كهيعص (1)
Kaf ha ya ayn Saad |
ذِكْرُ رَحْمَتِ رَبِّكَ عَبْدَهُ زَكَرِيَّا (2)
[Detta ar] en berattelse om hur din Herre bevisade Sin tjanare Sakarias Sin nad |
إِذْ نَادَىٰ رَبَّهُ نِدَاءً خَفِيًّا (3)
Nar han i en tyst [innerlig] bon bad till sin Herre |
قَالَ رَبِّ إِنِّي وَهَنَ الْعَظْمُ مِنِّي وَاشْتَعَلَ الرَّأْسُ شَيْبًا وَلَمْ أَكُن بِدُعَائِكَ رَبِّ شَقِيًّا (4)
sade han: "Herre! Min kropp har blivit svag och mitt huvud har vitnat, men aldrig har Du, Herre, latit mig ga ohord ifran Dig |
وَإِنِّي خِفْتُ الْمَوَالِيَ مِن وَرَائِي وَكَانَتِ امْرَأَتِي عَاقِرًا فَهَبْ لِي مِن لَّدُنكَ وَلِيًّا (5)
Jag oroar mig vid tanken pa vad mina narmaste och mina medbroder [kan foreta sig] nar jag ar borta. Min hustru har varit ofruktsam. Skank mig av nad en [son och] efterfoljare |
يَرِثُنِي وَيَرِثُ مِنْ آلِ يَعْقُوبَ ۖ وَاجْعَلْهُ رَبِّ رَضِيًّا (6)
som kan bli min arvinge och arvinge till Jakobs hus; och gor honom sadan att Du finner behag i honom |
يَا زَكَرِيَّا إِنَّا نُبَشِّرُكَ بِغُلَامٍ اسْمُهُ يَحْيَىٰ لَمْ نَجْعَل لَّهُ مِن قَبْلُ سَمِيًّا (7)
[Svaret gavs av anglarna:] ”Hor, Sakarias, det glada budskapet vi ger dig! En son [skall fodas at dig], som skall bara namnet Johannes. 'Vi har inte gett nagon fore honom detta namn,' [sager Gud].” |
قَالَ رَبِّ أَنَّىٰ يَكُونُ لِي غُلَامٌ وَكَانَتِ امْرَأَتِي عَاقِرًا وَقَدْ بَلَغْتُ مِنَ الْكِبَرِ عِتِيًّا (8)
[Sakarias] sade: "Herre! Hur skulle jag kunna fa en son, nar min hustru ar ofruktsam och jag ar en skroplig och orkeslos aldring |
قَالَ كَذَٰلِكَ قَالَ رَبُّكَ هُوَ عَلَيَّ هَيِّنٌ وَقَدْ خَلَقْتُكَ مِن قَبْلُ وَلَمْ تَكُ شَيْئًا (9)
[Angeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre sager: 'Detta ar latt for Mig; Jag har forut skapat dig ur ingenting!'” |
قَالَ رَبِّ اجْعَل لِّي آيَةً ۚ قَالَ آيَتُكَ أَلَّا تُكَلِّمَ النَّاسَ ثَلَاثَ لَيَالٍ سَوِيًّا (10)
[Sakarias] sade: "Herre, ge mig ett tecken!" [Angeln] svarade: "Det tecken du begar ar att du under tre dagar inte skall tala till manniskor [fastan din tunga ar hel] |
فَخَرَجَ عَلَىٰ قَوْمِهِ مِنَ الْمِحْرَابِ فَأَوْحَىٰ إِلَيْهِمْ أَن سَبِّحُوا بُكْرَةً وَعَشِيًّا (11)
Och han gick ut ur helgedomen till sitt folk och tecknade at dem att de morgon och afton skulle lovprisa Gud |
يَا يَحْيَىٰ خُذِ الْكِتَابَ بِقُوَّةٍ ۖ وَآتَيْنَاهُ الْحُكْمَ صَبِيًّا (12)
[Nar sonen fotts och vaxt upp, sade Vi:] "Johannes! Hall med kraft fast vid [Var] Skrift!" - Och Vi skankte honom visdom [redan] i hans tidiga ungdom |
وَحَنَانًا مِّن لَّدُنَّا وَزَكَاةً ۖ وَكَانَ تَقِيًّا (13)
