سُبْحَانَ الَّذِي أَسْرَىٰ بِعَبْدِهِ لَيْلًا مِّنَ الْمَسْجِدِ الْحَرَامِ إِلَى الْمَسْجِدِ الْأَقْصَى الَّذِي بَارَكْنَا حَوْلَهُ لِنُرِيَهُ مِنْ آيَاتِنَا ۚ إِنَّهُ هُوَ السَّمِيعُ الْبَصِيرُ (1) STOR ar [Gud] i Sin harlighet, Han som under natten forde Sin tjanare fran den heliga Mosken till den fjarran boneplatsen, vars omgivningar Vi har valsignat, for att visa honom nagra av Vara tecken; Han ar Den som hor allt, ser allt |
وَآتَيْنَا مُوسَى الْكِتَابَ وَجَعَلْنَاهُ هُدًى لِّبَنِي إِسْرَائِيلَ أَلَّا تَتَّخِذُوا مِن دُونِي وَكِيلًا (2) Och Vi gav Moses uppenbarelsen och gjorde den till vagledning for Israels barn [och formanade dem:] "Tag ingen annan an Mig till beskyddare |
ذُرِّيَّةَ مَنْ حَمَلْنَا مَعَ نُوحٍ ۚ إِنَّهُ كَانَ عَبْدًا شَكُورًا (3) ni attlingar till dem som Vi raddade tillsammans med Noa [i arken]! Han var en tacksam tjanare |
وَقَضَيْنَا إِلَىٰ بَنِي إِسْرَائِيلَ فِي الْكِتَابِ لَتُفْسِدُنَّ فِي الْأَرْضِ مَرَّتَيْنِ وَلَتَعْلُنَّ عُلُوًّا كَبِيرًا (4) Genom uppenbarelsen gav Vi Israels barn en varning: "Tva ganger kommer ni att stora ordningen och fordarva sederna pa jorden och visa ett hogmod utan grans |
فَإِذَا جَاءَ وَعْدُ أُولَاهُمَا بَعَثْنَا عَلَيْكُمْ عِبَادًا لَّنَا أُولِي بَأْسٍ شَدِيدٍ فَجَاسُوا خِلَالَ الدِّيَارِ ۚ وَكَانَ وَعْدًا مَّفْعُولًا (5) Nar detta skedde forsta gangen, sande Vi nagra av Vara tjanare mot er, starka och djarva krigare, och de forfoljde er in i era bostader [for att doda er alla till sista man]. Sa uppfylldes Guds lofte |
ثُمَّ رَدَدْنَا لَكُمُ الْكَرَّةَ عَلَيْهِمْ وَأَمْدَدْنَاكُم بِأَمْوَالٍ وَبَنِينَ وَجَعَلْنَاكُمْ أَكْثَرَ نَفِيرًا (6) Darefter [aterupprattade] Vi [ert rike och] gav er pa nytt makt over dem och skankte er rikedom och talrika soner och gav er okad [militar] styrka |
إِنْ أَحْسَنتُمْ أَحْسَنتُمْ لِأَنفُسِكُمْ ۖ وَإِنْ أَسَأْتُمْ فَلَهَا ۚ فَإِذَا جَاءَ وَعْدُ الْآخِرَةِ لِيَسُوءُوا وُجُوهَكُمْ وَلِيَدْخُلُوا الْمَسْجِدَ كَمَا دَخَلُوهُ أَوَّلَ مَرَّةٍ وَلِيُتَبِّرُوا مَا عَلَوْا تَتْبِيرًا (7) [Och Vi sade:] "Om ni gor gott, gor ni det [till nytta] for er sjalva; men om ni gor ont, vallar ni er sjalva [skada]." Och nar [det som avsags i] den andra varningen kom, blev er forodmjukelse total, templet vanhelgades, sa som det en gang forut hade vanhelgats, och allt [som foll i fiendens hander] lades i ruiner |
عَسَىٰ رَبُّكُمْ أَن يَرْحَمَكُمْ ۚ وَإِنْ عُدتُّمْ عُدْنَا ۘ وَجَعَلْنَا جَهَنَّمَ لِلْكَافِرِينَ حَصِيرًا (8) Kanske kommer er Herre att ha forbarmande med er, men om ni aterfaller [i synd], kommer Vi att [straffa er] pa nytt; [minns att] Vi har gjort helvetet till ett fangelse for fornekarna av sanningen |
إِنَّ هَٰذَا الْقُرْآنَ يَهْدِي لِلَّتِي هِيَ أَقْوَمُ وَيُبَشِّرُ الْمُؤْمِنِينَ الَّذِينَ يَعْمَلُونَ الصَّالِحَاتِ أَنَّ لَهُمْ أَجْرًا كَبِيرًا (9) DENNA Koran leder [manniskan] till den ratta, den raka vagen och ger dem som tror och lever rattskaffens det glada budskapet att en riklig beloning vantar dem |
وَأَنَّ الَّذِينَ لَا يُؤْمِنُونَ بِالْآخِرَةِ أَعْتَدْنَا لَهُمْ عَذَابًا أَلِيمًا (10) och [den varnar] for det plagsamma straff som Vi har i beredskap for dem som avvisar tron pa livet efter doden |
وَيَدْعُ الْإِنسَانُ بِالشَّرِّ دُعَاءَهُ بِالْخَيْرِ ۖ وَكَانَ الْإِنسَانُ عَجُولًا (11) Manniskan ber om det onda liksom hon ber om det goda, eftersom hon ar benagen att forhasta sig |
وَجَعَلْنَا اللَّيْلَ وَالنَّهَارَ آيَتَيْنِ ۖ فَمَحَوْنَا آيَةَ اللَّيْلِ وَجَعَلْنَا آيَةَ النَّهَارِ مُبْصِرَةً لِّتَبْتَغُوا فَضْلًا مِّن رَّبِّكُمْ وَلِتَعْلَمُوا عَدَدَ السِّنِينَ وَالْحِسَابَ ۚ وَكُلَّ شَيْءٍ فَصَّلْنَاهُ تَفْصِيلًا (12) Vi har gjort natten och dagen till tva maktiga tecken. Vi har latit nattens tecken utplanas [i morker] och gjort dagens tecken till ett klart ljus, sa att ni kan se och [bege er ut] och soka det som er Herre i Sin godhet [beviljar er] och for att ni skall veta arens antal och hur [tiden] beraknas. Allt har Vi framstallt med klarhet |
وَكُلَّ إِنسَانٍ أَلْزَمْنَاهُ طَائِرَهُ فِي عُنُقِهِ ۖ وَنُخْرِجُ لَهُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ كِتَابًا يَلْقَاهُ مَنشُورًا (13) Och Vi har bundit varje manniskas bestammelse vid hennes hals och pa Uppstandelsens dag skall Vi lagga fram for henne en bok som hon finner uppslagen |
