الم (1)
Alif lam meem |
تِلْكَ آيَاتُ الْكِتَابِ الْحَكِيمِ (2)
DETTA AR budskap ur den uppenbarade Skriften, ur vilken visdom |
هُدًى وَرَحْمَةً لِّلْمُحْسِنِينَ (3)
vagledning och nad [flodar] over dem som gor det goda och det ratta |
الَّذِينَ يُقِيمُونَ الصَّلَاةَ وَيُؤْتُونَ الزَّكَاةَ وَهُم بِالْآخِرَةِ هُمْ يُوقِنُونَ (4)
de som forrattar bonen och hjalper de behovande; det ar dessa som har forvissningen att det eviga livet [vantar] |
أُولَٰئِكَ عَلَىٰ هُدًى مِّن رَّبِّهِمْ ۖ وَأُولَٰئِكَ هُمُ الْمُفْلِحُونَ (5)
De foljer Guds vagledning och dem skall det ga val i hander |
وَمِنَ النَّاسِ مَن يَشْتَرِي لَهْوَ الْحَدِيثِ لِيُضِلَّ عَن سَبِيلِ اللَّهِ بِغَيْرِ عِلْمٍ وَيَتَّخِذَهَا هُزُوًا ۚ أُولَٰئِكَ لَهُمْ عَذَابٌ مُّهِينٌ (6)
Men det finns manniskor som betalar [historieberattarna for deras] historier for att [med deras hjalp], utan egen kunskap, locka [andra att avvika] fran Guds vag, och som [forsoker] gora narr av [dem som foljer] den. De skall fa utsta ett forodmjukande straff |
وَإِذَا تُتْلَىٰ عَلَيْهِ آيَاتُنَا وَلَّىٰ مُسْتَكْبِرًا كَأَن لَّمْ يَسْمَعْهَا كَأَنَّ فِي أُذُنَيْهِ وَقْرًا ۖ فَبَشِّرْهُ بِعَذَابٍ أَلِيمٍ (7)
Och nar Vara budskap lases upp for [en sadan man] vander han sig bort med overlagsen min och beter sig som om han inte hade hort, som om han varit dov pa bada oronen. Lat honom veta att ett plagsamt straff [vantar honom] |
إِنَّ الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ لَهُمْ جَنَّاتُ النَّعِيمِ (8)
Pa dem som tror och lever rattskaffens vantar lycksalighetens lustgardar |
خَالِدِينَ فِيهَا ۖ وَعْدَ اللَّهِ حَقًّا ۚ وَهُوَ الْعَزِيزُ الْحَكِيمُ (9)
dar de i enlighet med Guds lofte skall forbli till evig tid; Han ar den Allsmaktige, den Vise |
خَلَقَ السَّمَاوَاتِ بِغَيْرِ عَمَدٍ تَرَوْنَهَا ۖ وَأَلْقَىٰ فِي الْأَرْضِ رَوَاسِيَ أَن تَمِيدَ بِكُمْ وَبَثَّ فِيهَا مِن كُلِّ دَابَّةٍ ۚ وَأَنزَلْنَا مِنَ السَّمَاءِ مَاءً فَأَنبَتْنَا فِيهَا مِن كُلِّ زَوْجٍ كَرِيمٍ (10)
Det ar Gud som har rest himlarna utan varje synligt stod och Han har sankt ned i jorden fast forankrade berg, sa att den inte svajar under er fot, och Han har latit djur av alla slag sprida sig over den. Och Vi later regn falla fran skyn sa att alla sorters nyttiga [vaxter] kan gro och spira pa jorden |
هَٰذَا خَلْقُ اللَّهِ فَأَرُونِي مَاذَا خَلَقَ الَّذِينَ مِن دُونِهِ ۚ بَلِ الظَّالِمُونَ فِي ضَلَالٍ مُّبِينٍ (11)
Detta ar Guds skapelse; visa Mig nu vad det ar som andra an Han har skapat! - Nej, de orattfardiga har alldeles uppenbart gatt vilse |
وَلَقَدْ آتَيْنَا لُقْمَانَ الْحِكْمَةَ أَنِ اشْكُرْ لِلَّهِ ۚ وَمَن يَشْكُرْ فَإِنَّمَا يَشْكُرُ لِنَفْسِهِ ۖ وَمَن كَفَرَ فَإِنَّ اللَّهَ غَنِيٌّ حَمِيدٌ (12)