och, som Var sarskilda gava, ett omt sinne och [viljan till] renhet, och han fruktade Gud |
وَبَرًّا بِوَالِدَيْهِ وَلَمْ يَكُن جَبَّارًا عَصِيًّا (14)
och var en god [son] tillgiven sina foraldrar och visade sig aldrig overmodig eller trotsig |
وَسَلَامٌ عَلَيْهِ يَوْمَ وُلِدَ وَيَوْمَ يَمُوتُ وَيَوْمَ يُبْعَثُ حَيًّا (15)
[Guds] fred var med honom den dag han foddes och skall vara med honom den dag han dor och den dag da han skall uppvackas fran de doda |
وَاذْكُرْ فِي الْكِتَابِ مَرْيَمَ إِذِ انتَبَذَتْ مِنْ أَهْلِهَا مَكَانًا شَرْقِيًّا (16)
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att saga om] Maria. Hon drog sig ifran de sina till ett [avskilt] rum i oster |
فَاتَّخَذَتْ مِن دُونِهِمْ حِجَابًا فَأَرْسَلْنَا إِلَيْهَا رُوحَنَا فَتَمَثَّلَ لَهَا بَشَرًا سَوِيًّا (17)
och lat dem forsta att hon ville vara i ostordhet genom [att anbringa] ett forhange. Och Vi sande till henne Var ingivelses angel som uppenbarade sig for henne i en valskapad mans skepnad |
قَالَتْ إِنِّي أَعُوذُ بِالرَّحْمَٰنِ مِنكَ إِن كُنتَ تَقِيًّا (18)
Da ropade hon: "Jag ber om den Naderikes beskydd mot dig! [Kom inte nara mig] om du fruktar Gud |
قَالَ إِنَّمَا أَنَا رَسُولُ رَبِّكِ لِأَهَبَ لَكِ غُلَامًا زَكِيًّا (19)
[Angeln] sade: ”Jag ar ingenting annat an en budbarare fran din Herre [med halsningen:] 'Jag skall skanka dig en son, ren och rattfardig.'” |
قَالَتْ أَنَّىٰ يَكُونُ لِي غُلَامٌ وَلَمْ يَمْسَسْنِي بَشَرٌ وَلَمْ أَكُ بَغِيًّا (20)
Hon sade: "Hur skulle jag, som ingen man har rort, kunna fa en son? Jag har aldrig fort ett losaktigt liv |
قَالَ كَذَٰلِكِ قَالَ رَبُّكِ هُوَ عَلَيَّ هَيِّنٌ ۖ وَلِنَجْعَلَهُ آيَةً لِّلنَّاسِ وَرَحْمَةً مِّنَّا ۚ وَكَانَ أَمْرًا مَّقْضِيًّا (21)
[Angeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre sager: 'Detta ar latt for Mig och [det sker] for att han skall bli ett tecken for manniskorna och [en symbol for] Var nad. Sa har [Vi] beslutat!'” |
۞ فَحَمَلَتْهُ فَانتَبَذَتْ بِهِ مَكَانًا قَصِيًّا (22)
Och hon blev havande och drog sig undan med sin borda till en avlagsen trakt |
فَأَجَاءَهَا الْمَخَاضُ إِلَىٰ جِذْعِ النَّخْلَةِ قَالَتْ يَا لَيْتَنِي مِتُّ قَبْلَ هَٰذَا وَكُنتُ نَسْيًا مَّنسِيًّا (23)
Och [nar hennes tid var inne] drev henne fodslovandorna [att ta stod] mot en palmstam och hon utbrast: "Ack om jag hade fatt do och overlamnas at glomskan innan detta [skedde] |
فَنَادَاهَا مِن تَحْتِهَا أَلَّا تَحْزَنِي قَدْ جَعَلَ رَبُّكِ تَحْتَكِ سَرِيًّا (24)