اقْرَأْ كِتَابَكَ كَفَىٰ بِنَفْسِكَ الْيَوْمَ عَلَيْكَ حَسِيبًا (14) [och en rost skall saga:] "Las nu din bok! I dag behovs ingen annan granskare av rakenskapen for dina handlingar an du sjalv |
مَّنِ اهْتَدَىٰ فَإِنَّمَا يَهْتَدِي لِنَفْسِهِ ۖ وَمَن ضَلَّ فَإِنَّمَا يَضِلُّ عَلَيْهَا ۚ وَلَا تَزِرُ وَازِرَةٌ وِزْرَ أُخْرَىٰ ۗ وَمَا كُنَّا مُعَذِّبِينَ حَتَّىٰ نَبْعَثَ رَسُولًا (15) Den som later sig vagledas, vagleds till nytta for sig sjalv; och den som gar vilse, gar bara vilse till skada for sig sjalv. Och pa ingen barare av bordor skall laggas en annans borda. Vi straffar inte [ett folk] forran Vi sant Vart sandebud [till dem] |
وَإِذَا أَرَدْنَا أَن نُّهْلِكَ قَرْيَةً أَمَرْنَا مُتْرَفِيهَا فَفَسَقُوا فِيهَا فَحَقَّ عَلَيْهَا الْقَوْلُ فَدَمَّرْنَاهَا تَدْمِيرًا (16) Men nar Vi har beslutat att lata ett folk ga under, varnar Vi dem i deras mitt som bara lever for nojen och njutningar, och [om] de anda [fortsatter] att trotsa Oss faller den ofrankomliga domen over dem och Vi forintar dem alla |
وَكَمْ أَهْلَكْنَا مِنَ الْقُرُونِ مِن بَعْدِ نُوحٍ ۗ وَكَفَىٰ بِرَبِّكَ بِذُنُوبِ عِبَادِهِ خَبِيرًا بَصِيرًا (17) Hur manga slakten har Vi inte latit ga under efter Noas tid! Ingen kanner sina tjanares synder battre, [ingen] ser dem klarare an din Herre |
مَّن كَانَ يُرِيدُ الْعَاجِلَةَ عَجَّلْنَا لَهُ فِيهَا مَا نَشَاءُ لِمَن نُّرِيدُ ثُمَّ جَعَلْنَا لَهُ جَهَنَّمَ يَصْلَاهَا مَذْمُومًا مَّدْحُورًا (18) Om nagon [enbart] star efter det jordiska livets forgangliga goda, later Vi honom genast njuta av detta - [Vi ger] vad Vi vill, at den Vi vill - men darefter later Vi honom, forhatlig och utstott, brinna i helvetets [ugn] |
وَمَنْ أَرَادَ الْآخِرَةَ وَسَعَىٰ لَهَا سَعْيَهَا وَهُوَ مُؤْمِنٌ فَأُولَٰئِكَ كَانَ سَعْيُهُم مَّشْكُورًا (19) Men den som har det eviga livet for ogonen och som riktar hela sin stravan mot detta [mal] och som har trons [visshet], sadana [som han skall se] sin stravan uppskattad [till dess fulla varde] |
كُلًّا نُّمِدُّ هَٰؤُلَاءِ وَهَٰؤُلَاءِ مِنْ عَطَاءِ رَبِّكَ ۚ وَمَا كَانَ عَطَاءُ رَبِّكَ مَحْظُورًا (20) At alla - at de forra saval som at de senare - ger Vi nagot av din Herres gavor; ingen grans har satts for din Herres givmildhet |
انظُرْ كَيْفَ فَضَّلْنَا بَعْضَهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ ۚ وَلَلْآخِرَةُ أَكْبَرُ دَرَجَاتٍ وَأَكْبَرُ تَفْضِيلًا (21) Lagg marke till hur Vi [pa jorden] gynnar nagra framfor de andra, men i det eviga livet ar graderna flera och det rader storre skillnad i [de formaner som] Vi ger [den ene men inte den andre] |
لَّا تَجْعَلْ مَعَ اللَّهِ إِلَٰهًا آخَرَ فَتَقْعُدَ مَذْمُومًا مَّخْذُولًا (22) SATT INTE en annan gud vid Guds sida! Annars kommer du att finna dig klandrad och utstott |
۞ وَقَضَىٰ رَبُّكَ أَلَّا تَعْبُدُوا إِلَّا إِيَّاهُ وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا ۚ إِمَّا يَبْلُغَنَّ عِندَكَ الْكِبَرَ أَحَدُهُمَا أَوْ كِلَاهُمَا فَلَا تَقُل لَّهُمَا أُفٍّ وَلَا تَنْهَرْهُمَا وَقُل لَّهُمَا قَوْلًا كَرِيمًا (23) Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka nagon annan an Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] foraldrar. Om en av dem eller bada uppnar hog alder i din vard, var da inte otalig eller strang mot dem, tillrattavisa dem inte, och tala alltid hovligt och vanligt till dem |
وَاخْفِضْ لَهُمَا جَنَاحَ الذُّلِّ مِنَ الرَّحْمَةِ وَقُل رَّبِّ ارْحَمْهُمَا كَمَا رَبَّيَانِي صَغِيرًا (24) Och sank odmjukt [omhetens] vinge over dem och be: "Herre! Nar jag var liten vardade och fostrade de mig [med karlek]; forbarma Dig [nu] i Din nad over dem |
رَّبُّكُمْ أَعْلَمُ بِمَا فِي نُفُوسِكُمْ ۚ إِن تَكُونُوا صَالِحِينَ فَإِنَّهُ كَانَ لِلْأَوَّابِينَ غَفُورًا (25) Er Herre vet vad ni bar inom er. Om ni stravar efter att leva ett rattskaffens liv [skall Han overse med era fel och brister] och Han ar alltid beredd att forlata dem som, nar de har begatt ett fel, atervander till Honom med anger i sinnet |
وَآتِ ذَا الْقُرْبَىٰ حَقَّهُ وَالْمِسْكِينَ وَابْنَ السَّبِيلِ وَلَا تُبَذِّرْ تَبْذِيرًا (26) Och ge den nara anforvanten vad han med ratta vantar och [ge till] den behovande och vandringsmannen, men slosa inte over all matta |
إِنَّ الْمُبَذِّرِينَ كَانُوا إِخْوَانَ الشَّيَاطِينِ ۖ وَكَانَ الشَّيْطَانُ لِرَبِّهِ كَفُورًا (27) Slosarna ar demonernas broder och Djavulen visade stor otacksamhet mot sin Herre |
