وَاللَّيْلِ إِذَا يَغْشَىٰ (1) VID NATTEN, nar den holjer [jorden] |
وَالنَّهَارِ إِذَا تَجَلَّىٰ (2) och vid dagen, nar den trader fram i klarhet |
وَمَا خَلَقَ الذَّكَرَ وَالْأُنثَىٰ (3) Vid Den som har skapat man och kvinna |
إِنَّ سَعْيَكُمْ لَشَتَّىٰ (4) [Alla] stravar ni mot olika [mal] |
فَأَمَّا مَنْ أَعْطَىٰ وَاتَّقَىٰ (5) For den som villigt ger [av sina agodelar] och fruktar Gud |
وَصَدَّقَ بِالْحُسْنَىٰ (6) och som tror pa det hogsta goda |
فَسَنُيَسِّرُهُ لِلْيُسْرَىٰ (7) skall Vi gora det latt [att folja religionens bud] |
وَأَمَّا مَن بَخِلَ وَاسْتَغْنَىٰ (8) Men den som haller hart om penningpasen och som [darfor att han ar rik] tror sig vara fri fran allt beroende |
وَكَذَّبَ بِالْحُسْنَىٰ (9) och som fornekar det hogsta goda |
فَسَنُيَسِّرُهُ لِلْعُسْرَىٰ (10) [for honom] skall Vi gora det tungt och svart |
وَمَا يُغْنِي عَنْهُ مَالُهُ إِذَا تَرَدَّىٰ (11) Och vilken gladje har han av sin rikedom, nar han stortar i fordarvet |
إِنَّ عَلَيْنَا لَلْهُدَىٰ (12) VAGLEDNINGEN ankommer helt visst pa Oss |
وَإِنَّ لَنَا لَلْآخِرَةَ وَالْأُولَىٰ (13) och Oss tillhor det kommande [livet] saval som ert forsta [liv i denna varld] |
فَأَنذَرْتُكُمْ نَارًا تَلَظَّىٰ (14) Jag varnar er darfor for en Eld som flammar hogt |
لَا يَصْلَاهَا إِلَّا الْأَشْقَى (15) dar bara den uslaste skall brinna |
الَّذِي كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ (16) den som ropar "Logn!" och vander sanningen ryggen |
وَسَيُجَنَّبُهَا الْأَتْقَى (17) Men den gudfruktige skall foras langt bort fran denna [Eld] |
الَّذِي يُؤْتِي مَالَهُ يَتَزَكَّىٰ (18) han som ger [av sina agodelar] for att rena [sin sjal] |
وَمَا لِأَحَدٍ عِندَهُ مِن نِّعْمَةٍ تُجْزَىٰ (19) inte for att betala tillbaka tidigare mottagna formaner |
إِلَّا ابْتِغَاءَ وَجْهِ رَبِّهِ الْأَعْلَىٰ (20) men av karlek till sin Herre, den Hogste |
وَلَسَوْفَ يَرْضَىٰ (21) Och han kommer forvisso att bli nojd |