Da [horde hon nagon] som ropade nedifran [palmens rot]: "Sorj inte! Din Herre har latit en back rinna upp under dina [fotter] |
وَهُزِّي إِلَيْكِ بِجِذْعِ النَّخْلَةِ تُسَاقِطْ عَلَيْكِ رُطَبًا جَنِيًّا (25)
och ruska pa palmstammen sa skall mogna och saftiga dadlar falla ner omkring dig |
فَكُلِي وَاشْرَبِي وَقَرِّي عَيْنًا ۖ فَإِمَّا تَرَيِنَّ مِنَ الْبَشَرِ أَحَدًا فَقُولِي إِنِّي نَذَرْتُ لِلرَّحْمَٰنِ صَوْمًا فَلَنْ أُكَلِّمَ الْيَوْمَ إِنسِيًّا (26)
At och drick och var vid gott mod! Och om du skulle bli varse en mansklig varelse, lat honom da veta att du har avlagt ett lofte till den Naderike att avhalla dig [fran tal], och att du darfor i dag inte skall tala till nagon manniska |
فَأَتَتْ بِهِ قَوْمَهَا تَحْمِلُهُ ۖ قَالُوا يَا مَرْيَمُ لَقَدْ جِئْتِ شَيْئًا فَرِيًّا (27)
I sinom tid atervande hon till de sina med barnet pa armen. Da sade de: "Maria, du har gjort nagot oerhort |
يَا أُخْتَ هَارُونَ مَا كَانَ أَبُوكِ امْرَأَ سَوْءٍ وَمَا كَانَتْ أُمُّكِ بَغِيًّا (28)
Du Arons syster! Din fader var inte en dalig manniska och din moder var inte en losaktig slampa |
فَأَشَارَتْ إِلَيْهِ ۖ قَالُوا كَيْفَ نُكَلِّمُ مَن كَانَ فِي الْمَهْدِ صَبِيًّا (29)
Da pekade hon pa barnet. [Men] de svarade: "Hur skulle vi kunna tala till ett spadbarn [som ligger] i sin linda |
قَالَ إِنِّي عَبْدُ اللَّهِ آتَانِيَ الْكِتَابَ وَجَعَلَنِي نَبِيًّا (30)
[Da talade] han [till dem]: "Jag ar Guds tjanare. Han har gett mig uppenbarelsen och kallat mig till profet |
وَجَعَلَنِي مُبَارَكًا أَيْنَ مَا كُنتُ وَأَوْصَانِي بِالصَّلَاةِ وَالزَّكَاةِ مَا دُمْتُ حَيًّا (31)
Han har valsignat mig, var jag an befinner mig, och befallt mig att sa lange jag lever forratta bonen och ta mig an de fattiga |
وَبَرًّا بِوَالِدَتِي وَلَمْ يَجْعَلْنِي جَبَّارًا شَقِيًّا (32)
och att alska min moder och visa henne aktning - och Han har inte gjort mig till en elandig tyrann |
وَالسَّلَامُ عَلَيَّ يَوْمَ وُلِدتُّ وَيَوْمَ أَمُوتُ وَيَوْمَ أُبْعَثُ حَيًّا (33)
[Guds] fred var med mig den dag jag foddes och skall vara med mig den dag jag dor och den dag da jag skall uppvackas fran de doda |
ذَٰلِكَ عِيسَى ابْنُ مَرْيَمَ ۚ قَوْلَ الْحَقِّ الَّذِي فِيهِ يَمْتَرُونَ (34)
DETTA AR med sanna ord Jesus, Marias son, om vars [natur] de tvistar |
مَا كَانَ لِلَّهِ أَن يَتَّخِذَ مِن وَلَدٍ ۖ سُبْحَانَهُ ۚ إِذَا قَضَىٰ أَمْرًا فَإِنَّمَا يَقُولُ لَهُ كُن فَيَكُونُ (35)
Guds [majestat] forbjuder att Han skulle ha en son; stor ar Han i Sin harlighet! Nar Han beslutar att nagot skall vara, sager Han endast till det: "Var!" - och det ar |