VI SKANKTE Luqman visdom [och gav honom denna formaning:] "Var tacksam mot Gud [for Hans valgarningar]. Den tacksamme har sjalv gott av sin tacksamhet men den otacksamme [skall veta att] Gud ar Sig sjalv nog och [att] allt lov och pris tillkommer Honom |
وَإِذْ قَالَ لُقْمَانُ لِابْنِهِ وَهُوَ يَعِظُهُ يَا بُنَيَّ لَا تُشْرِكْ بِاللَّهِ ۖ إِنَّ الشِّرْكَ لَظُلْمٌ عَظِيمٌ (13)
Och Luqman talade till sin son och formanade honom: "Kare son! Satt inte medhjalpare vid Guds sida; att satta medhjalpare vid Hans sida ar att bega en svar oratt |
وَوَصَّيْنَا الْإِنسَانَ بِوَالِدَيْهِ حَمَلَتْهُ أُمُّهُ وَهْنًا عَلَىٰ وَهْنٍ وَفِصَالُهُ فِي عَامَيْنِ أَنِ اشْكُرْ لِي وَلِوَالِدَيْكَ إِلَيَّ الْمَصِيرُ (14)
Gud har anbefallt manniskan [att visa] godhet mot sina foraldrar; [hon bor tanka pa att] modern har burit sitt barn genom det ena svaghetstillstandet efter det andra, [fott det] och ammat det under tva ar. Tacka Mig och dina foraldrar [och minns att] Jag ar malet for er fard |
وَإِن جَاهَدَاكَ عَلَىٰ أَن تُشْرِكَ بِي مَا لَيْسَ لَكَ بِهِ عِلْمٌ فَلَا تُطِعْهُمَا ۖ وَصَاحِبْهُمَا فِي الدُّنْيَا مَعْرُوفًا ۖ وَاتَّبِعْ سَبِيلَ مَنْ أَنَابَ إِلَيَّ ۚ ثُمَّ إِلَيَّ مَرْجِعُكُمْ فَأُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ (15)
Men om de vill forma dig att satta vid Min sida nagot som du star frammande for, skall du inte lyda dem. Omge dem i detta liv som sig bor [med dina omma omsorger], och folj samma vag som de som vander tillbaka till Mig i anger [over sina synder]. Till Mig skall ni foras ater och Jag skall lata er veta vad era handlingar [var varda] |
يَا بُنَيَّ إِنَّهَا إِن تَكُ مِثْقَالَ حَبَّةٍ مِّنْ خَرْدَلٍ فَتَكُن فِي صَخْرَةٍ أَوْ فِي السَّمَاوَاتِ أَوْ فِي الْأَرْضِ يَأْتِ بِهَا اللَّهُ ۚ إِنَّ اللَّهَ لَطِيفٌ خَبِيرٌ (16)
Kare son! Aven om det [som du har gjort] vager sa litet som ett senapskorn och [ligger dolt] i en klippa eller i himlarna eller i jorden, skall Gud lata det komma i dagen. Guds [vagar] ar outgrundliga; Han genomskadar allt och ar underrattad om allt |
يَا بُنَيَّ أَقِمِ الصَّلَاةَ وَأْمُرْ بِالْمَعْرُوفِ وَانْهَ عَنِ الْمُنكَرِ وَاصْبِرْ عَلَىٰ مَا أَصَابَكَ ۖ إِنَّ ذَٰلِكَ مِنْ عَزْمِ الْأُمُورِ (17)
Kare son! Forratta bonen och anbefall det som ar ratt och forbjud det som ar oratt. Och bar med jamnmod det [onda] som drabbar dig! Och sta fast vid dina foresatser |
وَلَا تُصَعِّرْ خَدَّكَ لِلنَّاسِ وَلَا تَمْشِ فِي الْأَرْضِ مَرَحًا ۖ إِنَّ اللَّهَ لَا يُحِبُّ كُلَّ مُخْتَالٍ فَخُورٍ (18)
Upptrad aldrig med overlagsenhet mot [andra] och trampa inte denna jord med inbilsk hogfard! Gud ar inte van till de overlagsna, de som vill vara former an andra |
وَاقْصِدْ فِي مَشْيِكَ وَاغْضُضْ مِن صَوْتِكَ ۚ إِنَّ أَنكَرَ الْأَصْوَاتِ لَصَوْتُ الْحَمِيرِ (19)
Var mattfull i ditt beteende och dampa din rost! Finns det nagot fulare an asnans skriande |
