ص ۚ وَالْقُرْآنِ ذِي الذِّكْرِ (1)
Saad |
بَلِ الَّذِينَ كَفَرُوا فِي عِزَّةٍ وَشِقَاقٍ (2)
De som fornekar sanningen av hogmod och motsagelselusta [och forkastar dess budskap bor tanka pa] |
كَمْ أَهْلَكْنَا مِن قَبْلِهِم مِّن قَرْنٍ فَنَادَوا وَّلَاتَ حِينَ مَنَاصٍ (3)
hur manga slakten Vi har latit ga under fore dem! [Nar de sag straffet] ropade de [pa forskoning], men den tid da de hade kunnat radda sig var forbi |
وَعَجِبُوا أَن جَاءَهُم مُّنذِرٌ مِّنْهُمْ ۖ وَقَالَ الْكَافِرُونَ هَٰذَا سَاحِرٌ كَذَّابٌ (4)
De forvanas over att [en man] ur deras egen krets kommer till dem for att varna dem, och fornekarna av sanningen sager: "Hans valtalighet blandar oss, men det ar bara logn |
أَجَعَلَ الْآلِهَةَ إِلَٰهًا وَاحِدًا ۖ إِنَّ هَٰذَا لَشَيْءٌ عُجَابٌ (5)
Han gor ju alla gudar till en gud? Det ar hogst markligt |
وَانطَلَقَ الْمَلَأُ مِنْهُمْ أَنِ امْشُوا وَاصْبِرُوا عَلَىٰ آلِهَتِكُمْ ۖ إِنَّ هَٰذَا لَشَيْءٌ يُرَادُ (6)
Och deras ledare sade till varandra nar de brot upp [fran en overlaggning:] "Lat oss halla fast vid vara gudar! Har ligger helt sakert nagot bakom |
مَا سَمِعْنَا بِهَٰذَا فِي الْمِلَّةِ الْآخِرَةِ إِنْ هَٰذَا إِلَّا اخْتِلَاقٌ (7)
Nagot liknande har vi inte hort fran [de kristna]. Nej, detta ar bara [hans eget] pafund |
أَأُنزِلَ عَلَيْهِ الذِّكْرُ مِن بَيْنِنَا ۚ بَلْ هُمْ فِي شَكٍّ مِّن ذِكْرِي ۖ بَل لَّمَّا يَذُوقُوا عَذَابِ (8)
Skulle just han vara den bland oss [som hedrats med] att fa ta emot [Guds] paminnelse?" Nej, det ar Min uppenbarelse som de tvivlar pa! Men de har inte annu fatt smaka Mitt straff |
أَمْ عِندَهُمْ خَزَائِنُ رَحْمَةِ رَبِّكَ الْعَزِيزِ الْوَهَّابِ (9)
Eller har de kanske i sina hander din Herres forrad av nad, Han, den Allsmaktige, Givaren |
أَمْ لَهُم مُّلْكُ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا ۖ فَلْيَرْتَقُوا فِي الْأَسْبَابِ (10)
Eller har de herravaldet over himlarna och jorden och allt som finns daremellan? Lat dem da med de medel [som star dem till buds] stiga upp [till himlen och darifran forsoka styra allt] |
جُندٌ مَّا هُنَالِكَ مَهْزُومٌ مِّنَ الْأَحْزَابِ (11)
De ar bara en liten skara som har gaddat sig samman [mot Profeten]; de ar redan besegrade |
كَذَّبَتْ قَبْلَهُمْ قَوْمُ نُوحٍ وَعَادٌ وَفِرْعَوْنُ ذُو الْأَوْتَادِ (12)
Fore dem forkastade Noas folk sanningen och [stammen] Aad och [de otaliga] taltmasternas Farao |
وَثَمُودُ وَقَوْمُ لُوطٍ وَأَصْحَابُ الْأَيْكَةِ ۚ أُولَٰئِكَ الْأَحْزَابُ (13)
