وَاللَّيْلِ إِذَا يَغْشَىٰ (1)
VID NATTEN, nar den holjer [jorden] |
وَالنَّهَارِ إِذَا تَجَلَّىٰ (2)
och vid dagen, nar den trader fram i klarhet |
وَمَا خَلَقَ الذَّكَرَ وَالْأُنثَىٰ (3)
Vid Den som har skapat man och kvinna |
إِنَّ سَعْيَكُمْ لَشَتَّىٰ (4)
[Alla] stravar ni mot olika [mal] |
فَأَمَّا مَنْ أَعْطَىٰ وَاتَّقَىٰ (5)
For den som villigt ger [av sina agodelar] och fruktar Gud |
وَصَدَّقَ بِالْحُسْنَىٰ (6)
och som tror pa det hogsta goda |
فَسَنُيَسِّرُهُ لِلْيُسْرَىٰ (7)
skall Vi gora det latt [att folja religionens bud] |
وَأَمَّا مَن بَخِلَ وَاسْتَغْنَىٰ (8)
Men den som haller hart om penningpasen och som [darfor att han ar rik] tror sig vara fri fran allt beroende |
وَكَذَّبَ بِالْحُسْنَىٰ (9)
och som fornekar det hogsta goda |
فَسَنُيَسِّرُهُ لِلْعُسْرَىٰ (10)
[for honom] skall Vi gora det tungt och svart |
وَمَا يُغْنِي عَنْهُ مَالُهُ إِذَا تَرَدَّىٰ (11)
Och vilken gladje har han av sin rikedom, nar han stortar i fordarvet |
إِنَّ عَلَيْنَا لَلْهُدَىٰ (12)
VAGLEDNINGEN ankommer helt visst pa Oss |
وَإِنَّ لَنَا لَلْآخِرَةَ وَالْأُولَىٰ (13)
och Oss tillhor det kommande [livet] saval som ert forsta [liv i denna varld] |
فَأَنذَرْتُكُمْ نَارًا تَلَظَّىٰ (14)
Jag varnar er darfor for en Eld som flammar hogt |
لَا يَصْلَاهَا إِلَّا الْأَشْقَى (15)
dar bara den uslaste skall brinna |
الَّذِي كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ (16)
den som ropar "Logn!" och vander sanningen ryggen |
وَسَيُجَنَّبُهَا الْأَتْقَى (17)
Men den gudfruktige skall foras langt bort fran denna [Eld] |
الَّذِي يُؤْتِي مَالَهُ يَتَزَكَّىٰ (18)
han som ger [av sina agodelar] for att rena [sin sjal] |
وَمَا لِأَحَدٍ عِندَهُ مِن نِّعْمَةٍ تُجْزَىٰ (19)
inte for att betala tillbaka tidigare mottagna formaner |
إِلَّا ابْتِغَاءَ وَجْهِ رَبِّهِ الْأَعْلَىٰ (20)
men av karlek till sin Herre, den Hogste |
وَلَسَوْفَ يَرْضَىٰ (21)
Och han kommer forvisso att bli nojd |