وَإِمَّا تُعْرِضَنَّ عَنْهُمُ ابْتِغَاءَ رَحْمَةٍ مِّن رَّبِّكَ تَرْجُوهَا فَقُل لَّهُمْ قَوْلًا مَّيْسُورًا (28) Och om du vander dig ifran de [behovande, darfor att] du sjalv hoppas pa din Herres barmhartighet, ge dem da [atminstone] ett vanligt ord |
وَلَا تَجْعَلْ يَدَكَ مَغْلُولَةً إِلَىٰ عُنُقِكَ وَلَا تَبْسُطْهَا كُلَّ الْبَسْطِ فَتَقْعُدَ مَلُومًا مَّحْسُورًا (29) Bind inte handen vid din hals, men strack inte heller ut den sa langt, att du far forebraelser [for slosaktighet] eller [till sist sjalv] rakar i nod |
إِنَّ رَبَّكَ يَبْسُطُ الرِّزْقَ لِمَن يَشَاءُ وَيَقْدِرُ ۚ إِنَّهُ كَانَ بِعِبَادِهِ خَبِيرًا بَصِيرًا (30) Din Herre ger den Han vill riklig och [den Han vill] knappare utkomst; Han ar underrattad om Sina tjanares [behov] och forlorar dem inte ur sikte |
وَلَا تَقْتُلُوا أَوْلَادَكُمْ خَشْيَةَ إِمْلَاقٍ ۖ نَّحْنُ نَرْزُقُهُمْ وَإِيَّاكُمْ ۚ إِنَّ قَتْلَهُمْ كَانَ خِطْئًا كَبِيرًا (31) Doda inte era barn av radsla for fattigdom; Vi sorjer for dem och for er. Att doda [dem] ar en svar synd |
وَلَا تَقْرَبُوا الزِّنَا ۖ إِنَّهُ كَانَ فَاحِشَةً وَسَاءَ سَبِيلًا (32) Hall er borta fran [alla frestelser till] otuktiga handlingar! Sadant ar skamloshet och en ond vag |
وَلَا تَقْتُلُوا النَّفْسَ الَّتِي حَرَّمَ اللَّهُ إِلَّا بِالْحَقِّ ۗ وَمَن قُتِلَ مَظْلُومًا فَقَدْ جَعَلْنَا لِوَلِيِّهِ سُلْطَانًا فَلَا يُسْرِف فِّي الْقَتْلِ ۖ إِنَّهُ كَانَ مَنصُورًا (33) Tag inte en annans liv - Gud har forklarat det heligt - annat an i rattfardigt syfte. Om nagon dodas med oratt, ger Vi den som for hans talan bemyndigande [att krava rattvis vedergallning]; men denne skall inte ga for langt vad vedergallningen betraffar. [Den dode] har redan fatt [Guds] hjalp |
وَلَا تَقْرَبُوا مَالَ الْيَتِيمِ إِلَّا بِالَّتِي هِيَ أَحْسَنُ حَتَّىٰ يَبْلُغَ أَشُدَّهُ ۚ وَأَوْفُوا بِالْعَهْدِ ۖ إِنَّ الْعَهْدَ كَانَ مَسْئُولًا (34) Ror inte den faderloses egendom - annat an for att foroka den - innan han natt myndig alder. Och hall vad ni lovar; ni kommer att stallas till svars for [era] loften |
وَأَوْفُوا الْكَيْلَ إِذَا كِلْتُمْ وَزِنُوا بِالْقِسْطَاسِ الْمُسْتَقِيمِ ۚ ذَٰلِكَ خَيْرٌ وَأَحْسَنُ تَأْوِيلًا (35) Och mat med fullt matt nar ni mater, och vag med rattvis vag. Det ar ett gott [i sig] och det framjar [er eviga valfard] |
وَلَا تَقْفُ مَا لَيْسَ لَكَ بِهِ عِلْمٌ ۚ إِنَّ السَّمْعَ وَالْبَصَرَ وَالْفُؤَادَ كُلُّ أُولَٰئِكَ كَانَ عَنْهُ مَسْئُولًا (36) Befatta dig inte med det som du inte riktigt vet; ditt ora och ditt oga och ditt hjarta skall [alla en Dag] tillfragas om detta |
وَلَا تَمْشِ فِي الْأَرْضِ مَرَحًا ۖ إِنَّكَ لَن تَخْرِقَ الْأَرْضَ وَلَن تَبْلُغَ الْجِبَالَ طُولًا (37) Och trampa inte jorden med dryga oversittarfasoner; du kan aldrig borra dig igenom dess [innandomen] och inte heller kan du na hogre an bergens kron |
كُلُّ ذَٰلِكَ كَانَ سَيِّئُهُ عِندَ رَبِّكَ مَكْرُوهًا (38) Allt det onda [som har namnts] ar djupt forhatligt for din Herre |
ذَٰلِكَ مِمَّا أَوْحَىٰ إِلَيْكَ رَبُّكَ مِنَ الْحِكْمَةِ ۗ وَلَا تَجْعَلْ مَعَ اللَّهِ إِلَٰهًا آخَرَ فَتُلْقَىٰ فِي جَهَنَّمَ مَلُومًا مَّدْحُورًا (39) Detta som din Herre har har uppenbarat for dig ar visa formaningar och varningar. Satt darfor inte en annan gud vid Guds sida; da kommer du att kastas, forhatlig och utstott, i helvetet |
أَفَأَصْفَاكُمْ رَبُّكُم بِالْبَنِينَ وَاتَّخَذَ مِنَ الْمَلَائِكَةِ إِنَاثًا ۚ إِنَّكُمْ لَتَقُولُونَ قَوْلًا عَظِيمًا (40) SKULLE Gud ha visat er Sin sarskilda valvilja genom att skanka er soner och for Sig sjalv ha valt dottrar bland anglarna? Ni har i sanning pastatt nagot oerhort |
وَلَقَدْ صَرَّفْنَا فِي هَٰذَا الْقُرْآنِ لِيَذَّكَّرُوا وَمَا يَزِيدُهُمْ إِلَّا نُفُورًا (41) Vi har fortydligat [budskapen i] denna Koran for att [manniskorna] skall agna dem eftertanke, men detta har bara till foljd att de forhardas ytterligare i sitt motstand |
قُل لَّوْ كَانَ مَعَهُ آلِهَةٌ كَمَا يَقُولُونَ إِذًا لَّابْتَغَوْا إِلَىٰ ذِي الْعَرْشِ سَبِيلًا (42) Sag: "Om det, som de pastar, fanns [andra] gudar vid sidan av Honom skulle helt visst de [ocksa] forsoka finna vagen till Honom, som tronar allsmaktig [over skapelsen] |
سُبْحَانَهُ وَتَعَالَىٰ عَمَّا يَقُولُونَ عُلُوًّا كَبِيرًا (43) Stor ar Han i Sin harlighet, hogt upphojd over allt vad [manniskor] pastar |