och [stammen] Thamud och Lots folk och de som befolkade [Madyans] skogkladda dalar, [alla] tog de stallning [mot sanningen] |
إِن كُلٌّ إِلَّا كَذَّبَ الرُّسُلَ فَحَقَّ عِقَابِ (14)
alla utan undantag beskyllde de budbararna for logn - och Mitt straff drabbade dem, rattvist och oundvikligt |
وَمَا يَنظُرُ هَٰؤُلَاءِ إِلَّا صَيْحَةً وَاحِدَةً مَّا لَهَا مِن فَوَاقٍ (15)
Ett enda [ihallande] dan ar vad dessa [nutida fornekare] har att vanta pa; och inget uppskov skall ges |
وَقَالُوا رَبَّنَا عَجِّل لَّنَا قِطَّنَا قَبْلَ يَوْمِ الْحِسَابِ (16)
De [vagar] saga: "Herre! Lat oss fa var del [av straffet] genast, fore Rakenskapens dag |
اصْبِرْ عَلَىٰ مَا يَقُولُونَ وَاذْكُرْ عَبْدَنَا دَاوُودَ ذَا الْأَيْدِ ۖ إِنَّهُ أَوَّابٌ (17)
Bar vad de sager [Muhammad] med jamnmod och minns Var tjanare David, stark till kropp och sjal. Han vande alltid tillbaka till Oss [i anger over sina fel] |
إِنَّا سَخَّرْنَا الْجِبَالَ مَعَهُ يُسَبِّحْنَ بِالْعَشِيِّ وَالْإِشْرَاقِ (18)
Vi lat bergen forena sig med honom, vid dagens slut och i soluppgangen, i lovsang till Var ara |
وَالطَّيْرَ مَحْشُورَةً ۖ كُلٌّ لَّهُ أَوَّابٌ (19)
liksom faglarnas skaror, som alla lydigt atervande [till honom] |
وَشَدَدْنَا مُلْكَهُ وَآتَيْنَاهُ الْحِكْمَةَ وَفَصْلَ الْخِطَابِ (20)
Och Vi befaste hans makt och gav honom visdom och sakert omdome |
۞ وَهَلْ أَتَاكَ نَبَأُ الْخَصْمِ إِذْ تَسَوَّرُوا الْمِحْرَابَ (21)
HAR DU inte hort berattelsen om de tvistande parterna som klattrade over muren till Davids bonerum |
إِذْ دَخَلُوا عَلَىٰ دَاوُودَ فَفَزِعَ مِنْهُمْ ۖ قَالُوا لَا تَخَفْ ۖ خَصْمَانِ بَغَىٰ بَعْضُنَا عَلَىٰ بَعْضٍ فَاحْكُم بَيْنَنَا بِالْحَقِّ وَلَا تُشْطِطْ وَاهْدِنَا إِلَىٰ سَوَاءِ الصِّرَاطِ (22)
Nar de plotsligt kom emot honom, blev han orolig; [men] de sade: "Vi vill dig ingenting ont! [Vi ligger i] tvist med varandra. En av oss har gjort den andre oratt; fall darfor din rattvisa dom mellan oss utan att ta parti for nagon och visa oss den ratta vagen |
إِنَّ هَٰذَا أَخِي لَهُ تِسْعٌ وَتِسْعُونَ نَعْجَةً وَلِيَ نَعْجَةٌ وَاحِدَةٌ فَقَالَ أَكْفِلْنِيهَا وَعَزَّنِي فِي الْخِطَابِ (23)
Detta ar min bror som ager nittionio tackor, medan jag har en enda tacka, och han sade till mig: 'Lamna henne i min vard!' och infor hans hotfulla sprak maste jag ge vika |
