اقْتَرَبَ لِلنَّاسِ حِسَابُهُمْ وَهُمْ فِي غَفْلَةٍ مُّعْرِضُونَ (1)
RAKENSKAPENS stund kommer allt narmare manniskorna, men de vander sig likgiltigt bort [om fragan fors pa tal] |
مَا يَأْتِيهِم مِّن ذِكْرٍ مِّن رَّبِّهِم مُّحْدَثٍ إِلَّا اسْتَمَعُوهُ وَهُمْ يَلْعَبُونَ (2)
Nar en ny paminnelse fran deras Herre nar dem lyssnar de [forstrott], utan att overge sina tidsfordriv |
لَاهِيَةً قُلُوبُهُمْ ۗ وَأَسَرُّوا النَّجْوَى الَّذِينَ ظَلَمُوا هَلْ هَٰذَا إِلَّا بَشَرٌ مِّثْلُكُمْ ۖ أَفَتَأْتُونَ السِّحْرَ وَأَنتُمْ تُبْصِرُونَ (3)
och medan deras sinnen ar upptagna av andra tankar. De [som satter gudar vid Guds sida] haller sina hemliga overlaggningar [och fragar varandra:] "Ar denne [Muhammad] nagot mera an en dodlig manniska som vi? Skall vi da, vi som ar klarsynta, ga med pa [att lyssna till] hans [valtalighet som blandar och forhaxar som] trolldom |
قَالَ رَبِّي يَعْلَمُ الْقَوْلَ فِي السَّمَاءِ وَالْأَرْضِ ۖ وَهُوَ السَّمِيعُ الْعَلِيمُ (4)
Sag: "Min Herre vet allt som sags i himlen och pa jorden; Han ar Den som hor allt, vet allt |
بَلْ قَالُوا أَضْغَاثُ أَحْلَامٍ بَلِ افْتَرَاهُ بَلْ هُوَ شَاعِرٌ فَلْيَأْتِنَا بِآيَةٍ كَمَا أُرْسِلَ الْأَوَّلُونَ (5)
Och de gar sa langt att de sager: ["Detta ar bara] ett virrvarr av drommar" [eller] "nej, han har [sjalv] hittat pa alltsammans" [eller] "nej, han ar ju poet". - "Lat honom nu visa oss ett tecken liksom de tidigare [profeterna] sandes [med tecken] |
مَا آمَنَتْ قَبْلَهُم مِّن قَرْيَةٍ أَهْلَكْنَاهَا ۖ أَفَهُمْ يُؤْمِنُونَ (6)
Inget av de folk i aldre tid som Vi lat ga under trodde [sina profeter]. Skall da dessa [sentida efterfoljare] vara lattare att overtyga |
وَمَا أَرْسَلْنَا قَبْلَكَ إِلَّا رِجَالًا نُّوحِي إِلَيْهِمْ ۖ فَاسْأَلُوا أَهْلَ الذِّكْرِ إِن كُنتُمْ لَا تَعْلَمُونَ (7)
De som Vi har sant fore dig [som sandebud] var ingenting annat an man for vilka Vi uppenbarade [Vara budskap]. Fraga da dem som gar efter [de tidigare uppenbarelserna], om ni inte vet det |
وَمَا جَعَلْنَاهُمْ جَسَدًا لَّا يَأْكُلُونَ الطَّعَامَ وَمَا كَانُوا خَالِدِينَ (8)
Inte heller gav Vi dem kroppar som inte behovde foda och de var inte ododliga |
ثُمَّ صَدَقْنَاهُمُ الْوَعْدَ فَأَنجَيْنَاهُمْ وَمَن نَّشَاءُ وَأَهْلَكْنَا الْمُسْرِفِينَ (9)
Till sist uppfyllde Vi Vart lofte och raddade dem och de [andra] som Vi ville [radda], och dem som hade forslosat sina sjalar lat Vi ga under |
لَقَدْ أَنزَلْنَا إِلَيْكُمْ كِتَابًا فِيهِ ذِكْرُكُمْ ۖ أَفَلَا تَعْقِلُونَ (10)
[ARABER!] Vi har nu uppenbarat for er en Skrift varigenom ert namn skall ihagkommas och hallas i ara; vill ni da inte anvanda ert forstand |
وَكَمْ قَصَمْنَا مِن قَرْيَةٍ كَانَتْ ظَالِمَةً وَأَنشَأْنَا بَعْدَهَا قَوْمًا آخَرِينَ (11)
Hur manga folk har Vi inte latit ga under pa grund av den myckna oratt som de begick, och efter dem har Vi latit nya slakten stiga fram |
فَلَمَّا أَحَسُّوا بَأْسَنَا إِذَا هُم مِّنْهَا يَرْكُضُونَ (12)
Nar de fick kanning av Vart stranga [straff] ville de fly undan pa snabbaste satt |
لَا تَرْكُضُوا وَارْجِعُوا إِلَىٰ مَا أُتْرِفْتُمْ فِيهِ وَمَسَاكِنِكُمْ لَعَلَّكُمْ تُسْأَلُونَ (13)
[men en rost hejdade dem:] "Fly inte! Atervand till ert ombonade liv i bekvamlighet och overflod och till era hem; kanske far ni nagra fragor [som ni maste svara pa] |
قَالُوا يَا وَيْلَنَا إِنَّا كُنَّا ظَالِمِينَ (14)
[Da] jamrade de sig: "Vi har dragit olycka over oss genom att bega all den oratt som vi begick |
