×

Surah Ad-Dukhaan in Swedish

Quran Swedish ⮕ Surah Ad Dukhaan

Translation of the Meanings of Surah Ad Dukhaan in Swedish - السويدية

The Quran in Swedish - Surah Ad Dukhaan translated into Swedish, Surah Ad-Dukhaan in Swedish. We provide accurate translation of Surah Ad Dukhaan in Swedish - السويدية, Verses 59 - Surah Number 44 - Page 496.

بسم الله الرحمن الرحيم

حم (1)
HA meem
وَالْكِتَابِ الْمُبِينِ (2)
VID SKRIFTEN, som ar klar i sig sjalv och som klart framstaller sanningen
إِنَّا أَنزَلْنَاهُ فِي لَيْلَةٍ مُّبَارَكَةٍ ۚ إِنَّا كُنَّا مُنذِرِينَ (3)
Dess uppenbarelse [inleddes] under en valsignad natt - Vi har aldrig upphort att varna [manniskorna]
فِيهَا يُفْرَقُ كُلُّ أَمْرٍ حَكِيمٍ (4)
[en natt] da varje fraga formulerades med fasthet och precision
أَمْرًا مِّنْ عِندِنَا ۚ إِنَّا كُنَّا مُرْسِلِينَ (5)
enligt Var befallning - Vi har aldrig upphort att sanda Vara budbarare [med undervisning och vagledning]
رَحْمَةً مِّن رَّبِّكَ ۚ إِنَّهُ هُوَ السَّمِيعُ الْعَلِيمُ (6)
Detta ar en nad fran din Herre, Han som hor allt, vet allt
رَبِّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا ۖ إِن كُنتُم مُّوقِنِينَ (7)
Herren over himlarna och jorden och allt som finns daremellan; [detta vet ni] om ni [hor till dem som] stravar efter inre visshet
لَا إِلَٰهَ إِلَّا هُوَ يُحْيِي وَيُمِيتُ ۖ رَبُّكُمْ وَرَبُّ آبَائِكُمُ الْأَوَّلِينَ (8)
Ingen gud finns utom Han, som skanker liv och skanker dod; er Herre och era forfaders Herre
بَلْ هُمْ فِي شَكٍّ يَلْعَبُونَ (9)
Men de tvivlar och skamtar bort [fragans allvar]
فَارْتَقِبْ يَوْمَ تَأْتِي السَّمَاءُ بِدُخَانٍ مُّبِينٍ (10)
VANTA pa den Dag da himlen kommer att [skymmas av] en klart synlig, tat rok
يَغْشَى النَّاسَ ۖ هَٰذَا عَذَابٌ أَلِيمٌ (11)
som sveper in manniskorna; [och de skall ropa och klaga:] "Vilket straff, vilken plaga
رَّبَّنَا اكْشِفْ عَنَّا الْعَذَابَ إِنَّا مُؤْمِنُونَ (12)
Herre, lat oss slippa ifran [detta] straff, Vi tror pa Dig
أَنَّىٰ لَهُمُ الذِّكْرَىٰ وَقَدْ جَاءَهُمْ رَسُولٌ مُّبِينٌ (13)
Men varifran skall den paminnelse komma som paverkar dem? Ett sandebud har ju kommit till dem och klart framfort sitt budskap
ثُمَّ تَوَلَّوْا عَنْهُ وَقَالُوا مُعَلَّمٌ مَّجْنُونٌ (14)
da vande de honom ryggen med orden: "[Denne] galning har larts upp [av andra]
إِنَّا كَاشِفُو الْعَذَابِ قَلِيلًا ۚ إِنَّكُمْ عَائِدُونَ (15)
Vi skall skjuta upp straffet en liten tid, men ni kommer att aterfalla [i synd]
يَوْمَ نَبْطِشُ الْبَطْشَةَ الْكُبْرَىٰ إِنَّا مُنتَقِمُونَ (16)
Dock, den dag da Vart drapslag faller med fruktansvard kraft, skall Vi utkrava [full] vedergallning [av er alla]
۞ وَلَقَدْ فَتَنَّا قَبْلَهُمْ قَوْمَ فِرْعَوْنَ وَجَاءَهُمْ رَسُولٌ كَرِيمٌ (17)
LANGT fore deras tid lat Vi Faraos folk utsta en hard provning; en adel budbarare kom till dem och sade
أَنْ أَدُّوا إِلَيَّ عِبَادَ اللَّهِ ۖ إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ (18)
Overlamna Guds tjanare till mig! Jag ar [Guds] sandebud [utsand] till er och ni kan lita pa mig
وَأَن لَّا تَعْلُوا عَلَى اللَّهِ ۖ إِنِّي آتِيكُم بِسُلْطَانٍ مُّبِينٍ (19)
Uppres er inte mot Gud! Jag kommer till er med ett klart bevis pa min myndighet
وَإِنِّي عُذْتُ بِرَبِّي وَرَبِّكُمْ أَن تَرْجُمُونِ (20)
och jag ber min Herre och er Herre om skydd mot det onda som ni vill tillfoga mig
وَإِن لَّمْ تُؤْمِنُوا لِي فَاعْتَزِلُونِ (21)
Om ni inte tror mig, hall er da ifran mig
فَدَعَا رَبَّهُ أَنَّ هَٰؤُلَاءِ قَوْمٌ مُّجْرِمُونَ (22)
[Nar Moses sag deras omedgorlighet] bad han till sin Herre [och sade]: "Dessa [manniskor] ar djupt sjunkna i synd
فَأَسْرِ بِعِبَادِي لَيْلًا إِنَّكُم مُّتَّبَعُونَ (23)
Och [Gud befallde honom]: "De kommer att forfolja er; bege dig darfor i vag med Mina tjanare under natten
وَاتْرُكِ الْبَحْرَ رَهْوًا ۖ إِنَّهُمْ جُندٌ مُّغْرَقُونَ (24)
Och lamna havet stilla och kluvet bakom er; dar skall [den forfoljande] armen drankas
كَمْ تَرَكُوا مِن جَنَّاتٍ وَعُيُونٍ (25)
Hur manga tradgardar, [vattnade av] kallor, maste de inte overge
وَزُرُوعٍ وَمَقَامٍ كَرِيمٍ (26)
och [vajande] sadesfalt och statliga palats
وَنَعْمَةٍ كَانُوا فِيهَا فَاكِهِينَ (27)
och de lyckliga och ombonade liv som hade varit deras
كَذَٰلِكَ ۖ وَأَوْرَثْنَاهَا قَوْمًا آخَرِينَ (28)
Sa [blev deras ode]! Och Vi lat andra arva det [som de lamnade efter sig]