قَالَ لَقَدْ ظَلَمَكَ بِسُؤَالِ نَعْجَتِكَ إِلَىٰ نِعَاجِهِ ۖ وَإِنَّ كَثِيرًا مِّنَ الْخُلَطَاءِ لَيَبْغِي بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ إِلَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ وَقَلِيلٌ مَّا هُمْ ۗ وَظَنَّ دَاوُودُ أَنَّمَا فَتَنَّاهُ فَاسْتَغْفَرَ رَبَّهُ وَخَرَّ رَاكِعًا وَأَنَابَ ۩ (24)
[David] sade: "Utan tvivel har han gjort dig oratt nar han kravde att fa din tacka utover dem han redan hade! Manga manniskor som har gemensamma intressen gor sig skyldiga till [sadana] overgrepp mot varandra, utom de som tror och lever ett rattskaffens liv, men de ar ett fatal." Nu forstod David att Vi hade velat satta honom pa prov, och han bad sin Herre om forlatelse och foll ned pa sitt ansikte i bon och anger |
فَغَفَرْنَا لَهُ ذَٰلِكَ ۖ وَإِنَّ لَهُ عِندَنَا لَزُلْفَىٰ وَحُسْنَ مَآبٍ (25)
Och Vi forlat honom detta [fel] och Vi har berett honom en hedersam plats i Var narhet och en lycklig aterkomst |
يَا دَاوُودُ إِنَّا جَعَلْنَاكَ خَلِيفَةً فِي الْأَرْضِ فَاحْكُم بَيْنَ النَّاسِ بِالْحَقِّ وَلَا تَتَّبِعِ الْهَوَىٰ فَيُضِلَّكَ عَن سَبِيلِ اللَّهِ ۚ إِنَّ الَّذِينَ يَضِلُّونَ عَن سَبِيلِ اللَّهِ لَهُمْ عَذَابٌ شَدِيدٌ بِمَا نَسُوا يَوْمَ الْحِسَابِ (26)
[Och Vi sade:] "David! Vi har gett dig makt och myndighet pa jorden. Dom darfor mellan manniskor med sanning och rattvisa och lat dig inte paverkas av kanslor [for eller emot en part]; da kan du lockas att overge Guds vag. Och ett strangt straff vantar dem som avviker fran Guds vag och glommer Rakenskapens dag |
وَمَا خَلَقْنَا السَّمَاءَ وَالْأَرْضَ وَمَا بَيْنَهُمَا بَاطِلًا ۚ ذَٰلِكَ ظَنُّ الَّذِينَ كَفَرُوا ۚ فَوَيْلٌ لِّلَّذِينَ كَفَرُوا مِنَ النَّارِ (27)
VI HAR inte skapat himlen och jorden och allt som ar emellan dem i blindo, sasom de som fornekar sanningen formodar. Olyckliga de som fornekar sanningen! Elden ar deras mal |
أَمْ نَجْعَلُ الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ كَالْمُفْسِدِينَ فِي الْأَرْضِ أَمْ نَجْعَلُ الْمُتَّقِينَ كَالْفُجَّارِ (28)
Eller skulle Vi behandla dem som tror och lever rattskaffens pa samma satt som dem som stor ordningen pa jorden och sprider sedefordarv? Skulle Vi behandla de gudfruktiga pa samma satt som dem som har sjunkit djupt i synd |
كِتَابٌ أَنزَلْنَاهُ إِلَيْكَ مُبَارَكٌ لِّيَدَّبَّرُوا آيَاتِهِ وَلِيَتَذَكَّرَ أُولُو الْأَلْبَابِ (29)
Detta ar en valsignad Skrift som Vi har uppenbarat for dig, [Muhammad]. Manniskorna bor tanka over dess budskap och lagga dem pa minnet, om de har forstand |
وَوَهَبْنَا لِدَاوُودَ سُلَيْمَانَ ۚ نِعْمَ الْعَبْدُ ۖ إِنَّهُ أَوَّابٌ (30)