تُسَبِّحُ لَهُ السَّمَاوَاتُ السَّبْعُ وَالْأَرْضُ وَمَن فِيهِنَّ ۚ وَإِن مِّن شَيْءٍ إِلَّا يُسَبِّحُ بِحَمْدِهِ وَلَٰكِن لَّا تَفْقَهُونَ تَسْبِيحَهُمْ ۗ إِنَّهُ كَانَ حَلِيمًا غَفُورًا (44) De sju himlarna prisar Honom liksom jorden och allt det som de rymmer; ja, ingenting finns som inte sjunger Hans lov. Men ni forstar inte inneborden av deras lovsang. Gud ar mild och overseende [med Sina tjanares brister] och Han forlater standigt |
وَإِذَا قَرَأْتَ الْقُرْآنَ جَعَلْنَا بَيْنَكَ وَبَيْنَ الَّذِينَ لَا يُؤْمِنُونَ بِالْآخِرَةِ حِجَابًا مَّسْتُورًا (45) OCH NAR du [Muhammad] laser ur Koranen, later Vi ett osynligt forhange avskarma dig fran dem som inte tror pa det eviga livet |
وَجَعَلْنَا عَلَىٰ قُلُوبِهِمْ أَكِنَّةً أَن يَفْقَهُوهُ وَفِي آذَانِهِمْ وَقْرًا ۚ وَإِذَا ذَكَرْتَ رَبَّكَ فِي الْقُرْآنِ وَحْدَهُ وَلَّوْا عَلَىٰ أَدْبَارِهِمْ نُفُورًا (46) och Vi tacker over deras hjartan sa att de ingenting forstar och tapper till deras oron. Och nar du under [lasningen av] Koranen akallar din Herre och [forkunnar] Hans Enhet, vander de ryggen till och drar sig bort, fulla av motvilja |
نَّحْنُ أَعْلَمُ بِمَا يَسْتَمِعُونَ بِهِ إِذْ يَسْتَمِعُونَ إِلَيْكَ وَإِذْ هُمْ نَجْوَىٰ إِذْ يَقُولُ الظَّالِمُونَ إِن تَتَّبِعُونَ إِلَّا رَجُلًا مَّسْحُورًا (47) Vi vet val vad det ar de lyssnar efter da de lyssnar till dig; nar de samlas for sig sjalva sager namligen [nagra av] dessa orattfardiga [manniskor till de andra]: "[Foljer ni Muhammad] foljer ni bara en man som star under [inflytande av] trolldom |
انظُرْ كَيْفَ ضَرَبُوا لَكَ الْأَمْثَالَ فَضَلُّوا فَلَا يَسْتَطِيعُونَ سَبِيلًا (48) Se dar hur de beskriver dig! De har gatt helt vilse och kan inte aterfinna vagen |
وَقَالُوا أَإِذَا كُنَّا عِظَامًا وَرُفَاتًا أَإِنَّا لَمَبْعُوثُونَ خَلْقًا جَدِيدًا (49) Och de sager: "Skall vi, efter att ha blivit ben och sonderfratta rester, ateruppsta i en ny skapelse |
۞ قُلْ كُونُوا حِجَارَةً أَوْ حَدِيدًا (50) Sag: "[Visst!] Aven om era [kroppar] hade varit av sten eller av jarn |
أَوْ خَلْقًا مِّمَّا يَكْبُرُ فِي صُدُورِكُمْ ۚ فَسَيَقُولُونَ مَن يُعِيدُنَا ۖ قُلِ الَّذِي فَطَرَكُمْ أَوَّلَ مَرَّةٍ ۚ فَسَيُنْغِضُونَ إِلَيْكَ رُءُوسَهُمْ وَيَقُولُونَ مَتَىٰ هُوَ ۖ قُلْ عَسَىٰ أَن يَكُونَ قَرِيبًا (51) eller skapade av vad ni ser som annu oforenligare [med tanken pa liv]." Da kommer de att fraga: "Vem skall skapa oss pa nytt?" - [och du skall] svara: "Den som forst skapade er." Da ruskar de pa huvudet at dig och fragar: "Nar skall detta ske?" - [och da] svarar du: "Kanske ar tiden nara |
يَوْمَ يَدْعُوكُمْ فَتَسْتَجِيبُونَ بِحَمْدِهِ وَتَظُنُّونَ إِن لَّبِثْتُمْ إِلَّا قَلِيلًا (52) den Dag da Han skall kalla pa er och ni till svar skall lovprisa Honom, kommer det att forefalla er som om ni hade vistats [pa jorden] bara en kort stund |
وَقُل لِّعِبَادِي يَقُولُوا الَّتِي هِيَ أَحْسَنُ ۚ إِنَّ الشَّيْطَانَ يَنزَغُ بَيْنَهُمْ ۚ إِنَّ الشَّيْطَانَ كَانَ لِلْإِنسَانِ عَدُوًّا مُّبِينًا (53) OCH SAG till Mina tjanare att de [i samtal och diskussioner] anvander [ett hovligt sprak] och soker de basta, de vanligaste orden. - Djavulen ar alltid beredd att sa osamja mellan dem; Djavulen ar manniskans forklarade fiende |
رَّبُّكُمْ أَعْلَمُ بِكُمْ ۖ إِن يَشَأْ يَرْحَمْكُمْ أَوْ إِن يَشَأْ يُعَذِّبْكُمْ ۚ وَمَا أَرْسَلْنَاكَ عَلَيْهِمْ وَكِيلًا (54) Er Herre kanner er val; om Han vill, forbarmar Han sig over er, och om Han vill, straffar Han er. Men Vi har inte sant dig [Muhammad] for att vaka over manniskorna och deras handlingar |
وَرَبُّكَ أَعْلَمُ بِمَن فِي السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ ۗ وَلَقَدْ فَضَّلْنَا بَعْضَ النَّبِيِّينَ عَلَىٰ بَعْضٍ ۖ وَآتَيْنَا دَاوُودَ زَبُورًا (55) Din Herre har full kunskap om alla som befolkar himlarna och jorden. Och Vi har gett nagra profeter foretrade framfor andra - och Vi skankte David en skrift fylld av visdom |
قُلِ ادْعُوا الَّذِينَ زَعَمْتُم مِّن دُونِهِ فَلَا يَمْلِكُونَ كَشْفَ الضُّرِّ عَنكُمْ وَلَا تَحْوِيلًا (56) SAG: "Anropa dem som ni tror [finnas] vid sidan av Honom, sa [skall ni se att] de inte kan befria er fran det onda [som tynger er] och inte heller lasta over det pa andra |
أُولَٰئِكَ الَّذِينَ يَدْعُونَ يَبْتَغُونَ إِلَىٰ رَبِّهِمُ الْوَسِيلَةَ أَيُّهُمْ أَقْرَبُ وَيَرْجُونَ رَحْمَتَهُ وَيَخَافُونَ عَذَابَهُ ۚ إِنَّ عَذَابَ رَبِّكَ كَانَ مَحْذُورًا (57) De som de anropar vill sjalva vinna sin Herres valvilja och komma Honom sa nara som mojligt, och de hoppas pa Hans nad och fruktar Hans straff - [alla] maste frukta din Herres straff |