فَمَا بَكَتْ عَلَيْهِمُ السَّمَاءُ وَالْأَرْضُ وَمَا كَانُوا مُنظَرِينَ (29)
Men himlen och jorden fallde inga tarar over dem och de gavs ingen frist
وَلَقَدْ نَجَّيْنَا بَنِي إِسْرَائِيلَ مِنَ الْعَذَابِ الْمُهِينِ (30)
Sa raddade Vi Israels barn fran det fornedrande straffarbete
مِن فِرْعَوْنَ ۚ إِنَّهُ كَانَ عَالِيًا مِّنَ الْمُسْرِفِينَ (31)
som Farao [lade pa dem] - han var en fortryckare som gick till de varsta overdrifter
وَلَقَدِ اخْتَرْنَاهُمْ عَلَىٰ عِلْمٍ عَلَى الْعَالَمِينَ (32)
Ja, med [Var] kunskap utvalde Vi dem [och satte dem] hogre an jordens alla folk
وَآتَيْنَاهُم مِّنَ الْآيَاتِ مَا فِيهِ بَلَاءٌ مُّبِينٌ (33)
och Vi gav dem tecken [pa Var nad] vars klara innebord var att de sattes pa prov
إِنَّ هَٰؤُلَاءِ لَيَقُولُونَ (34)
Dessa [nutida fornekare] sager
إِنْ هِيَ إِلَّا مَوْتَتُنَا الْأُولَىٰ وَمَا نَحْنُ بِمُنشَرِينَ (35)
Vi skall do denna forsta och enda gang och vi skall inte uppsta till nytt liv
فَأْتُوا بِآبَائِنَا إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ (36)
Men lat vara forfader sta upp [och vittna] om det ni sager ar sant
أَهُمْ خَيْرٌ أَمْ قَوْمُ تُبَّعٍ وَالَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ ۚ أَهْلَكْنَاهُمْ ۖ إِنَّهُمْ كَانُوا مُجْرِمِينَ (37)
Ar de battre an Tubba`s folk och deras foregangare som Vi lat ga under, forlorade som de var i sin synd
وَمَا خَلَقْنَا السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ وَمَا بَيْنَهُمَا لَاعِبِينَ (38)
Vi har inte skapat himlarna och jorden och allt som finns daremellan for Vart nojes skull
مَا خَلَقْنَاهُمَا إِلَّا بِالْحَقِّ وَلَٰكِنَّ أَكْثَرَهُمْ لَا يَعْلَمُونَ (39)
nej, Vi har inte skapat dem utan en plan och ett syfte, men de flesta [manniskor] inser det inte
إِنَّ يَوْمَ الْفَصْلِ مِيقَاتُهُمْ أَجْمَعِينَ (40)
ATSKILLNADENS dag [da de orattfardiga skall skiljas fran de rattfardiga] ar den utsatta tiden, da alla [skall samlas ater]
يَوْمَ لَا يُغْنِي مَوْلًى عَن مَّوْلًى شَيْئًا وَلَا هُمْ يُنصَرُونَ (41)
den Dag da vannen inte kan ingripa till forman for sin van och ingen kan fa hjalp
إِلَّا مَن رَّحِمَ اللَّهُ ۚ إِنَّهُ هُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ (42)
utom den som Gud forbarmar Sig over; Han ar den Allsmaktige, den Barmhartige
إِنَّ شَجَرَتَ الزَّقُّومِ (43)
Det trad i vars frukt ar dod
طَعَامُ الْأَثِيمِ (44)
skall lata den hardnackade fornekaren smaka sin frukt
كَالْمُهْلِ يَغْلِي فِي الْبُطُونِ (45)
och den skall sjuda som smalt koppar i hans inalvor
كَغَلْيِ الْحَمِيمِ (46)
sjuda som skallhett vatten
خُذُوهُ فَاعْتِلُوهُ إِلَىٰ سَوَاءِ الْجَحِيمِ (47)
[Och ett rop skall hojas:] "Grip honom och slapa honom rakt in i lagornas mitt
ثُمَّ صُبُّوا فَوْقَ رَأْسِهِ مِنْ عَذَابِ الْحَمِيمِ (48)
hall sedan kokhett vatten over hans huvud som en [ytterligare] plaga
ذُقْ إِنَّكَ أَنتَ الْعَزِيزُ الْكَرِيمُ (49)
Prova pa [detta straff], du som [pa jorden] var den maktige, den forname
إِنَّ هَٰذَا مَا كُنتُم بِهِ تَمْتَرُونَ (50)
Det var detta som ni [alla] tvivlade pa
إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي مَقَامٍ أَمِينٍ (51)
Men de som fruktade Gud skall da [fa njuta] i trygghet
فِي جَنَّاتٍ وَعُيُونٍ (52)
av [gronskande] lustgardar och [porlande] kallor
يَلْبَسُونَ مِن سُندُسٍ وَإِسْتَبْرَقٍ مُّتَقَابِلِينَ (53)
kladda i siden och brokad, [vilande pa hogsaten] mitt emot varandra
كَذَٰلِكَ وَزَوَّجْنَاهُم بِحُورٍ عِينٍ (54)
Sadan [skall deras lycka vara] och Vi skall ge dem morkogda, oskuldsfulla unga kvinnor som sallskap
يَدْعُونَ فِيهَا بِكُلِّ فَاكِهَةٍ آمِنِينَ (55)
Dar skall de fa de frukter som de onskar och frid och ro skall omge dem
لَا يَذُوقُونَ فِيهَا الْمَوْتَ إِلَّا الْمَوْتَةَ الْأُولَىٰ ۖ وَوَقَاهُمْ عَذَابَ الْجَحِيمِ (56)
Doden skall inte na dem dar, sedan de forut dott doden pa jorden och de har skonats fran Eldens straff
فَضْلًا مِّن رَّبِّكَ ۚ ذَٰلِكَ هُوَ الْفَوْزُ الْعَظِيمُ (57)
ett bevis pa din Herres nad - detta ar den stora segern
فَإِنَّمَا يَسَّرْنَاهُ بِلِسَانِكَ لَعَلَّهُمْ يَتَذَكَّرُونَ (58)
OCH VI har gjort denna [Skrift] latt att forsta, [formedlad] pa ditt eget sprak [Muhammad] for att de skall kunna ta den till sig
فَارْتَقِبْ إِنَّهُم مُّرْتَقِبُونَ (59)
Avvakta darfor [det som skall komma]; aven de skall avvakta
❮ Previous Next ❯

