الْحَاقَّةُ (1)
SANNINGENS stund [skall komma] |
مَا الْحَاقَّةُ (2)
Vad betyder Sanningens stund |
وَمَا أَدْرَاكَ مَا الْحَاقَّةُ (3)
Och vad kan lata dig forsta vad Sanningens stund betyder |
كَذَّبَتْ ثَمُودُ وَعَادٌ بِالْقَارِعَةِ (4)
[STAMMARNA] Thamud och Aad ville inte tro pa det dundrande slaget |
فَأَمَّا ثَمُودُ فَأُهْلِكُوا بِالطَّاغِيَةِ (5)
Thamudenerna begravdes av ett jordskalv |
وَأَمَّا عَادٌ فَأُهْلِكُوا بِرِيحٍ صَرْصَرٍ عَاتِيَةٍ (6)
och vad [stammen] Aad betraffar utplanades den av en piskande stormvind med iskyla |
سَخَّرَهَا عَلَيْهِمْ سَبْعَ لَيَالٍ وَثَمَانِيَةَ أَيَّامٍ حُسُومًا فَتَرَى الْقَوْمَ فِيهَا صَرْعَىٰ كَأَنَّهُمْ أَعْجَازُ نَخْلٍ خَاوِيَةٍ (7)
som Han lat rasa mot dem utan uppehall i sju natter och atta dagar. Dar kunde man se manniskorna ligga utstrackta [pa marken] som urgropta palmstubbar |
فَهَلْ تَرَىٰ لَهُم مِّن بَاقِيَةٍ (8)
Kan du [nu] finna nagra spar efter dem |
وَجَاءَ فِرْعَوْنُ وَمَن قَبْلَهُ وَالْمُؤْتَفِكَاتُ بِالْخَاطِئَةِ (9)
Och Farao och [folken] som levde fore honom och [manniskorna i] de odelagda [staderna] bar [alla pa en tung borda av] synd |
فَعَصَوْا رَسُولَ رَبِّهِمْ فَأَخَذَهُمْ أَخْذَةً رَّابِيَةً (10)
Nar de satte sig upp mot sin Herres sandebud, straffade Han dem med fruktansvard stranghet |
إِنَّا لَمَّا طَغَى الْمَاءُ حَمَلْنَاكُمْ فِي الْجَارِيَةِ (11)
Nar vattenmassorna sprangde alla hinder lat Vi arken bara er |
لِنَجْعَلَهَا لَكُمْ تَذْكِرَةً وَتَعِيَهَا أُذُنٌ وَاعِيَةٌ (12)
Den skulle bli ett tecken och en paminnelse for er, som varje uppmarksam lyssnare bevarar i sitt hjarta |
فَإِذَا نُفِخَ فِي الصُّورِ نَفْخَةٌ وَاحِدَةٌ (13)
Och nar domedagsbasunen ljuder - en enda gang |
وَحُمِلَتِ الْأَرْضُ وَالْجِبَالُ فَدُكَّتَا دَكَّةً وَاحِدَةً (14)
och jordytan och bergen lyfts upp och krossas i en enda stot |
فَيَوْمَئِذٍ وَقَعَتِ الْوَاقِعَةُ (15)
den Dagen har det kommit som maste komma |
وَانشَقَّتِ السَّمَاءُ فَهِيَ يَوْمَئِذٍ وَاهِيَةٌ (16)
Och himlen - som har blivit skor - skall brista |
وَالْمَلَكُ عَلَىٰ أَرْجَائِهَا ۚ وَيَحْمِلُ عَرْشَ رَبِّكَ فَوْقَهُمْ يَوْمَئِذٍ ثَمَانِيَةٌ (17)
och anglarna [skall stiga fram] fran alla hall och over dem skall atta [barare] den Dagen bara din Herres tron |
يَوْمَئِذٍ تُعْرَضُونَ لَا تَخْفَىٰ مِنكُمْ خَافِيَةٌ (18)
Den Dagen kommer ni att underga [rannsakan och dom] och ingenting, som ni holl hemligt, skall forbli dolt |
فَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِيَمِينِهِ فَيَقُولُ هَاؤُمُ اقْرَءُوا كِتَابِيَهْ (19)
Och den som far ta emot sin bok med hoger hand skall ropa: "Kom! Las [vad som star] i min bok |
إِنِّي ظَنَنتُ أَنِّي مُلَاقٍ حِسَابِيَهْ (20)
Jag visste att jag [en dag] skulle kallas att avlagga rakenskap |
فَهُوَ فِي عِيشَةٍ رَّاضِيَةٍ (21)
Han skall leva, salig |
فِي جَنَّةٍ عَالِيَةٍ (22)
i ett himmelskt paradis |
قُطُوفُهَا دَانِيَةٌ (23)
dar [alla] frukter ar [lockande] nara |
كُلُوا وَاشْرَبُوا هَنِيئًا بِمَا أَسْلَفْتُمْ فِي الْأَيَّامِ الْخَالِيَةِ (24)