وَإِن مِّن قَرْيَةٍ إِلَّا نَحْنُ مُهْلِكُوهَا قَبْلَ يَوْمِ الْقِيَامَةِ أَوْ مُعَذِّبُوهَا عَذَابًا شَدِيدًا ۚ كَانَ ذَٰلِكَ فِي الْكِتَابِ مَسْطُورًا (58) Det finns inget folk [som har fornekat och trotsat Oss] och som Vi inte kommer att lata ga under fore Uppstandelsens dag, eller straffa med ett strangt straff. Detta star skrivet i [Vart] dekret |
وَمَا مَنَعَنَا أَن نُّرْسِلَ بِالْآيَاتِ إِلَّا أَن كَذَّبَ بِهَا الْأَوَّلُونَ ۚ وَآتَيْنَا ثَمُودَ النَّاقَةَ مُبْصِرَةً فَظَلَمُوا بِهَا ۚ وَمَا نُرْسِلُ بِالْآيَاتِ إِلَّا تَخْوِيفًا (59) Ingenting hindrar Oss att sanda [manniskorna] tecken och under [liksom Vi gjorde i aldre tider] utom detta att folken i aldre tider [trots tecknen] kallade [Vara budskap] for logn; till stammen Thamud overlamnade Vi kamelstoet som ett tecken for att oppna deras ogon, men de forgrep sig pa det. Vi sander inte [sadana] tecken annat an som en varning |
وَإِذْ قُلْنَا لَكَ إِنَّ رَبَّكَ أَحَاطَ بِالنَّاسِ ۚ وَمَا جَعَلْنَا الرُّؤْيَا الَّتِي أَرَيْنَاكَ إِلَّا فِتْنَةً لِّلنَّاسِ وَالشَّجَرَةَ الْمَلْعُونَةَ فِي الْقُرْآنِ ۚ وَنُخَوِّفُهُمْ فَمَا يَزِيدُهُمْ إِلَّا طُغْيَانًا كَبِيرًا (60) Och Vi sade till dig [Muhammad]: "Din Herre har full uppsikt over manniskorna [och deras handlingar], och Vi har latit dig se den syn som du fick se for att den - liksom [synen av] det i Koranen forbannade tradet - skall bli en provning for manniskorna; Vi hotar och varnar dem, men darigenom forhardas de bara an mer i synd och trots |
وَإِذْ قُلْنَا لِلْمَلَائِكَةِ اسْجُدُوا لِآدَمَ فَسَجَدُوا إِلَّا إِبْلِيسَ قَالَ أَأَسْجُدُ لِمَنْ خَلَقْتَ طِينًا (61) SE, VI sade till anglarna: "Fall ned pa era ansikten infor Adam", och [alla] foll ned utom Iblees. Han sade: "Skall jag falla ned infor den som Du har skapat av lera |
قَالَ أَرَأَيْتَكَ هَٰذَا الَّذِي كَرَّمْتَ عَلَيَّ لَئِنْ أَخَّرْتَنِ إِلَىٰ يَوْمِ الْقِيَامَةِ لَأَحْتَنِكَنَّ ذُرِّيَّتَهُ إِلَّا قَلِيلًا (62) [Och] han fortsatte: "Denne som Du har satt hogre an mig - om Du vill ge mig uppskov till Uppstandelsens dag, svar jag att jag skall forma hans avkomma att blint lyda mig, alla utom ett fatal! Vad anser Du om detta |
قَالَ اذْهَبْ فَمَن تَبِعَكَ مِنْهُمْ فَإِنَّ جَهَنَّمَ جَزَاؤُكُمْ جَزَاءً مَّوْفُورًا (63) [Gud] svarade: "Bort harifran! [Vi ger dig detta uppskov, men] ni skall fa helvetet som beloning, du och de som foljer dig - en riklig beloning |
وَاسْتَفْزِزْ مَنِ اسْتَطَعْتَ مِنْهُم بِصَوْتِكَ وَأَجْلِبْ عَلَيْهِم بِخَيْلِكَ وَرَجِلِكَ وَشَارِكْهُمْ فِي الْأَمْوَالِ وَالْأَوْلَادِ وَعِدْهُمْ ۚ وَمَا يَعِدُهُمُ الشَّيْطَانُ إِلَّا غُرُورًا (64) [Du kan] egga sa manga av dem som du formar med din [lockande] rost och bada upp dina hjalptrupper och ge dig i lag med dem [och driva dem] att samla rikedomar [pa oratta vagar] och [forma dem att i syndiga forbindelser avla] barn, och ge dem loften - aven om Djavulens loften inte ar mer an blandverk |
إِنَّ عِبَادِي لَيْسَ لَكَ عَلَيْهِمْ سُلْطَانٌ ۚ وَكَفَىٰ بِرَبِّكَ وَكِيلًا (65) Men du skall inte ha nagon makt over Mina [sanna] tjanare; ingen som satter sin lit till din Herre behover ett annat skydd |
رَّبُّكُمُ الَّذِي يُزْجِي لَكُمُ الْفُلْكَ فِي الْبَحْرِ لِتَبْتَغُوا مِن فَضْلِهِ ۚ إِنَّهُ كَانَ بِكُمْ رَحِيمًا (66) DET AR er Herre som later skeppen segla over havet i er tjanst, sa att ni [med dem] kan soka det som Han i Sin godhet [beviljar er for er forsorjning]. Han omsluter er med Sin barmhartighet |
وَإِذَا مَسَّكُمُ الضُّرُّ فِي الْبَحْرِ ضَلَّ مَن تَدْعُونَ إِلَّا إِيَّاهُ ۖ فَلَمَّا نَجَّاكُمْ إِلَى الْبَرِّ أَعْرَضْتُمْ ۚ وَكَانَ الْإِنسَانُ كَفُورًا (67) Och da en olycka drabbar er till havs, sviker er de som ni brukade anropa och Han ar ert enda [hopp]. Men nar Han fort er oskadda i land, vander ni er ifran [Honom]; manniskorna ar sannerligen otacksamma |
أَفَأَمِنتُمْ أَن يَخْسِفَ بِكُمْ جَانِبَ الْبَرِّ أَوْ يُرْسِلَ عَلَيْكُمْ حَاصِبًا ثُمَّ لَا تَجِدُوا لَكُمْ وَكِيلًا (68) Kanner ni er sakra att Han inte later jorden [ramna och] uppsluka er eller later en orkan bryta los over er? Vem skall da beskydda er |
