till dem]: "Jag har bara blivit befalld att tillbe Gud och att inte satta nagon vid Hans sida. Jag uppmanar [manniskorna att dyrka] Honom och till Honom skall jag [till sist] atervanda |
وَكَذَٰلِكَ أَنزَلْنَاهُ حُكْمًا عَرَبِيًّا ۚ وَلَئِنِ اتَّبَعْتَ أَهْوَاءَهُم بَعْدَمَا جَاءَكَ مِنَ الْعِلْمِ مَا لَكَ مِنَ اللَّهِ مِن وَلِيٍّ وَلَا وَاقٍ (37)
[Liksom Vi uppenbarade aldre tiders Skrifter] har Vi nu uppenbarat denna som en regelsamling pa det arabiska spraket. Och om du, efter att ha fatt all den kunskap som kommit dig till del, tillmotesgick deras onskningar, skulle ingen kunna skydda dig mot Gud, ingen ta dig i forsvar |
وَلَقَدْ أَرْسَلْنَا رُسُلًا مِّن قَبْلِكَ وَجَعَلْنَا لَهُمْ أَزْوَاجًا وَذُرِّيَّةً ۚ وَمَا كَانَ لِرَسُولٍ أَن يَأْتِيَ بِآيَةٍ إِلَّا بِإِذْنِ اللَّهِ ۗ لِكُلِّ أَجَلٍ كِتَابٌ (38)
Vi har sant [Vara] sandebud fore dig och gav dem hustrur och barn, men ingen av dem har fatt gora tecken och under annat an med Guds tillatelse. Varje tid har haft sin uppenbarelse |
يَمْحُو اللَّهُ مَا يَشَاءُ وَيُثْبِتُ ۖ وَعِندَهُ أُمُّ الْكِتَابِ (39)
Gud upphaver eller bekraftar vad Han vill [av tidigare budskap]; hos Honom ar all uppenbarelses kalla |
وَإِن مَّا نُرِيَنَّكَ بَعْضَ الَّذِي نَعِدُهُمْ أَوْ نَتَوَفَّيَنَّكَ فَإِنَّمَا عَلَيْكَ الْبَلَاغُ وَعَلَيْنَا الْحِسَابُ (40)
ANTINGEN Vi later dig se nagot av det som Vi har lovat dem eller later dig do [innan straffet nar dem], ar din plikt bara att framfora [budskapet]; rakenskapen tillkommer Oss |
أَوَلَمْ يَرَوْا أَنَّا نَأْتِي الْأَرْضَ نَنقُصُهَا مِنْ أَطْرَافِهَا ۚ وَاللَّهُ يَحْكُمُ لَا مُعَقِّبَ لِحُكْمِهِ ۚ وَهُوَ سَرِيعُ الْحِسَابِ (41)
Har [fornekarna] da inte sett hur Vi slar mot [deras] land och skar bort dess utmarker [undan for undan och later dem falla i de troendes hander]? Gud ensam domer och ingen kan tillfoga nagot till Hans beslut; Han ar snar att kalla till rakenskap |
وَقَدْ مَكَرَ الَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ فَلِلَّهِ الْمَكْرُ جَمِيعًا ۖ يَعْلَمُ مَا تَكْسِبُ كُلُّ نَفْسٍ ۗ وَسَيَعْلَمُ الْكُفَّارُ لِمَنْ عُقْبَى الدَّارِ (42)
Dessa [envisa fornekares] foregangare tankte ocksa de ut listiga och bedragliga argument, men Gud har alla argument [i Sin hand]. Han vet vad var och en har fortjanat [med sina handlingar] och fornekarna kommer att fa klart for sig vem som star som [slutlig] segrare |
وَيَقُولُ الَّذِينَ كَفَرُوا لَسْتَ مُرْسَلًا ۚ قُلْ كَفَىٰ بِاللَّهِ شَهِيدًا بَيْنِي وَبَيْنَكُمْ وَمَنْ عِندَهُ عِلْمُ الْكِتَابِ (43)
Och fornekarna sager: "Du ar inte [Guds] utsande." Svara [dem]: "Inga andra vittnen behovs mellan mig och er an Gud och den som har [verklig] kunskap om uppenbarelsen |