فَمَا زَالَت تِّلْكَ دَعْوَاهُمْ حَتَّىٰ جَعَلْنَاهُمْ حَصِيدًا خَامِدِينَ (15)
Och deras jammerrop tystnade inte forran Vi [mejade ned dem och] lamnade dem som de torra, doda strana [efter] skorden |
وَمَا خَلَقْنَا السَّمَاءَ وَالْأَرْضَ وَمَا بَيْنَهُمَا لَاعِبِينَ (16)
VI HAR inte skapat himlen och jorden och allt som finns daremellan for ros skull |
لَوْ أَرَدْنَا أَن نَّتَّخِذَ لَهْوًا لَّاتَّخَذْنَاهُ مِن لَّدُنَّا إِن كُنَّا فَاعِلِينَ (17)
Om Vart syfte hade varit forstroelse kunde Vi ha funnit den inom Oss sjalva, om Vi verkligen skulle vilja agna Oss at nagot sadant |
بَلْ نَقْذِفُ بِالْحَقِّ عَلَى الْبَاطِلِ فَيَدْمَغُهُ فَإِذَا هُوَ زَاهِقٌ ۚ وَلَكُمُ الْوَيْلُ مِمَّا تَصِفُونَ (18)
Nej, Vi slungar sanningen mot lognen sa att alla falska [pastaenden eftertryckligt] vederlaggs, och sa tynar [lognen] bort och dor. Ni drar olycka over er genom era [forsok] att beskriva [Guds] Vasen |
وَلَهُ مَن فِي السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ ۚ وَمَنْ عِندَهُ لَا يَسْتَكْبِرُونَ عَنْ عِبَادَتِهِ وَلَا يَسْتَحْسِرُونَ (19)
Honom som allt och alla i himlarna och pa jorden tillhor! De som star nara Honom haller sig inte for goda att tjana Honom och de fortrottas inte |
يُسَبِّحُونَ اللَّيْلَ وَالنَّهَارَ لَا يَفْتُرُونَ (20)
De prisar Honom natt och dag utan att mattas [i sin hangivelse] |
أَمِ اتَّخَذُوا آلِهَةً مِّنَ الْأَرْضِ هُمْ يُنشِرُونَ (21)
Men det finns de som har satt upp gudar hamtade fran jorden och [pastar att] de ateruppvacker de doda |
لَوْ كَانَ فِيهِمَا آلِهَةٌ إِلَّا اللَّهُ لَفَسَدَتَا ۚ فَسُبْحَانَ اللَّهِ رَبِّ الْعَرْشِ عَمَّا يَصِفُونَ (22)
Men om det i himlen eller pa jorden hade funnits gudar vid sidan av Gud skulle varldsalltets ordning ha brutit samman! Stor ar Gud i Sin harlighet, Herren till allmaktens tron, fjarran fran [deras forsok] att beskriva [Hans Vasen] |
لَا يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ (23)
[Ingen] kan stalla Honom till svars for Hans handlande, men [manniskorna] skall sta till svars [for sina handlingar] |
أَمِ اتَّخَذُوا مِن دُونِهِ آلِهَةً ۖ قُلْ هَاتُوا بُرْهَانَكُمْ ۖ هَٰذَا ذِكْرُ مَن مَّعِيَ وَذِكْرُ مَن قَبْلِي ۗ بَلْ أَكْثَرُهُمْ لَا يَعْلَمُونَ الْحَقَّ ۖ فَهُم مُّعْرِضُونَ (24)
Icke desto mindre dyrkar de [falska] gudar i Hans stalle! Sag [Muhammad]: "Lagg fram era bevis; detta ar Paminnelsens [ord, Paminnelsen] som har nedsants till dem som foljer mig och Paminnelsen [som sandes] till dem som var mina foregangare." Men de flesta kanner inte sanningen och [darfor] vander de sig bort |
وَمَا أَرْسَلْنَا مِن قَبْلِكَ مِن رَّسُولٍ إِلَّا نُوحِي إِلَيْهِ أَنَّهُ لَا إِلَٰهَ إِلَّا أَنَا فَاعْبُدُونِ (25)
Vi har aldrig sant en profet fore dig utan att uppenbara for honom: "Det finns ingen annan gud an Jag - tillbe Mig |
وَقَالُوا اتَّخَذَ الرَّحْمَٰنُ وَلَدًا ۗ سُبْحَانَهُ ۚ بَلْ عِبَادٌ مُّكْرَمُونَ (26)
Och de sager: "Den Naderike har [avlat] en son." Nej, stor ar Han i Sin harlighet! [Alla] ar de Hans tjanare som Han har bevisat stor heder |
لَا يَسْبِقُونَهُ بِالْقَوْلِ وَهُم بِأَمْرِهِ يَعْمَلُونَ (27)
de talar inte forran Han har talat, och de handlar [bara] nar Han befaller |
يَعْلَمُ مَا بَيْنَ أَيْدِيهِمْ وَمَا خَلْفَهُمْ وَلَا يَشْفَعُونَ إِلَّا لِمَنِ ارْتَضَىٰ وَهُم مِّنْ خَشْيَتِهِ مُشْفِقُونَ (28)
Han vet allt vad [manniskor] kan veta och allt som ar dolt for dem, och de kan inte tala till forman for nagon annan an den som Han ar nojd med. Och de bavar infor Hans [majestat] |