OCH VI skankte David [sonen] Salomo - en verklig [Guds] tjanare! Han vande alltid tillbaka till Oss med angerfullt sinne |
إِذْ عُرِضَ عَلَيْهِ بِالْعَشِيِّ الصَّافِنَاتُ الْجِيَادُ (31)
Och da man vid dagens slut forde fram hans rashastar till honom |
فَقَالَ إِنِّي أَحْبَبْتُ حُبَّ الْخَيْرِ عَن ذِكْرِ رَبِّي حَتَّىٰ تَوَارَتْ بِالْحِجَابِ (32)
sade han: "Jag har fattat sadan karlek till detta [jordiska] goda att jag glommer [att akalla] min Herre!" - [och medan hastarna travade forbi upprepade han detta] till dess de forsvann bakom en sloja [av damm; och han befallde] |
رُدُّوهَا عَلَيَّ ۖ فَطَفِقَ مَسْحًا بِالسُّوقِ وَالْأَعْنَاقِ (33)
For dem tillbaka till mig!" Och da [de ater fordes fram till honom] strok han dem [med handen] over ben och manke |
وَلَقَدْ فَتَنَّا سُلَيْمَانَ وَأَلْقَيْنَا عَلَىٰ كُرْسِيِّهِ جَسَدًا ثُمَّ أَنَابَ (34)
Och for att prova Salomo satte Vi en [livlos] kropp pa hans tron. Da [forstod han] och vande angerfull tillbaka till Oss |
قَالَ رَبِّ اغْفِرْ لِي وَهَبْ لِي مُلْكًا لَّا يَنبَغِي لِأَحَدٍ مِّن بَعْدِي ۖ إِنَّكَ أَنتَ الْوَهَّابُ (35)
[och] sade: "Herre! Forlat mig [mina fel] och skank mig sadan makt som ingen efter mig kommer att kunna utova! - Du ar den store Givaren |
فَسَخَّرْنَا لَهُ الرِّيحَ تَجْرِي بِأَمْرِهِ رُخَاءً حَيْثُ أَصَابَ (36)
Och Vi lat vinden tjana Salomo - den blaste pa hans befallning vart han ville |
وَالشَّيَاطِينَ كُلَّ بَنَّاءٍ وَغَوَّاصٍ (37)
och demonerna [gjorde Vi likasa till hans tjanare] - nagra arbetade med byggenskap, andra som parlfiskare |
وَآخَرِينَ مُقَرَّنِينَ فِي الْأَصْفَادِ (38)
och andra [upproriska] var slagna i bojor |
هَٰذَا عَطَاؤُنَا فَامْنُنْ أَوْ أَمْسِكْ بِغَيْرِ حِسَابٍ (39)
[Och Vi sade:] "Detta ar Vara gavor; du kan ge dem [at andra] eller behalla dem! Du kommer inte att avkravas rakenskap |
وَإِنَّ لَهُ عِندَنَا لَزُلْفَىٰ وَحُسْنَ مَآبٍ (40)
Och Vi har berett honom en hedersam plats i Var narhet och en lycklig aterkomst |
وَاذْكُرْ عَبْدَنَا أَيُّوبَ إِذْ نَادَىٰ رَبَّهُ أَنِّي مَسَّنِيَ الشَّيْطَانُ بِنُصْبٍ وَعَذَابٍ (41)
OCH MINNS Var tjanare Job, hur han ropade till sin Herre: "Djavulen har plagat mig svart och mina krafter ar slut |
ارْكُضْ بِرِجْلِكَ ۖ هَٰذَا مُغْتَسَلٌ بَارِدٌ وَشَرَابٌ (42)
[Och Vi sade:] "Stampa i marken med din fot! Dar finns friskt vatten sa att du kan tvatta dig och dricka |