أَلَمْ تَرَوْا أَنَّ اللَّهَ سَخَّرَ لَكُم مَّا فِي السَّمَاوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ وَأَسْبَغَ عَلَيْكُمْ نِعَمَهُ ظَاهِرَةً وَبَاطِنَةً ۗ وَمِنَ النَّاسِ مَن يُجَادِلُ فِي اللَّهِ بِغَيْرِ عِلْمٍ وَلَا هُدًى وَلَا كِتَابٍ مُّنِيرٍ (20)
INSER NI inte att Gud har latit allt det som himlarna rymmer och det som jorden bar tjana er och att Han har overhopat er med Sina gavor bade i det yttre och det inre? Men det finns de som tvistar om Gud utan vare sig kunskap eller vagledning och utan [att lysas av] uppenbarelsens ljus |
وَإِذَا قِيلَ لَهُمُ اتَّبِعُوا مَا أَنزَلَ اللَّهُ قَالُوا بَلْ نَتَّبِعُ مَا وَجَدْنَا عَلَيْهِ آبَاءَنَا ۚ أَوَلَوْ كَانَ الشَّيْطَانُ يَدْعُوهُمْ إِلَىٰ عَذَابِ السَّعِيرِ (21)
Och nar dessa manniskor uppmanas att ratta sig efter det som Gud har uppenbarat, sager de: "Nej, vi foljer vara forfaders vag." Och om det var Djavulen sjalv som hade uppmanat dem [att ga raka vagen] in i den flammande Elden |
۞ وَمَن يُسْلِمْ وَجْهَهُ إِلَى اللَّهِ وَهُوَ مُحْسِنٌ فَقَدِ اسْتَمْسَكَ بِالْعُرْوَةِ الْوُثْقَىٰ ۗ وَإِلَى اللَّهِ عَاقِبَةُ الْأُمُورِ (22)
Den som med hela sitt vasen underkastar sig Guds vilja och som gor det goda och det ratta har vunnit ett sakert faste. Allt gar till sist upp till Gud |
وَمَن كَفَرَ فَلَا يَحْزُنكَ كُفْرُهُ ۚ إِلَيْنَا مَرْجِعُهُمْ فَنُنَبِّئُهُم بِمَا عَمِلُوا ۚ إِنَّ اللَّهَ عَلِيمٌ بِذَاتِ الصُّدُورِ (23)
Men lat inte ditt sinne tyngas av att [manniskor] fornekar sanningen! Till Oss skall de foras ater och Vi skall lata dem veta vad deras handlingar [var varda]; Gud vet vad som ror sig i manniskans innersta |
نُمَتِّعُهُمْ قَلِيلًا ثُمَّ نَضْطَرُّهُمْ إِلَىٰ عَذَابٍ غَلِيظٍ (24)
Vi skall lata dem gladjas en liten tid at livet; darefter skall Vi utlamna dem at ett tungt straff |
وَلَئِن سَأَلْتَهُم مَّنْ خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ لَيَقُولُنَّ اللَّهُ ۚ قُلِ الْحَمْدُ لِلَّهِ ۚ بَلْ أَكْثَرُهُمْ لَا يَعْلَمُونَ (25)
OCH OM du fragar manniskorna: "Vem har skapat himlarna och jorden?" - svarar de helt sakert: "Gud." Sag: "Gud ske lov och pris!" Nej, de flesta av dem ar okunniga |
لِلَّهِ مَا فِي السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ ۚ إِنَّ اللَّهَ هُوَ الْغَنِيُّ الْحَمِيدُ (26)
Gud tillhor allt i himlarna och pa jorden. Gud ar Den som ar Sig sjalv nog, Den som allt lov och pris tillkommer |
وَلَوْ أَنَّمَا فِي الْأَرْضِ مِن شَجَرَةٍ أَقْلَامٌ وَالْبَحْرُ يَمُدُّهُ مِن بَعْدِهِ سَبْعَةُ أَبْحُرٍ مَّا نَفِدَتْ كَلِمَاتُ اللَّهِ ۗ إِنَّ اللَّهَ عَزِيزٌ حَكِيمٌ (27)
Om an jordens alla trad blev till pennor och havet, utokat med sju hav, blev till black skulle det inte racka for att skriva ned Guds ord. - Gud ar allsmaktig, vis |
مَّا خَلْقُكُمْ وَلَا بَعْثُكُمْ إِلَّا كَنَفْسٍ وَاحِدَةٍ ۗ إِنَّ اللَّهَ سَمِيعٌ بَصِيرٌ (28)
Att skapa er alla och lata er uppsta pa nytt ar detsamma som [att skapa] en enda manniska [och lata henne ateruppsta]. Gud hor allt, ser allt |