۞ وَمَن يَقُلْ مِنْهُمْ إِنِّي إِلَٰهٌ مِّن دُونِهِ فَذَٰلِكَ نَجْزِيهِ جَهَنَّمَ ۚ كَذَٰلِكَ نَجْزِي الظَّالِمِينَ (29)
Och om nagon av dem sade: "Jag ar en gud sida vid sida med Honom", skulle Vi straffa honom med helvetet; sa lonar Vi dem som begar oratt |
أَوَلَمْ يَرَ الَّذِينَ كَفَرُوا أَنَّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ كَانَتَا رَتْقًا فَفَتَقْنَاهُمَا ۖ وَجَعَلْنَا مِنَ الْمَاءِ كُلَّ شَيْءٍ حَيٍّ ۖ أَفَلَا يُؤْمِنُونَ (30)
INSER DE inte, de som vill forneka sanningen, att himlarna och jorden [en gang] utgjorde en enda, sammanhallen massa och [att] Vi skilde dem at? Och [vet de inte] att Vi har latit allt liv uppsta ur vatten? Har de da ingen tro |
وَجَعَلْنَا فِي الْأَرْضِ رَوَاسِيَ أَن تَمِيدَ بِهِمْ وَجَعَلْنَا فِيهَا فِجَاجًا سُبُلًا لَّعَلَّهُمْ يَهْتَدُونَ (31)
Och [ser de inte att] Vi har sankt ned i jorden fast forankrade berg, sa att den inte svajar under deras fot, och banat vagar over den for att de skall kunna komma fram |
وَجَعَلْنَا السَّمَاءَ سَقْفًا مَّحْفُوظًا ۖ وَهُمْ عَنْ آيَاتِهَا مُعْرِضُونَ (32)
och byggt himlens [valv] som ett val skyddat tak? Men de vander ryggen at [naturens alla] tecken |
وَهُوَ الَّذِي خَلَقَ اللَّيْلَ وَالنَّهَارَ وَالشَّمْسَ وَالْقَمَرَ ۖ كُلٌّ فِي فَلَكٍ يَسْبَحُونَ (33)
Ocksa natten och dagen ar Hans verk, liksom solen och manen, som ror sig var och en i sitt kretslopp |
وَمَا جَعَلْنَا لِبَشَرٍ مِّن قَبْلِكَ الْخُلْدَ ۖ أَفَإِن مِّتَّ فَهُمُ الْخَالِدُونَ (34)
VI HAR inte skankt evigt liv at nagon manniska fore dig [Muhammad]; om du maste do, skulle de da fa leva for evigt |
كُلُّ نَفْسٍ ذَائِقَةُ الْمَوْتِ ۗ وَنَبْلُوكُم بِالشَّرِّ وَالْخَيْرِ فِتْنَةً ۖ وَإِلَيْنَا تُرْجَعُونَ (35)
Varje manniska skall smaka doden; och Vi provar er genom de frestelser [som foljer] med saval motgang som medgang. Och ni skall foras tillbaka till Oss |
وَإِذَا رَآكَ الَّذِينَ كَفَرُوا إِن يَتَّخِذُونَكَ إِلَّا هُزُوًا أَهَٰذَا الَّذِي يَذْكُرُ آلِهَتَكُمْ وَهُم بِذِكْرِ الرَّحْمَٰنِ هُمْ كَافِرُونَ (36)
Men nar fornekarna av sanningen ser dig ar allt de vill att gora dig till atloje [och den ene sager till den andre]: "Ar det han som talar [nedsattande] om vara gudar?" Men [sjalva] fornekar de den Naderike, sa snart [de hor] Hans namn namnas |
خُلِقَ الْإِنسَانُ مِنْ عَجَلٍ ۚ سَأُرِيكُمْ آيَاتِي فَلَا تَسْتَعْجِلُونِ (37)
Manniskan ar av naturen en otalig varelse. Jag skall lata er se Mina tecken, men begar inte att Jag skall visa er dem i fortid |
وَيَقُولُونَ مَتَىٰ هَٰذَا الْوَعْدُ إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ (38)
Och de fragar: "Nar kommer detta lofte [om uppstandelse och dom] att infrias, om det som ni har sagt ar sant |
لَوْ يَعْلَمُ الَّذِينَ كَفَرُوا حِينَ لَا يَكُفُّونَ عَن وُجُوهِهِمُ النَّارَ وَلَا عَن ظُهُورِهِمْ وَلَا هُمْ يُنصَرُونَ (39)
Om fornekarna visste [att den tid kommer] da de forgaves skall forsoka skydda ansikte och rygg mot elden och ingen skall hjalpa dem |
بَلْ تَأْتِيهِم بَغْتَةً فَتَبْهَتُهُمْ فَلَا يَسْتَطِيعُونَ رَدَّهَا وَلَا هُمْ يُنظَرُونَ (40)
Ja, den [Yttersta stunden] skall komma over dem plotsligt och de skall sta dar forvirrade och forstummade; de kan inte hejda dess [ankomst] och de kommer inte att beviljas uppskov |
وَلَقَدِ اسْتُهْزِئَ بِرُسُلٍ مِّن قَبْلِكَ فَحَاقَ بِالَّذِينَ سَخِرُوا مِنْهُم مَّا كَانُوا بِهِ يَسْتَهْزِئُونَ (41)