وَوَهَبْنَا لَهُ أَهْلَهُ وَمِثْلَهُم مَّعَهُمْ رَحْمَةً مِّنَّا وَذِكْرَىٰ لِأُولِي الْأَلْبَابِ (43)
Och Vi gav honom tillbaka [dem som Vi hade tagit fran honom av] hans familj och fordubblade deras antal som en sarskild nad fran Oss och som en paminnelse till dem som har forstand |
وَخُذْ بِيَدِكَ ضِغْثًا فَاضْرِب بِّهِ وَلَا تَحْنَثْ ۗ إِنَّا وَجَدْنَاهُ صَابِرًا ۚ نِّعْمَ الْعَبْدُ ۖ إِنَّهُ أَوَّابٌ (44)
[Och Vi sade:] "Tag en nave [gras] och sla med den och bryt inte din ed!" - Vi sag hans uthallighet och talamod, en sann [Guds] tjanare! Han vande alltid tillbaka till Oss med angerfullt sinne |
وَاذْكُرْ عِبَادَنَا إِبْرَاهِيمَ وَإِسْحَاقَ وَيَعْقُوبَ أُولِي الْأَيْدِي وَالْأَبْصَارِ (45)
OCH MINNS Vara tjanare Abraham och Isak och Jakob, starka i anden och klarsynta |
إِنَّا أَخْلَصْنَاهُم بِخَالِصَةٍ ذِكْرَى الدَّارِ (46)
Vi gav dem - en sarskild nad - ett sinne helt inriktat pa evigheten |
وَإِنَّهُمْ عِندَنَا لَمِنَ الْمُصْطَفَيْنَ الْأَخْيَارِ (47)
och deras plats hos Oss ar bland de utvalda, de framsta |
وَاذْكُرْ إِسْمَاعِيلَ وَالْيَسَعَ وَذَا الْكِفْلِ ۖ وَكُلٌّ مِّنَ الْأَخْيَارِ (48)
Och minns Ismael och Elisa och Dhu'l-Kifl; de horde alla till de framsta |
هَٰذَا ذِكْرٌ ۚ وَإِنَّ لِلْمُتَّقِينَ لَحُسْنَ مَآبٍ (49)
[OM ALLT] detta har [Vi] namnt for att hedra deras minne. Och for de gudfruktiga har Vi [berett] en lycklig aterkomst |
جَنَّاتِ عَدْنٍ مُّفَتَّحَةً لَّهُمُ الْأَبْوَابُ (50)
Edens lustgardar, vars portar star oppna pa vid gavel for dem |
مُتَّكِئِينَ فِيهَا يَدْعُونَ فِيهَا بِفَاكِهَةٍ كَثِيرَةٍ وَشَرَابٍ (51)
och dar skall de vila, lutade [mot mjuka kuddar], och allt de kan onska av olika slags frukter och drycker skall baras fram |
۞ وَعِندَهُمْ قَاصِرَاتُ الطَّرْفِ أَتْرَابٌ (52)
och hos dem skall vara oskuldsfulla kvinnor, med blygt sankta blickar, evigt unga som de sjalva |
هَٰذَا مَا تُوعَدُونَ لِيَوْمِ الْحِسَابِ (53)
Detta ar vad som lovas er till Rakenskapens dag |
إِنَّ هَٰذَا لَرِزْقُنَا مَا لَهُ مِن نَّفَادٍ (54)
[och forraden] ur vilka Vi skall forsorja er med allt detta ar outtomliga |
هَٰذَا ۚ وَإِنَّ لِلطَّاغِينَ لَشَرَّ مَآبٍ (55)
Detta [om de rattfardiga]. Men de som overskred alla granser i sin orattfardighet skall fa en dyster aterkomst |
جَهَنَّمَ يَصْلَوْنَهَا فَبِئْسَ الْمِهَادُ (56)
de skall bli lagornas rov i helvetet - detta det vedervardigaste av vilorum |
هَٰذَا فَلْيَذُوقُوهُ حَمِيمٌ وَغَسَّاقٌ (57)