أَمْ أَمِنتُمْ أَن يُعِيدَكُمْ فِيهِ تَارَةً أُخْرَىٰ فَيُرْسِلَ عَلَيْكُمْ قَاصِفًا مِّنَ الرِّيحِ فَيُغْرِقَكُم بِمَا كَفَرْتُمْ ۙ ثُمَّ لَا تَجِدُوا لَكُمْ عَلَيْنَا بِهِ تَبِيعًا (69) Eller ar ni sakra pa att Han inte pa grund av er otacksamhet ater sander er ut till havs och slapper los valdsamma stormar over er och later er drunkna? Da finner ni ingen som kan hamnas pa Oss [for er dod] |
۞ وَلَقَدْ كَرَّمْنَا بَنِي آدَمَ وَحَمَلْنَاهُمْ فِي الْبَرِّ وَالْبَحْرِ وَرَزَقْنَاهُم مِّنَ الطَّيِّبَاتِ وَفَضَّلْنَاهُمْ عَلَىٰ كَثِيرٍ مِّمَّنْ خَلَقْنَا تَفْضِيلًا (70) VI HAR sannerligen visat Adams soner stor heder. Vi har gjort det mojligt for dem att fardas over land och hav och forsorjt dem med god och halsosam foda och gynnat dem framfor manga av de andra varelser som Vi har skapat |
يَوْمَ نَدْعُو كُلَّ أُنَاسٍ بِإِمَامِهِمْ ۖ فَمَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِيَمِينِهِ فَأُولَٰئِكَ يَقْرَءُونَ كِتَابَهُمْ وَلَا يُظْلَمُونَ فَتِيلًا (71) Den dag da Vi - genom att kalla pa deras profeter - skall ropa fram alla manniskor [for att domas], skall de som far ta emot sin bok med hoger hand lasa den [och gladjas] och ingen skall lida ens sa mycken oratt som kan rymmas pa en trad |
وَمَن كَانَ فِي هَٰذِهِ أَعْمَىٰ فَهُوَ فِي الْآخِرَةِ أَعْمَىٰ وَأَضَلُّ سَبِيلًا (72) Men den som pa jorden var blind [for sanningen] skall i evigheten forbli blind och forirra sig allt langre fran [den raka] vagen |
وَإِن كَادُوا لَيَفْتِنُونَكَ عَنِ الَّذِي أَوْحَيْنَا إِلَيْكَ لِتَفْتَرِيَ عَلَيْنَا غَيْرَهُ ۖ وَإِذًا لَّاتَّخَذُوكَ خَلِيلًا (73) DE [SOM satter gudar vid Guds sida] forsokte fresta dig [Muhammad] att lagga at sidan det som Vi har uppenbarat for dig och [locka dig att] satta samman nagot annat som du kunde tillskriva Oss. [Om du hade gjort detta] skulle de helt sakert ha tagit emot dig som en kar van |
وَلَوْلَا أَن ثَبَّتْنَاكَ لَقَدْ كِدتَّ تَرْكَنُ إِلَيْهِمْ شَيْئًا قَلِيلًا (74) Och om Vi inte hade gjort dig stark i tron, hade du kunnat ga dem litet till motes |
إِذًا لَّأَذَقْنَاكَ ضِعْفَ الْحَيَاةِ وَضِعْفَ الْمَمَاتِ ثُمَّ لَا تَجِدُ لَكَ عَلَيْنَا نَصِيرًا (75) Vi skulle i sa fall ha fordubblat ditt straff i detta liv och fordubblat det efter doden och du skulle da inte ha funnit nagon som tog dig i forsvar infor Oss |
وَإِن كَادُوا لَيَسْتَفِزُّونَكَ مِنَ الْأَرْضِ لِيُخْرِجُوكَ مِنْهَا ۖ وَإِذًا لَّا يَلْبَثُونَ خِلَافَكَ إِلَّا قَلِيلًا (76) Med sina skramselmetoder var de pa vag att driva bort dig fran [ditt] land; hade de lyckats, skulle de inte ha fatt bli kvar [dar] efter din avfard mer an en kort tid |
سُنَّةَ مَن قَدْ أَرْسَلْنَا قَبْلَكَ مِن رُّسُلِنَا ۖ وَلَا تَجِدُ لِسُنَّتِنَا تَحْوِيلًا (77) Sa har Vi gatt till vaga [for att skydda] dem som Vi sande fore dig, och du skall se att Vara vagar forblir desamma |
أَقِمِ الصَّلَاةَ لِدُلُوكِ الشَّمْسِ إِلَىٰ غَسَقِ اللَّيْلِ وَقُرْآنَ الْفَجْرِ ۖ إِنَّ قُرْآنَ الْفَجْرِ كَانَ مَشْهُودًا (78) FORRATTA bonen [Muhammad, fran den stund] da solen [efter att ha passerat zenit] borjar sjunka till dess att nattmorkret faller pa, och [forratta] gryningsbonen med lasning [av Koranen]; lasningen i daggryningen sker infor vittnen |
وَمِنَ اللَّيْلِ فَتَهَجَّدْ بِهِ نَافِلَةً لَّكَ عَسَىٰ أَن يَبْعَثَكَ رَبُّكَ مَقَامًا مَّحْمُودًا (79) Och vaka [Muhammad] under nagon del av natten i frivillig bon; helt visst skall din Herre vid Uppstandelsen ge dig en plats, dar du star holjd av ara |
وَقُل رَّبِّ أَدْخِلْنِي مُدْخَلَ صِدْقٍ وَأَخْرِجْنِي مُخْرَجَ صِدْقٍ وَاجْعَل لِّي مِن لَّدُنكَ سُلْطَانًا نَّصِيرًا (80) Be [denna bon]: "Herre! Lat mig stiga ned i min grav som en sann och uppriktig troende och lat mig stiga ut ur den som en sann och uppriktig troende, och ge mig av Din egen styrka kraft att segra |
وَقُلْ جَاءَ الْحَقُّ وَزَهَقَ الْبَاطِلُ ۚ إِنَّ الْبَاطِلَ كَانَ زَهُوقًا (81) Och sag: "Sanningen har kommit och da har lognen vikit; ja, lognen ar domd att vika |
وَنُنَزِّلُ مِنَ الْقُرْآنِ مَا هُوَ شِفَاءٌ وَرَحْمَةٌ لِّلْمُؤْمِنِينَ ۙ وَلَا يَزِيدُ الظَّالِمِينَ إِلَّا خَسَارًا (82) MED KORANEN uppenbarar Vi det som ar lakedom och nad for de troende, men for syndarnas del [paskyndar det] bara deras marsch mot undergangen |
وَإِذَا أَنْعَمْنَا عَلَى الْإِنسَانِ أَعْرَضَ وَنَأَىٰ بِجَانِبِهِ ۖ وَإِذَا مَسَّهُ الشَّرُّ كَانَ يَئُوسًا (83) Visar Vi manniskan valvilja vander hon Oss ryggen och drar sig stolt undan, och drabbas hon av ett ont blir hon ett rov for fortvivlan |