[Aven] fore dig har sandebud gjorts till atloje, men [till sist] blev upptagsmakarna inringade just av det som deras skamt brukade handla om |
قُلْ مَن يَكْلَؤُكُم بِاللَّيْلِ وَالنَّهَارِ مِنَ الرَّحْمَٰنِ ۗ بَلْ هُمْ عَن ذِكْرِ رَبِّهِم مُّعْرِضُونَ (42)
Sag: "Vem skyddar er om natten och om dagen mot den Naderikes [vrede]?" Nej, de vill inte paminnas om sin Herre och vander ryggen till |
أَمْ لَهُمْ آلِهَةٌ تَمْنَعُهُم مِّن دُونِنَا ۚ لَا يَسْتَطِيعُونَ نَصْرَ أَنفُسِهِمْ وَلَا هُم مِّنَّا يُصْحَبُونَ (43)
Har de da andra gudar an Oss som skyddar dem? Men dessa [gudar] kan inte [ens] hjalpa sig sjalva och har ingen som skyddar dem mot Oss |
بَلْ مَتَّعْنَا هَٰؤُلَاءِ وَآبَاءَهُمْ حَتَّىٰ طَالَ عَلَيْهِمُ الْعُمُرُ ۗ أَفَلَا يَرَوْنَ أَنَّا نَأْتِي الْأَرْضَ نَنقُصُهَا مِنْ أَطْرَافِهَا ۚ أَفَهُمُ الْغَالِبُونَ (44)
Nej, Vi lat dem - liksom deras fader - njuta av livets goda sa lange att de fann tiden lang. Ser de da inte hur Vi gar till vaga mot [ett] land och berovar det dess basta resurser [och later dess tidigare storhet och makt foljas av nedgang och fall]? Tror de anda att de [till sist] skall hemfora segern |
قُلْ إِنَّمَا أُنذِرُكُم بِالْوَحْيِ ۚ وَلَا يَسْمَعُ الصُّمُّ الدُّعَاءَ إِذَا مَا يُنذَرُونَ (45)
SAG [Muhammad]: "Jag varnar er inte med andra ord an de som uppenbaras [for mig]!" Men de som [latsas] dova kan inte uppfatta varningen |
وَلَئِن مَّسَّتْهُمْ نَفْحَةٌ مِّنْ عَذَابِ رَبِّكَ لَيَقُولُنَّ يَا وَيْلَنَا إِنَّا كُنَّا ظَالِمِينَ (46)
Och sa snart de far kanning av en vindstot av din Herres straff, jamrar de sig: "Vi har dragit olycka over oss med all den oratt som vi begick |
وَنَضَعُ الْمَوَازِينَ الْقِسْطَ لِيَوْمِ الْقِيَامَةِ فَلَا تُظْلَمُ نَفْسٌ شَيْئًا ۖ وَإِن كَانَ مِثْقَالَ حَبَّةٍ مِّنْ خَرْدَلٍ أَتَيْنَا بِهَا ۗ وَكَفَىٰ بِنَا حَاسِبِينَ (47)
Pa Uppstandelsens dag skall Vi stalla fram rattvisande vagar och ingen skall da lida den minsta oratt. [Allt,] till och med det som vager sa litet som ett senapskorn, skall Vi dra fram i ljuset. Det ar Vi som bast haller rakning pa allt |
وَلَقَدْ آتَيْنَا مُوسَىٰ وَهَارُونَ الْفُرْقَانَ وَضِيَاءً وَذِكْرًا لِّلْمُتَّقِينَ (48)
VI GAV Moses och Aron den mattstock med vilken ratt kan matas och skiljas fran oratt, ett ljus [for att lysa upp manniskornas vag] och en paminnelse for dem som fruktar Gud |
الَّذِينَ يَخْشَوْنَ رَبَّهُم بِالْغَيْبِ وَهُم مِّنَ السَّاعَةِ مُشْفِقُونَ (49)
som bavar infor sin Herre, trots att de inte kan se eller fornimma Honom, och som angslas for [den Yttersta] stunden |
وَهَٰذَا ذِكْرٌ مُّبَارَكٌ أَنزَلْنَاهُ ۚ أَفَأَنتُمْ لَهُ مُنكِرُونَ (50)
Aven denna [Koran] ar en valsignad paminnelse som Vi har uppenbarat. [Ar ni beredda att] forkasta den |
۞ وَلَقَدْ آتَيْنَا إِبْرَاهِيمَ رُشْدَهُ مِن قَبْلُ وَكُنَّا بِهِ عَالِمِينَ (51)
REDAN i hans ungdom gav Vi Abraham kunskap om den ratta vagen och ett rattradigt handlande; Vi visste att han var [vardig Vara gavor] |
إِذْ قَالَ لِأَبِيهِ وَقَوْمِهِ مَا هَٰذِهِ التَّمَاثِيلُ الَّتِي أَنتُمْ لَهَا عَاكِفُونَ (52)
Till sin fader och sitt folk sade han: "Vad forestaller dessa statyer som ni dyrkar med en sadan hangivenhet |
قَالُوا وَجَدْنَا آبَاءَنَا لَهَا عَابِدِينَ (53)
De svarade: "Vi sag vara fader dyrka dem |
قَالَ لَقَدْ كُنتُمْ أَنتُمْ وَآبَاؤُكُمْ فِي ضَلَالٍ مُّبِينٍ (54)
Han sade: "Det ar tydligt att ni och era fader helt har gatt vilse |
قَالُوا أَجِئْتَنَا بِالْحَقِّ أَمْ أَنتَ مِنَ اللَّاعِبِينَ (55)