Detta [maste de utsta] och de skall fa brannhett vatten [att dricka] och omges av isande morker |
وَآخَرُ مِن شَكْلِهِ أَزْوَاجٌ (58)
och annat [lidande] av motsvarande slag |
هَٰذَا فَوْجٌ مُّقْتَحِمٌ مَّعَكُمْ ۖ لَا مَرْحَبًا بِهِمْ ۚ إِنَّهُمْ صَالُو النَّارِ (59)
[Helvetets vaktare skall saga:] "Har kommer en hop manniskor instortande i halarna pa er." [Men de som ledde andra vilse och forst gick in i Elden skall saga:] "Halsa dem inte valkomna! De skall ocksa brinna i helvetets lagor |
قَالُوا بَلْ أَنتُمْ لَا مَرْحَبًا بِكُمْ ۖ أَنتُمْ قَدَّمْتُمُوهُ لَنَا ۖ فَبِئْسَ الْقَرَارُ (60)
[Efterfoljarna] svarar: "Det ar ni som inte skall halsas valkomna! Ni har dragit oss med er ned hit - detta jammerliga tillhall |
قَالُوا رَبَّنَا مَن قَدَّمَ لَنَا هَٰذَا فَزِدْهُ عَذَابًا ضِعْفًا فِي النَّارِ (61)
Och de fortsatter: "Herre! Ge dem som drog oss med sig in i detta ett dubbelt straff i Elden |
وَقَالُوا مَا لَنَا لَا نَرَىٰ رِجَالًا كُنَّا نَعُدُّهُم مِّنَ الْأَشْرَارِ (62)
Och [ledarna] skall saga: "Hur kommer det sig att vi inte ser nagon av dem som vi betraktade som elandiga stackare |
أَتَّخَذْنَاهُمْ سِخْرِيًّا أَمْ زَاغَتْ عَنْهُمُ الْأَبْصَارُ (63)
och alltid gjorde narr av? Eller har vi sett fel |
إِنَّ ذَٰلِكَ لَحَقٌّ تَخَاصُمُ أَهْلِ النَّارِ (64)
Detta ar sanningen om hur de kommer att tvista och trata i Elden |
قُلْ إِنَّمَا أَنَا مُنذِرٌ ۖ وَمَا مِنْ إِلَٰهٍ إِلَّا اللَّهُ الْوَاحِدُ الْقَهَّارُ (65)
SAG [Muhammad:] "Jag ar ingenting mer an en varnare - det finns ingen gud utom Gud, den Ende, Han som harskar over allt med oinskrankt makt |
رَبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا الْعَزِيزُ الْغَفَّارُ (66)
Herren over himlarna och jorden och allt som finns daremellan, den Allsmaktige, Den som forlater och forlater pa nytt |
قُلْ هُوَ نَبَأٌ عَظِيمٌ (67)
Sag: "Detta ar ett budskap av storsta vikt |
أَنتُمْ عَنْهُ مُعْرِضُونَ (68)
och ni vander det ryggen |
مَا كَانَ لِيَ مِنْ عِلْمٍ بِالْمَلَإِ الْأَعْلَىٰ إِذْ يَخْتَصِمُونَ (69)
[Sag:] "Jag hade ingen kunskap om de motsatta meningar som radde inom den hoga forsamlingen |
إِن يُوحَىٰ إِلَيَّ إِلَّا أَنَّمَا أَنَا نَذِيرٌ مُّبِينٌ (70)
men det har uppenbarats for mig for att jag skall ge [er] en klar och entydig varning |
إِذْ قَالَ رَبُّكَ لِلْمَلَائِكَةِ إِنِّي خَالِقٌ بَشَرًا مِّن طِينٍ (71)
Din Herre sade till anglarna: "Jag vill skapa en manniska av lera |
فَإِذَا سَوَّيْتُهُ وَنَفَخْتُ فِيهِ مِن رُّوحِي فَقَعُوا لَهُ سَاجِدِينَ (72)