قُلْ كُلٌّ يَعْمَلُ عَلَىٰ شَاكِلَتِهِ فَرَبُّكُمْ أَعْلَمُ بِمَنْ هُوَ أَهْدَىٰ سَبِيلًا (84) Sag: "Var och en gar till vaga pa sitt satt och din Herre vet bast vem som foljer en rak vag |
وَيَسْأَلُونَكَ عَنِ الرُّوحِ ۖ قُلِ الرُّوحُ مِنْ أَمْرِ رَبِّي وَمَا أُوتِيتُم مِّنَ الْعِلْمِ إِلَّا قَلِيلًا (85) DE FRAGAR dig om ingivelsens ande. Sag: "Ingivelsens ande hor till det som ar min Herre forbehallet - av [all] kunskap har bara en obetydlig del fallit pa er [lott] |
وَلَئِن شِئْنَا لَنَذْهَبَنَّ بِالَّذِي أَوْحَيْنَا إِلَيْكَ ثُمَّ لَا تَجِدُ لَكَ بِهِ عَلَيْنَا وَكِيلًا (86) Om Vi ville kunde Vi helt visst utplana allt vad Vi har uppenbarat for dig och du skulle da inte finna nagon som kunde fora din talan infor Oss |
إِلَّا رَحْمَةً مِّن رَّبِّكَ ۚ إِنَّ فَضْلَهُ كَانَ عَلَيْكَ كَبِيرًا (87) Men detta sker inte tack vare din Herres nad - Hans godhet mot dig ar sannerligen stor |
قُل لَّئِنِ اجْتَمَعَتِ الْإِنسُ وَالْجِنُّ عَلَىٰ أَن يَأْتُوا بِمِثْلِ هَٰذَا الْقُرْآنِ لَا يَأْتُونَ بِمِثْلِهِ وَلَوْ كَانَ بَعْضُهُمْ لِبَعْضٍ ظَهِيرًا (88) Sag: "Om manniskor och osynliga vasen i samarbete forsokte astadkomma nagot som skulle kunna jamforas med denna Koran, skulle de misslyckas, aven om de gav varandra all hjalp |
وَلَقَدْ صَرَّفْنَا لِلنَّاسِ فِي هَٰذَا الْقُرْآنِ مِن كُلِّ مَثَلٍ فَأَبَىٰ أَكْثَرُ النَّاسِ إِلَّا كُفُورًا (89) I denna Koran har Vi till nytta for manniskorna framstallt alla slag av liknelser dar Vi later detaljerna vaxla, men de flesta av dem vagrar envist att upphora att forneka sanningen |
وَقَالُوا لَن نُّؤْمِنَ لَكَ حَتَّىٰ تَفْجُرَ لَنَا مِنَ الْأَرْضِ يَنبُوعًا (90) och de sager: "Vi kommer inte att tro dig forran du later en kalla springa fram ur marken at oss |
أَوْ تَكُونَ لَكَ جَنَّةٌ مِّن نَّخِيلٍ وَعِنَبٍ فَتُفَجِّرَ الْأَنْهَارَ خِلَالَهَا تَفْجِيرًا (91) eller [visar dig aga] en tradgard med dadelpalmer och druvor och later porlande backar rinna upp i dess mitt |
أَوْ تُسْقِطَ السَّمَاءَ كَمَا زَعَمْتَ عَلَيْنَا كِسَفًا أَوْ تَأْتِيَ بِاللَّهِ وَالْمَلَائِكَةِ قَبِيلًا (92) eller formar himlen att storta ned over oss i stycken - som du har sagt skall ske - eller gor sa att Gud och anglarna stiger ned infor [vara ogon] |
أَوْ يَكُونَ لَكَ بَيْتٌ مِّن زُخْرُفٍ أَوْ تَرْقَىٰ فِي السَّمَاءِ وَلَن نُّؤْمِنَ لِرُقِيِّكَ حَتَّىٰ تُنَزِّلَ عَلَيْنَا كِتَابًا نَّقْرَؤُهُ ۗ قُلْ سُبْحَانَ رَبِّي هَلْ كُنتُ إِلَّا بَشَرًا رَّسُولًا (93) eller [visar oss att du] ager ett hus prytt med guldornament, eller stiger upp till himlen - men vi kommer inte att tro pa din uppstigning till himlen om du inte for med dig darifran till oss en skrift som vi kan lasa!" Sag: "Stor ar min Herre i Sin harlighet! Ar jag inte en vanlig dodlig manniska, ett sandebud |
وَمَا مَنَعَ النَّاسَ أَن يُؤْمِنُوا إِذْ جَاءَهُمُ الْهُدَىٰ إِلَّا أَن قَالُوا أَبَعَثَ اللَّهُ بَشَرًا رَّسُولًا (94) Ingenting hindrar [manniskor] att tro nar vagledningen nar dem utom denna deras invandning: "Inte sander val Gud en dodlig manniska som Sitt sandebud |
قُل لَّوْ كَانَ فِي الْأَرْضِ مَلَائِكَةٌ يَمْشُونَ مُطْمَئِنِّينَ لَنَزَّلْنَا عَلَيْهِم مِّنَ السَّمَاءِ مَلَكًا رَّسُولًا (95) Sag: "Om anglarna hade vandrat omkring lugnt och stilla pa jorden skulle Vi helt sakert ha latit en angel fran himlen komma till dem som Vart sandebud |
قُلْ كَفَىٰ بِاللَّهِ شَهِيدًا بَيْنِي وَبَيْنَكُمْ ۚ إِنَّهُ كَانَ بِعِبَادِهِ خَبِيرًا بَصِيرًا (96) Sag: "Det behovs inga andra vittnen mellan mig och er an Gud. Han ar [fullt] underrattad om Sina tjanares [forehavanden] och forlorar dem inte ur sikte |
وَمَن يَهْدِ اللَّهُ فَهُوَ الْمُهْتَدِ ۖ وَمَن يُضْلِلْ فَلَن تَجِدَ لَهُمْ أَوْلِيَاءَ مِن دُونِهِ ۖ وَنَحْشُرُهُمْ يَوْمَ الْقِيَامَةِ عَلَىٰ وُجُوهِهِمْ عُمْيًا وَبُكْمًا وَصُمًّا ۖ مَّأْوَاهُمْ جَهَنَّمُ ۖ كُلَّمَا خَبَتْ زِدْنَاهُمْ سَعِيرًا (97) De som Gud vagleder har funnit den ratta vagen; men for dem som Han later ga vilse kan du aldrig finna nagon som [leder dem ratt] i Hans stalle. Vi skall samla ihop dem pa Uppstandelsens dag [liggande framstupa] pa sina ansikten, blinda, stumma och dova. Deras slutliga bestammelse ar helvetet, och sa ofta [dess eld] mattas skall Vi lata den flamma upp kring dem med fornyad styrka |