De sade: "Sager du detta pa fullt allvar, eller vill du skamta |
قَالَ بَل رَّبُّكُمْ رَبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ الَّذِي فَطَرَهُنَّ وَأَنَا عَلَىٰ ذَٰلِكُم مِّنَ الشَّاهِدِينَ (56)
Han svarade: "[Jag talar allvar!] Er Herre ar himlarnas och jordens Herre, Han som har skapat dem, och jag ar en av dem som vittnar om detta |
وَتَاللَّهِ لَأَكِيدَنَّ أَصْنَامَكُم بَعْدَ أَن تُوَلُّوا مُدْبِرِينَ (57)
[For sig sjalv sade han:] "Jag skall vid Gud sannerligen ta itu med era avgudar sa snart ni vander ryggen till |
فَجَعَلَهُمْ جُذَاذًا إِلَّا كَبِيرًا لَّهُمْ لَعَلَّهُمْ إِلَيْهِ يَرْجِعُونَ (58)
Och sa slog han dem i stycken, alla utom den fornamste av dem, sa att de skulle kunna vanda sig till honom |
قَالُوا مَن فَعَلَ هَٰذَا بِآلِهَتِنَا إِنَّهُ لَمِنَ الظَّالِمِينَ (59)
[Nar de sag forodelsen] sade de: "Vem har gjort detta mot vara gudar? Han har begatt en svar oratt |
قَالُوا سَمِعْنَا فَتًى يَذْكُرُهُمْ يُقَالُ لَهُ إِبْرَاهِيمُ (60)
[Nagra] sade: "Vi horde en ung man tala om dem; hans namn ar Abraham |
قَالُوا فَأْتُوا بِهِ عَلَىٰ أَعْيُنِ النَّاسِ لَعَلَّهُمْ يَشْهَدُونَ (61)
[De andra] sade: "For hit honom infor allt folket, sa att de kan [beratta vad de far] bevittna |
قَالُوا أَأَنتَ فَعَلْتَ هَٰذَا بِآلِهَتِنَا يَا إِبْرَاهِيمُ (62)
[Nar han forts fram] fragade de: "Har du, Abraham, gjort detta mot vara gudar |
قَالَ بَلْ فَعَلَهُ كَبِيرُهُمْ هَٰذَا فَاسْأَلُوهُمْ إِن كَانُوا يَنطِقُونَ (63)
Han svarade: "Nej, det var denne, den fornamste av dem, som gjorde det. Men fraga dem ni, om det ar sa att de kan tala |
فَرَجَعُوا إِلَىٰ أَنفُسِهِمْ فَقَالُوا إِنَّكُمْ أَنتُمُ الظَّالِمُونَ (64)
Da atergick de till att diskutera inbordes och [nagra] sade [till de andra]: "Det ar ni som har gjort oratt |
ثُمَّ نُكِسُوا عَلَىٰ رُءُوسِهِمْ لَقَدْ عَلِمْتَ مَا هَٰؤُلَاءِ يَنطِقُونَ (65)
Men sa svangde de om [och sade till Abraham:] "Du vet mycket val att dessa [bilder] inte kan tala |
قَالَ أَفَتَعْبُدُونَ مِن دُونِ اللَّهِ مَا لَا يَنفَعُكُمْ شَيْئًا وَلَا يَضُرُّكُمْ (66)
[Da] sade han: "Dyrkar ni alltsa i stallet for Gud det som varken kan gagna eller skada er |
أُفٍّ لَّكُمْ وَلِمَا تَعْبُدُونَ مِن دُونِ اللَّهِ ۖ أَفَلَا تَعْقِلُونَ (67)
Skam over er och det som ni dyrkar i Guds stalle! Vill ni inte anvanda ert forstand |
قَالُوا حَرِّقُوهُ وَانصُرُوا آلِهَتَكُمْ إِن كُنتُمْ فَاعِلِينَ (68)
[Da] ropade de: "Lat oss branna honom [pa bal] och hamnas gudarna, om [nagot] maste goras [for dem] |
قُلْنَا يَا نَارُ كُونِي بَرْدًا وَسَلَامًا عَلَىٰ إِبْرَاهِيمَ (69)
[Da] befallde Vi elden: "Bli svalka och sakerhet for Abraham |
وَأَرَادُوا بِهِ كَيْدًا فَجَعَلْنَاهُمُ الْأَخْسَرِينَ (70)
[Sedan] forsokte de snarja Abraham med list, men [Vi korsade deras planer] och lat dem sta som forlorare |
وَنَجَّيْنَاهُ وَلُوطًا إِلَى الْأَرْضِ الَّتِي بَارَكْنَا فِيهَا لِلْعَالَمِينَ (71)
Vi raddade honom och Lot [och forde dem] till det land som Vi har valsignat for alla folk |
وَوَهَبْنَا لَهُ إِسْحَاقَ وَيَعْقُوبَ نَافِلَةً ۖ وَكُلًّا جَعَلْنَا صَالِحِينَ (72)
Och som annu en gava av Var nad skankte Vi honom [sonen] Isak och [dennes son] Jakob och Vi gjorde dem alla till rattsinniga manniskor |
وَجَعَلْنَاهُمْ أَئِمَّةً يَهْدُونَ بِأَمْرِنَا وَأَوْحَيْنَا إِلَيْهِمْ فِعْلَ الْخَيْرَاتِ وَإِقَامَ الصَّلَاةِ وَإِيتَاءَ الزَّكَاةِ ۖ وَكَانُوا لَنَا عَابِدِينَ (73)