Nar Jag har format henne och andats in i henne nagot av Min ande, fall da ned [alla] pa era ansikten infor henne |
فَسَجَدَ الْمَلَائِكَةُ كُلُّهُمْ أَجْمَعُونَ (73)
Darpa foll anglarna ned pa sina ansikten, alla |
إِلَّا إِبْلِيسَ اسْتَكْبَرَ وَكَانَ مِنَ الْكَافِرِينَ (74)
utom Iblees som [vagrade] av hogmod och blev en av dem som fornekar sanningen |
قَالَ يَا إِبْلِيسُ مَا مَنَعَكَ أَن تَسْجُدَ لِمَا خَلَقْتُ بِيَدَيَّ ۖ أَسْتَكْبَرْتَ أَمْ كُنتَ مِنَ الْعَالِينَ (75)
[Gud] sade: "Iblees! Vad avholl dig fran att falla ned infor den som Jag har skapat med Mina hander? Tog ditt hogmod overhanden eller var du [alltid] en av dem som anser sig former an andra |
قَالَ أَنَا خَيْرٌ مِّنْهُ ۖ خَلَقْتَنِي مِن نَّارٍ وَخَلَقْتَهُ مِن طِينٍ (76)
[Iblees] svarade: "Jag ar battre an han; mig har Du skapat av eld - honom skapade Du av lera |
قَالَ فَاخْرُجْ مِنْهَا فَإِنَّكَ رَجِيمٌ (77)
[Gud] sade: "Bort harifran! Utstott skall du vara |
وَإِنَّ عَلَيْكَ لَعْنَتِي إِلَىٰ يَوْمِ الدِّينِ (78)
och Min forbannelse skall [folja] dig till Domens dag |
قَالَ رَبِّ فَأَنظِرْنِي إِلَىٰ يَوْمِ يُبْعَثُونَ (79)
[Iblees] sade: "Herre! Bevilja mig en frist till den Dag da [manniskorna] skall uppvackas fran de doda |
قَالَ فَإِنَّكَ مِنَ الْمُنظَرِينَ (80)
[Gud] svarade: "Du skall vara bland dem som beviljas en frist |
إِلَىٰ يَوْمِ الْوَقْتِ الْمَعْلُومِ (81)
till den Dag vars ankomst ar kand [bara av Mig] |
قَالَ فَبِعِزَّتِكَ لَأُغْوِيَنَّهُمْ أَجْمَعِينَ (82)
[Iblees] sade: "Jag svar vid Din Allmakt att jag skall leda dem alla vilse |
إِلَّا عِبَادَكَ مِنْهُمُ الْمُخْلَصِينَ (83)
utom [sadana] bland dem som ar Dina sant hangivna tjanare |
قَالَ فَالْحَقُّ وَالْحَقَّ أَقُولُ (84)
[Gud] sade: "Detta ar sanningen - och, vid Mitt sanna ord |
لَأَمْلَأَنَّ جَهَنَّمَ مِنكَ وَمِمَّن تَبِعَكَ مِنْهُمْ أَجْمَعِينَ (85)
Jag skall fylla helvetet med dig och de manniskor som foljer dig, alla tillsammans |
قُلْ مَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ وَمَا أَنَا مِنَ الْمُتَكَلِّفِينَ (86)
SAG [Muhammad:] "Jag begar ingen lon av er for detta [budskap] och jag ar inte en av dem som ger sig ut for att vara vad de inte ar |
إِنْ هُوَ إِلَّا ذِكْرٌ لِّلْعَالَمِينَ (87)
Denna [Skrift] ar ingenting mindre an en paminnelse till alla folk |
وَلَتَعْلَمُنَّ نَبَأَهُ بَعْدَ حِينٍ (88)
innan lang tid har gatt, kommer ni helt sakert att inse dess sanning |