أَلَمْ تَرَ أَنَّ اللَّهَ يُولِجُ اللَّيْلَ فِي النَّهَارِ وَيُولِجُ النَّهَارَ فِي اللَّيْلِ وَسَخَّرَ الشَّمْسَ وَالْقَمَرَ كُلٌّ يَجْرِي إِلَىٰ أَجَلٍ مُّسَمًّى وَأَنَّ اللَّهَ بِمَا تَعْمَلُونَ خَبِيرٌ (29)
Inser du inte att det ar Gud som later natten glida in i dagen och dagen glida in i natten, och att Han har underordnat solen och manen under Sina lagar; de loper var och en sitt [kretslopp] till en [av Honom] faststalld tidpunkt - och att Gud ar val underrattad om vad ni gor |
ذَٰلِكَ بِأَنَّ اللَّهَ هُوَ الْحَقُّ وَأَنَّ مَا يَدْعُونَ مِن دُونِهِ الْبَاطِلُ وَأَنَّ اللَّهَ هُوَ الْعَلِيُّ الْكَبِيرُ (30)
Detta, darfor att Gud ar Sanningen, och allt det som manniskor anropar i Hans stalle ar sken och logn; Gud ar den Hoge, den Valdige |
أَلَمْ تَرَ أَنَّ الْفُلْكَ تَجْرِي فِي الْبَحْرِ بِنِعْمَتِ اللَّهِ لِيُرِيَكُم مِّنْ آيَاتِهِ ۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَاتٍ لِّكُلِّ صَبَّارٍ شَكُورٍ (31)
Ser du inte att Gud med Sin valsignelse later skeppen segla over havet for att visa er nagra av Sina tecken? I detta ligger forvisso budskap till var och en som star fast i motgangen och som tackar [Gud] i allt |
وَإِذَا غَشِيَهُم مَّوْجٌ كَالظُّلَلِ دَعَوُا اللَّهَ مُخْلِصِينَ لَهُ الدِّينَ فَلَمَّا نَجَّاهُمْ إِلَى الْبَرِّ فَمِنْهُم مُّقْتَصِدٌ ۚ وَمَا يَجْحَدُ بِآيَاتِنَا إِلَّا كُلُّ خَتَّارٍ كَفُورٍ (32)
Nar manniskorna [fardas pa havet] och ser vagorna hava sig over dem som ett tak, anropar de Gud med ren och uppriktig tro, men nar Han har fort dem [oskadda] i land forsoker nagra av dem ga en vag mellan tro och otro. Men bara den alltigenom falske, den som inte vet vad tacksamhet vill saga, avvisar Vara budskap |
يَا أَيُّهَا النَّاسُ اتَّقُوا رَبَّكُمْ وَاخْشَوْا يَوْمًا لَّا يَجْزِي وَالِدٌ عَن وَلَدِهِ وَلَا مَوْلُودٌ هُوَ جَازٍ عَن وَالِدِهِ شَيْئًا ۚ إِنَّ وَعْدَ اللَّهِ حَقٌّ ۖ فَلَا تَغُرَّنَّكُمُ الْحَيَاةُ الدُّنْيَا وَلَا يَغُرَّنَّكُم بِاللَّهِ الْغَرُورُ (33)
MANNISKOR! Frukta er Herre och bava infor den Dag da en fader inte kan loskopa sin son och en son inte kan overlamna sig som losen for sin fader! Guds lofte ar sanning. Lat er da inte forledas av det jordiska livets [lockelser] och lat inte Djavulen fora er bakom ljuset vad galler Guds [dom] |
إِنَّ اللَّهَ عِندَهُ عِلْمُ السَّاعَةِ وَيُنَزِّلُ الْغَيْثَ وَيَعْلَمُ مَا فِي الْأَرْحَامِ ۖ وَمَا تَدْرِي نَفْسٌ مَّاذَا تَكْسِبُ غَدًا ۖ وَمَا تَدْرِي نَفْسٌ بِأَيِّ أَرْضٍ تَمُوتُ ۚ إِنَّ اللَّهَ عَلِيمٌ خَبِيرٌ (34)
Det ar Gud som har kunskap om den Yttersta stunden; det ar Han som later regnet falla och Han som vet vad som ligger gomt i moderlivet. Men ingen vet vad morgondagen bar i sitt skote, och ingen vet var pa denna jord han skall do. Gud vet allt, ar underrattad om allt |