och gjorde dem till ledare som ledde [manniskorna] enligt Vara befallningar, och Vi ingav dem [vilja] att gora gott och att regelbundet forratta bonen och att hjalpa de behovande. Och de agnade Oss hela sin dyrkan |
وَلُوطًا آتَيْنَاهُ حُكْمًا وَعِلْمًا وَنَجَّيْنَاهُ مِنَ الْقَرْيَةِ الَّتِي كَانَت تَّعْمَلُ الْخَبَائِثَ ۗ إِنَّهُمْ كَانُوا قَوْمَ سَوْءٍ فَاسِقِينَ (74)
OCH [MINNS] Lot! Vi gav honom visdom och kunskap, och Vi raddade honom fran [hans] folk, som begick onda och skamliga handlingar; de var fordarvade manniskor, som trotsade [Gud] |
وَأَدْخَلْنَاهُ فِي رَحْمَتِنَا ۖ إِنَّهُ مِنَ الصَّالِحِينَ (75)
Vi inneslot honom i Var nad, och han var sannerligen en av de rattsinniga |
وَنُوحًا إِذْ نَادَىٰ مِن قَبْلُ فَاسْتَجَبْنَا لَهُ فَنَجَّيْنَاهُ وَأَهْلَهُ مِنَ الْكَرْبِ الْعَظِيمِ (76)
OCH [MINNS] Noa! - Hur han i forna dagar bad [om Guds hjalp mot sitt folk] och hur Vi bonhorde honom och darpa raddade honom och hans narmaste undan den stora floden |
وَنَصَرْنَاهُ مِنَ الْقَوْمِ الَّذِينَ كَذَّبُوا بِآيَاتِنَا ۚ إِنَّهُمْ كَانُوا قَوْمَ سَوْءٍ فَأَغْرَقْنَاهُمْ أَجْمَعِينَ (77)
Vi gav honom styrka att sta emot folket, som avvisade Vara budskap som logn; dessa manniskor var i sanning fordarvade och Vi drankte dem alla |
وَدَاوُودَ وَسُلَيْمَانَ إِذْ يَحْكُمَانِ فِي الْحَرْثِ إِذْ نَفَشَتْ فِيهِ غَنَمُ الْقَوْمِ وَكُنَّا لِحُكْمِهِمْ شَاهِدِينَ (78)
OCH [MINNS] David och Salomo - hur de domde i ett fall dar far [tillhorande] en grupp manniskor hade kommit in under natten pa en [frammande] aker och betat av saden. Vi var vittne till deras dom |
فَفَهَّمْنَاهَا سُلَيْمَانَ ۚ وَكُلًّا آتَيْنَا حُكْمًا وَعِلْمًا ۚ وَسَخَّرْنَا مَعَ دَاوُودَ الْجِبَالَ يُسَبِّحْنَ وَالطَّيْرَ ۚ وَكُنَّا فَاعِلِينَ (79)
Fastan Vi hade gett Salomo en djupare forstaelse av saken, hade Vi gett bada visdom och kunskap. Och Vi befallde bergen och faglarna att tillsammans med David lovprisa Oss - Vi har makt att gora detta |
وَعَلَّمْنَاهُ صَنْعَةَ لَبُوسٍ لَّكُمْ لِتُحْصِنَكُم مِّن بَأْسِكُمْ ۖ فَهَلْ أَنتُمْ شَاكِرُونَ (80)
Och Vi larde honom att tillverka brynjor at er for att gora er mer motstandskraftiga i era krigstag. Ar ni tacksamma [for detta] |
وَلِسُلَيْمَانَ الرِّيحَ عَاصِفَةً تَجْرِي بِأَمْرِهِ إِلَى الْأَرْضِ الَّتِي بَارَكْنَا فِيهَا ۚ وَكُنَّا بِكُلِّ شَيْءٍ عَالِمِينَ (81)
Och Vi gjorde stormvinden till Salomos [tjanare], och den skyndade pa hans befallning till landet som Vi har valsignat; Vi har kunskap om allt |
وَمِنَ الشَّيَاطِينِ مَن يَغُوصُونَ لَهُ وَيَعْمَلُونَ عَمَلًا دُونَ ذَٰلِكَ ۖ وَكُنَّا لَهُمْ حَافِظِينَ (82)
Och bland de upproriska andarna [som Vi gjorde till Salomos tjanare] fanns de som dok i havsdjupet pa hans befallning [och de] som utforde andra arbeten. Och Vi hade uppsikt over dem |
۞ وَأَيُّوبَ إِذْ نَادَىٰ رَبَّهُ أَنِّي مَسَّنِيَ الضُّرُّ وَأَنتَ أَرْحَمُ الرَّاحِمِينَ (83)
OCH [MINNS] Job, hur han ropade till sin Herre: "Jag har provats av olyckor och elande, men Du ar den Barmhartigaste av de barmhartiga |
فَاسْتَجَبْنَا لَهُ فَكَشَفْنَا مَا بِهِ مِن ضُرٍّ ۖ وَآتَيْنَاهُ أَهْلَهُ وَمِثْلَهُم مَّعَهُمْ رَحْمَةً مِّنْ عِندِنَا وَذِكْرَىٰ لِلْعَابِدِينَ (84)
Och Vi horde hans bon och befriade honom fran det onda som [plagade] honom och gav honom ater [dem av] hans familj [som Vi tagit ifran honom] och Vi fordubblade deras antal som en sarskild nad fran Oss och som nagot att bevaras i minnet av alla som agnar Oss sin dyrkan |