ذَٰلِكَ جَزَاؤُهُم بِأَنَّهُمْ كَفَرُوا بِآيَاتِنَا وَقَالُوا أَإِذَا كُنَّا عِظَامًا وَرُفَاتًا أَإِنَّا لَمَبْعُوثُونَ خَلْقًا جَدِيدًا (98) Detta ar den lon [som vantar dem] pa grund av deras vagran att tro pa Vara budskap och for deras ord: "Skall vi, efter att ha blivit ben och sonderfratta rester, ateruppsta i en ny skapelse |
۞ أَوَلَمْ يَرَوْا أَنَّ اللَّهَ الَّذِي خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ قَادِرٌ عَلَىٰ أَن يَخْلُقَ مِثْلَهُمْ وَجَعَلَ لَهُمْ أَجَلًا لَّا رَيْبَ فِيهِ فَأَبَى الظَّالِمُونَ إِلَّا كُفُورًا (99) Inser inte [dessa manniskor] att Gud, som har skapat himlarna och jorden, har makt att skapa dem pa nytt sadana de var? Och Han har utsatt en frist for [vad som skall ske med] dem; detta ar stallt utom allt tvivel. Men de orattfardiga vagrar envist att upphora att forneka sanningen |
قُل لَّوْ أَنتُمْ تَمْلِكُونَ خَزَائِنَ رَحْمَةِ رَبِّي إِذًا لَّأَمْسَكْتُمْ خَشْيَةَ الْإِنفَاقِ ۚ وَكَانَ الْإِنسَانُ قَتُورًا (100) Sag: "Aven om ni agde min Herres [omatliga] skatt av nad, skulle ni helt sakert halla igen pa era utgifter av radsla att gora slut pa denna [skatt]." - Ja, manniskan gar for langt i sin snalhet |
وَلَقَدْ آتَيْنَا مُوسَىٰ تِسْعَ آيَاتٍ بَيِّنَاتٍ ۖ فَاسْأَلْ بَنِي إِسْرَائِيلَ إِذْ جَاءَهُمْ فَقَالَ لَهُ فِرْعَوْنُ إِنِّي لَأَظُنُّكَ يَا مُوسَىٰ مَسْحُورًا (101) VI GAV Moses nio tydliga tecken. Fraga nu Israels barn hur [det gick till] nar han kom till dem [for att losa dem ur slaveriet] och Farao sade till honom: "Jag tror att du, Moses, ar ett offer for trolldom |
قَالَ لَقَدْ عَلِمْتَ مَا أَنزَلَ هَٰؤُلَاءِ إِلَّا رَبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ بَصَائِرَ وَإِنِّي لَأَظُنُّكَ يَا فِرْعَوْنُ مَثْبُورًا (102) [Moses] svarade: "Du vet redan att ingen annan an himlarnas och jordens Herre har sant dessa [tecken] for att lata [alla] se sanningen. Farao! Jag tror att din undergang ar nara |
فَأَرَادَ أَن يَسْتَفِزَّهُم مِّنَ الْأَرْضِ فَأَغْرَقْنَاهُ وَمَن مَّعَهُ جَمِيعًا (103) [Farao] ville [nu] skramma dem att overge [Egyptens] land. Men Vi lat honom och alla som var med honom drunkna [i havet] |
وَقُلْنَا مِن بَعْدِهِ لِبَنِي إِسْرَائِيلَ اسْكُنُوا الْأَرْضَ فَإِذَا جَاءَ وَعْدُ الْآخِرَةِ جِئْنَا بِكُمْ لَفِيفًا (104) Darefter sade Vi till Israels barn: "Bo kvar i detta land! Men nar loftet om uppstandelsen besannas skall Vi lata er stiga fram [med de andra] i en enda, myllrande manniskomassa |
وَبِالْحَقِّ أَنزَلْنَاهُ وَبِالْحَقِّ نَزَلَ ۗ وَمَا أَرْسَلْنَاكَ إِلَّا مُبَشِّرًا وَنَذِيرًا (105) VI HAR uppenbarat denna [Koran] med sanningen och med sanningen har den stigit ned - och dig [Muhammad] har Vi sant enbart som forkunnare av ett glatt budskap om hopp [for manniskorna] och som varnare |
وَقُرْآنًا فَرَقْنَاهُ لِتَقْرَأَهُ عَلَى النَّاسِ عَلَىٰ مُكْثٍ وَنَزَّلْنَاهُ تَنزِيلًا (106) Vi har delat den i avsnitt, som du skall lasa for manniskorna i lugn och langsam rytm, och Vi uppenbarar den [i dessa avsnitt] ett efter ett |
قُلْ آمِنُوا بِهِ أَوْ لَا تُؤْمِنُوا ۚ إِنَّ الَّذِينَ أُوتُوا الْعِلْمَ مِن قَبْلِهِ إِذَا يُتْلَىٰ عَلَيْهِمْ يَخِرُّونَ لِلْأَذْقَانِ سُجَّدًا (107) Sag: "Vare sig ni tror eller inte tror pa den, faller de som tidigare fick del av kunskap ned pa sina ansikten nar den lases for dem |
وَيَقُولُونَ سُبْحَانَ رَبِّنَا إِن كَانَ وَعْدُ رَبِّنَا لَمَفْعُولًا (108) och sager: "Stor ar var Herre i Sin harlighet! Var Herres lofte har uppfyllts |
وَيَخِرُّونَ لِلْأَذْقَانِ يَبْكُونَ وَيَزِيدُهُمْ خُشُوعًا ۩ (109) Ja, de faller ned pa sina ansikten med tarar [i ogonen] och deras odmjukhet fordjupas |
قُلِ ادْعُوا اللَّهَ أَوِ ادْعُوا الرَّحْمَٰنَ ۖ أَيًّا مَّا تَدْعُوا فَلَهُ الْأَسْمَاءُ الْحُسْنَىٰ ۚ وَلَا تَجْهَرْ بِصَلَاتِكَ وَلَا تُخَافِتْ بِهَا وَابْتَغِ بَيْنَ ذَٰلِكَ سَبِيلًا (110) Sag: "Anropa Gud eller anropa den Naderike! Med vilket namn ni an anropar Honom [ar Han En och Densamme] - fullkomlighetens skona namn ar Hans. Hoj inte rosten [nar du ber] och sank den inte heller [till en viskning] utan ga en medelvag |
وَقُلِ الْحَمْدُ لِلَّهِ الَّذِي لَمْ يَتَّخِذْ وَلَدًا وَلَمْ يَكُن لَّهُ شَرِيكٌ فِي الْمُلْكِ وَلَمْ يَكُن لَّهُ وَلِيٌّ مِّنَ الذُّلِّ ۖ وَكَبِّرْهُ تَكْبِيرًا (111) Sag: "Gud ske lov och pris, som inte har [avlat] en son och i vars herravalde ingen har del och som inte [behover] nagon som skyddar Honom mot jordisk lumpenhet!" - Och prisa standigt Hans harlighet och Hans majestat |