Surahs from Quran :

1- Fatiha2- Baqarah
3- Al Imran4- Nisa
5- Maidah6- Anam
7- Araf8- Anfal
9- Tawbah10- Yunus
11- Hud12- Yusuf
13- Raad14- Ibrahim
15- Hijr16- Nahl
17- Al Isra18- Kahf
19- Maryam20- TaHa
21- Anbiya22- Hajj
23- Muminun24- An Nur
25- Furqan26- Shuara
27- Naml28- Qasas
29- Ankabut30- Rum
31- Luqman32- Sajdah
33- Ahzab34- Saba
35- Fatir36- Yasin
37- Assaaffat38- Sad
39- Zumar40- Ghafir
41- Fussilat42- shura
43- Zukhruf44- Ad Dukhaan
45- Jathiyah46- Ahqaf
47- Muhammad48- Al Fath
49- Hujurat50- Qaf
51- zariyat52- Tur
53- Najm54- Al Qamar
55- Rahman56- Waqiah
57- Hadid58- Mujadilah
59- Al Hashr60- Mumtahina
61- Saff62- Jumuah
63- Munafiqun64- Taghabun
65- Talaq66- Tahrim
67- Mulk68- Qalam
69- Al-Haqqah70- Maarij
71- Nuh72- Jinn
73- Muzammil74- Muddathir
75- Qiyamah76- Insan
77- Mursalat78- An Naba
79- Naziat80- Abasa
81- Takwir82- Infitar
83- Mutaffifin84- Inshiqaq
85- Buruj86- Tariq
87- Al Ala88- Ghashiya
89- Fajr90- Al Balad
91- Shams92- Lail
93- Duha94- Sharh
95- Tin96- Al Alaq
97- Qadr98- Bayyinah
99- Zalzalah100- Adiyat
101- Qariah102- Takathur
103- Al Asr104- Humazah
105- Al Fil106- Quraysh
107- Maun108- Kawthar
109- Kafirun110- Nasr
111- Masad112- Ikhlas
113- Falaq114- An Nas