وَإِسْمَاعِيلَ وَإِدْرِيسَ وَذَا الْكِفْلِ ۖ كُلٌّ مِّنَ الصَّابِرِينَ (85)
OCH [MINNS] Ismael och Idris och Dhu'l-Kifl. De horde alla till dem som visar talamod och uthallighet [i livets skiften] |
وَأَدْخَلْنَاهُمْ فِي رَحْمَتِنَا ۖ إِنَّهُم مِّنَ الصَّالِحِينَ (86)
Och Vi har inneslutit dem i Var nad; de var i sanning rattsinniga manniskor |
وَذَا النُّونِ إِذ ذَّهَبَ مُغَاضِبًا فَظَنَّ أَن لَّن نَّقْدِرَ عَلَيْهِ فَنَادَىٰ فِي الظُّلُمَاتِ أَن لَّا إِلَٰهَ إِلَّا أَنتَ سُبْحَانَكَ إِنِّي كُنتُ مِنَ الظَّالِمِينَ (87)
OCH [MINNS] honom [som slukades av] en valdig fisk. Han overgav [staden] i vredesmod och trodde att Vi ingen makt hade over honom. Men [nar han hade fatt sitt straff] ropade han i [sin fortvivlans] morker: "Ingen gudom finns utom Du! Stor ar Du i Din harlighet! Jag har i sanning handlat orattfardigt |
فَاسْتَجَبْنَا لَهُ وَنَجَّيْنَاهُ مِنَ الْغَمِّ ۚ وَكَذَٰلِكَ نُنجِي الْمُؤْمِنِينَ (88)
Och Vi horde hans rop och raddade honom ur hans elande; sa raddar Vi dem som har tro |
وَزَكَرِيَّا إِذْ نَادَىٰ رَبَّهُ رَبِّ لَا تَذَرْنِي فَرْدًا وَأَنتَ خَيْرُ الْوَارِثِينَ (89)
OCH [MINNS] Sakarias, som ropade till sin Herre: "Herre! Lat mig inte [do] barnlos! Men [om Du inte skanker mig en arvinge vet jag att] Du ar den baste Arvtagaren |
فَاسْتَجَبْنَا لَهُ وَوَهَبْنَا لَهُ يَحْيَىٰ وَأَصْلَحْنَا لَهُ زَوْجَهُ ۚ إِنَّهُمْ كَانُوا يُسَارِعُونَ فِي الْخَيْرَاتِ وَيَدْعُونَنَا رَغَبًا وَرَهَبًا ۖ وَكَانُوا لَنَا خَاشِعِينَ (90)
Och Vi bonhorde honom och skankte honom [sonen] Johannes - Vi gjorde namligen hans hustru fruktsam. - De var alltid beredda att gora gott och odmjukade sig infor Oss med hopp och fruktan och visade stor undergivenhet |
وَالَّتِي أَحْصَنَتْ فَرْجَهَا فَنَفَخْنَا فِيهَا مِن رُّوحِنَا وَجَعَلْنَاهَا وَابْنَهَا آيَةً لِّلْعَالَمِينَ (91)
OCH [MINNS] henne som bevarade sin jungfrudom. Vi andades in i henne nagot av Var ande och Vi gjorde henne och hennes son till ett tecken for alla folk |
إِنَّ هَٰذِهِ أُمَّتُكُمْ أُمَّةً وَاحِدَةً وَأَنَا رَبُّكُمْ فَاعْبُدُونِ (92)
[TROENDE!] Detta ert samfund ar i sanning ett samfund och Jag ar [allas] er Herre. Dyrka darfor Mig |
وَتَقَطَّعُوا أَمْرَهُم بَيْنَهُمْ ۖ كُلٌّ إِلَيْنَا رَاجِعُونَ (93)
Men manniskorna har velat sla sonder denna enhet, trots att de alla ar kallade att atervanda till Oss [for att avlagga rakenskap] |
فَمَن يَعْمَلْ مِنَ الصَّالِحَاتِ وَهُوَ مُؤْمِنٌ فَلَا كُفْرَانَ لِسَعْيِهِ وَإِنَّا لَهُ كَاتِبُونَ (94)
Men den som handlar rattskaffens och som har tro, kommer inte att se sina stravanden misskanda; Vi upptecknar namligen [allt som ar] till hans fortjanst |
وَحَرَامٌ عَلَىٰ قَرْيَةٍ أَهْلَكْنَاهَا أَنَّهُمْ لَا يَرْجِعُونَ (95)
En undantagslos regel foreskriver att inget folk, som Vi har domt till undergang [darfor att de framhardade i att forneka sanningen], far atervanda [till jorden] |
حَتَّىٰ إِذَا فُتِحَتْ يَأْجُوجُ وَمَأْجُوجُ وَهُم مِّن كُلِّ حَدَبٍ يَنسِلُونَ (96)
forran Gog och Magog har slappts losa och [deras horder] valler fram fran [jordens] alla horn |
وَاقْتَرَبَ الْوَعْدُ الْحَقُّ فَإِذَا هِيَ شَاخِصَةٌ أَبْصَارُ الَّذِينَ كَفَرُوا يَا وَيْلَنَا قَدْ كُنَّا فِي غَفْلَةٍ مِّنْ هَٰذَا بَلْ كُنَّا ظَالِمِينَ (97)
och tiden for uppfyllelsen av det sanna loftet [om uppstandelsen] narmar sig. Da skall fornekarna [mumla] med stelt stirrande blick: "Var olycka var att vi inte tog detta lofte pa allvar; vi gjorde sannerligen oss sjalva svar oratt |