[Han och hans medbroder skall uppmanas:] "At och drick av hjartans lust! [Detta ar lonen] for de [goda handlingar] som ni sande framfor er |
وَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِشِمَالِهِ فَيَقُولُ يَا لَيْتَنِي لَمْ أُوتَ كِتَابِيَهْ (25)
Men den som far ta emot sin bok med vanster hand skall saga: "Ack, om jag anda hade sluppit se min bok |
وَلَمْ أَدْرِ مَا حِسَابِيَهْ (26)
och fatt forbli i okunnighet om denna rakenskap over mitt [liv] |
يَا لَيْتَهَا كَانَتِ الْقَاضِيَةَ (27)
Om anda detta hade varit slutet |
مَا أَغْنَىٰ عَنِّي مَالِيَهْ ۜ (28)
Ingen nytta har jag av allt det som jag agde |
هَلَكَ عَنِّي سُلْطَانِيَهْ (29)
Mina argument har mist all styrka |
خُذُوهُ فَغُلُّوهُ (30)
[Da skall befallningen ges:] "Grip honom och sla honom i en krage av jarn |
ثُمَّ الْجَحِيمَ صَلُّوهُ (31)
och lat helvetets lagor sveda honom |
ثُمَّ فِي سِلْسِلَةٍ ذَرْعُهَا سَبْعُونَ ذِرَاعًا فَاسْلُكُوهُ (32)
Kedja darefter ihop honom [med andra syndare] i en kedja vars langd ar sjuttio alnar |
إِنَّهُ كَانَ لَا يُؤْمِنُ بِاللَّهِ الْعَظِيمِ (33)
han ville namligen inte tro pa Guds hoga majestat |
وَلَا يَحُضُّ عَلَىٰ طَعَامِ الْمِسْكِينِ (34)
och uppmanade ingen att ge den fattige att ata |
فَلَيْسَ لَهُ الْيَوْمَ هَاهُنَا حَمِيمٌ (35)
Darfor har han har i dag ingen van |
وَلَا طَعَامٌ إِلَّا مِنْ غِسْلِينٍ (36)
och far ingen annan foda an sadana motbjudande anrattningar |
لَّا يَأْكُلُهُ إِلَّا الْخَاطِئُونَ (37)
som bara syndarna kan svalja |
فَلَا أُقْسِمُ بِمَا تُبْصِرُونَ (38)
VID allt det som ni kan urskilja |
وَمَا لَا تُبْصِرُونَ (39)
och vid det som ni inte kan urskilja |
إِنَّهُ لَقَوْلُ رَسُولٍ كَرِيمٍ (40)
Forvisso ar detta ett adelt Sandebuds ord |
وَمَا هُوَ بِقَوْلِ شَاعِرٍ ۚ قَلِيلًا مَّا تُؤْمِنُونَ (41)
inte ord av en poet - fa ar de ting ni tror pa |
وَلَا بِقَوْلِ كَاهِنٍ ۚ قَلِيلًا مَّا تَذَكَّرُونَ (42)
Inte heller ord av en spaman - fa ar de ting ni agnar eftertanke at |
تَنزِيلٌ مِّن رَّبِّ الْعَالَمِينَ (43)
[Detta ar] en uppenbarelse fran varldarnas Herre |
وَلَوْ تَقَوَّلَ عَلَيْنَا بَعْضَ الْأَقَاوِيلِ (44)
Om han [som fatt uppenbarelserna sig anfortrodda hade tillfogat] nagra ord och pastatt att de var Vara |
لَأَخَذْنَا مِنْهُ بِالْيَمِينِ (45)
skulle Vi ha gripit hans hogra hand |
ثُمَّ لَقَطَعْنَا مِنْهُ الْوَتِينَ (46)
och sedan ha skurit upp hans kroppspulsader |
فَمَا مِنكُم مِّنْ أَحَدٍ عَنْهُ حَاجِزِينَ (47)
Ingen av er hade da kunnat radda honom |
وَإِنَّهُ لَتَذْكِرَةٌ لِّلْمُتَّقِينَ (48)
[Denna Koran] ar helt visst en paminnelse till dem som fruktar Gud och standigt har Honom for ogonen |
وَإِنَّا لَنَعْلَمُ أَنَّ مِنكُم مُّكَذِّبِينَ (49)
Vi vet att det bland er finns de som kommer att forneka [den] |
وَإِنَّهُ لَحَسْرَةٌ عَلَى الْكَافِرِينَ (50)
och detta kommer att orsaka fornekarna [sjalva] bitter gramelse |
وَإِنَّهُ لَحَقُّ الْيَقِينِ (51)
Helt visst ar den den absoluta Sanningen |
فَسَبِّحْ بِاسْمِ رَبِّكَ الْعَظِيمِ (52)
Prisa darfor din Herres namn, omstralat av makt och harlighet |