إِنَّكُمْ وَمَا تَعْبُدُونَ مِن دُونِ اللَّهِ حَصَبُ جَهَنَّمَ أَنتُمْ لَهَا وَارِدُونَ (98)
[En rost skall saga:] "Ni och allt det ni tillbad i Guds stalle skall bli bransle for helvetets [eld]; dit drivs ni nu [som boskapen] till vattningsstallet |
لَوْ كَانَ هَٰؤُلَاءِ آلِهَةً مَّا وَرَدُوهَا ۖ وَكُلٌّ فِيهَا خَالِدُونَ (99)
Om dessa ting hade varit gudomligheter skulle de inte ha haft [helvetet] som mal, men dar skall ni alla forbli till evig tid |
لَهُمْ فِيهَا زَفِيرٌ وَهُمْ فِيهَا لَا يَسْمَعُونَ (100)
I [helvetet] skall vara klagan och jammer, men [sjalva] skall de inte hora nagot [av detta] |
إِنَّ الَّذِينَ سَبَقَتْ لَهُم مِّنَّا الْحُسْنَىٰ أُولَٰئِكَ عَنْهَا مُبْعَدُونَ (101)
Men de som Vi har beslutat [belona med] det hogsta goda skall foras langt bort fran [asynen av] detta [helvete] |
لَا يَسْمَعُونَ حَسِيسَهَا ۖ وَهُمْ فِي مَا اشْتَهَتْ أَنفُسُهُمْ خَالِدُونَ (102)
inte ens det svagaste ljud skall de uppfatta darifran och de skall forbli [i paradiset] till evig tid, [omgivna av allt] det som deras sjalar har langtat efter |
لَا يَحْزُنُهُمُ الْفَزَعُ الْأَكْبَرُ وَتَتَلَقَّاهُمُ الْمَلَائِكَةُ هَٰذَا يَوْمُكُمُ الَّذِي كُنتُمْ تُوعَدُونَ (103)
De outsagliga fasor [som moter de domda denna Dag] vallar dem [som fatt stiga in i paradiset] ingen sorg; anglarna moter dem dar med orden: "Er dag, [er dag av triumf,] som har lovats er, ar detta |
يَوْمَ نَطْوِي السَّمَاءَ كَطَيِّ السِّجِلِّ لِلْكُتُبِ ۚ كَمَا بَدَأْنَا أَوَّلَ خَلْقٍ نُّعِيدُهُ ۚ وَعْدًا عَلَيْنَا ۚ إِنَّا كُنَّا فَاعِلِينَ (104)
Den Dagen skall Vi rulla ihop himlen som en fullskriven pergamentrulle. Liksom Vi grep Oss an med den forsta skapelsen skall Vi fornya den - for detta lofte borgar Vi och Vi har makt att gora det |
وَلَقَدْ كَتَبْنَا فِي الزَّبُورِ مِن بَعْدِ الذِّكْرِ أَنَّ الْأَرْضَ يَرِثُهَا عِبَادِيَ الصَّالِحُونَ (105)
I DEN bok av visdom [som Vi skankte David] efter [den forsta] paminnelsen har Vi skrivit att Mina rattskaffens tjanare skall arva jorden |
إِنَّ فِي هَٰذَا لَبَلَاغًا لِّقَوْمٍ عَابِدِينَ (106)
I detta ligger ett budskap till [alla] manniskor som dyrkar Gud |
وَمَا أَرْسَلْنَاكَ إِلَّا رَحْمَةً لِّلْعَالَمِينَ (107)
Vi har sant dig [Muhammad] enbart av nad till alla folk |
قُلْ إِنَّمَا يُوحَىٰ إِلَيَّ أَنَّمَا إِلَٰهُكُمْ إِلَٰهٌ وَاحِدٌ ۖ فَهَلْ أَنتُم مُّسْلِمُونَ (108)
Sag: "Genom uppenbarelsen, och enbart genom den, vet jag att er Gud ar den Ende Guden. Vill ni underkasta er Hans vilja |
فَإِن تَوَلَّوْا فَقُلْ آذَنتُكُمْ عَلَىٰ سَوَاءٍ ۖ وَإِنْ أَدْرِي أَقَرِيبٌ أَم بَعِيدٌ مَّا تُوعَدُونَ (109)
Sag, om de vander dig ryggen: "Jag har gett er alla en och samma klara och entydiga varning, fastan jag inte vet, om det som [Gud] lovar er skall komma ligger i en nara eller avlagsen framtid |
إِنَّهُ يَعْلَمُ الْجَهْرَ مِنَ الْقَوْلِ وَيَعْلَمُ مَا تَكْتُمُونَ (110)
Han vet vad [ni] sager hogt likaval som det som ni vill dolja |
وَإِنْ أَدْرِي لَعَلَّهُ فِتْنَةٌ لَّكُمْ وَمَتَاعٌ إِلَىٰ حِينٍ (111)
Kanske - om detta vet jag ingenting - betyder [uppskovet med Guds dom] att ni satts pa prov och far njuta av livets goda annu en tid |
قَالَ رَبِّ احْكُم بِالْحَقِّ ۗ وَرَبُّنَا الرَّحْمَٰنُ الْمُسْتَعَانُ عَلَىٰ مَا تَصِفُونَ (112)
Sag: "Dom med Din sanning, Herre, [mellan mig och dem som beskyller mig for logn]!" - och: "Var Herre ar den Naderike; vars stod vi ber om i kampen mot era [hadiska] beskrivningar av [Hans Vasen] |