وَإِنَّ اللَّهَ رَبِّي وَرَبُّكُمْ فَاعْبُدُوهُ ۚ هَٰذَا صِرَاطٌ مُّسْتَقِيمٌ (36)
Och [Jesus sjalv sade:] "Gud ar min Herre och er Herre - Honom skall ni dyrka! Detta ar en rak vag |
فَاخْتَلَفَ الْأَحْزَابُ مِن بَيْنِهِمْ ۖ فَوَيْلٌ لِّلَّذِينَ كَفَرُوا مِن مَّشْهَدِ يَوْمٍ عَظِيمٍ (37)
Men de sekter [som uppstod genom splittringen bland efterfoljarna av aldre uppenbarelser] ar sinsemellan oense [om Jesus]. Varna dem som fornekade sanningen! En olycksdiger Dag kommer de att fa bevittna fruktansvarda ting |
أَسْمِعْ بِهِمْ وَأَبْصِرْ يَوْمَ يَأْتُونَنَا ۖ لَٰكِنِ الظَّالِمُونَ الْيَوْمَ فِي ضَلَالٍ مُّبِينٍ (38)
Hor deras rop och se [hur de beter sig] nar de fors fram infor Oss! Men i dag, i denna varld, ar de orattfardiga uppenbarligen helt [fangna] i sina misstag |
وَأَنذِرْهُمْ يَوْمَ الْحَسْرَةِ إِذْ قُضِيَ الْأَمْرُ وَهُمْ فِي غَفْلَةٍ وَهُمْ لَا يُؤْمِنُونَ (39)
Varna dem darfor for Jammerns och gramelsens dag, da [allt skall fullbordas och Guds] domar falla; nu gor de sig inga bekymmer [for denna Dag] - de tror inte [ens att den skall komma] |
إِنَّا نَحْنُ نَرِثُ الْأَرْضَ وَمَنْ عَلَيْهَا وَإِلَيْنَا يُرْجَعُونَ (40)
Vi skall forbli nar jorden och allt pa den [har forgatt], och det ar till Oss [alla] skall foras ater |
وَاذْكُرْ فِي الْكِتَابِ إِبْرَاهِيمَ ۚ إِنَّهُ كَانَ صِدِّيقًا نَّبِيًّا (41)
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att saga om] Abraham; Han var en man av sanning och en profet |
إِذْ قَالَ لِأَبِيهِ يَا أَبَتِ لِمَ تَعْبُدُ مَا لَا يَسْمَعُ وَلَا يُبْصِرُ وَلَا يُغْنِي عَنكَ شَيْئًا (42)
och han sade till sin fader: "Fader! Varfor tillber du [stenar] som varken kan hora eller se och som ar dig till ingen nytta |
يَا أَبَتِ إِنِّي قَدْ جَاءَنِي مِنَ الْعِلْمِ مَا لَمْ يَأْتِكَ فَاتَّبِعْنِي أَهْدِكَ صِرَاطًا سَوِيًّا (43)
Fader! Jag har fatt del av en kunskap som du inte har fatt del av. Folj mig [sa] skall jag visa dig en rak vag |
يَا أَبَتِ لَا تَعْبُدِ الشَّيْطَانَ ۖ إِنَّ الشَّيْطَانَ كَانَ لِلرَّحْمَٰنِ عَصِيًّا (44)
Fader! Dyrka inte Djavulen - Djavulen som gjorde uppror mot den Naderike |
يَا أَبَتِ إِنِّي أَخَافُ أَن يَمَسَّكَ عَذَابٌ مِّنَ الرَّحْمَٰنِ فَتَكُونَ لِلشَّيْطَانِ وَلِيًّا (45)
Fader! Jag fruktar att Guds straff skall drabba dig och att du da [skall inse att du] varit Djavulens van |
قَالَ أَرَاغِبٌ أَنتَ عَنْ آلِهَتِي يَا إِبْرَاهِيمُ ۖ لَئِن لَّمْ تَنتَهِ لَأَرْجُمَنَّكَ ۖ وَاهْجُرْنِي مَلِيًّا (46)
[Fadern] sade: "Hatar du mina gudar, Abraham? Om du inte upphor med detta [tal], skall jag laga sa att du blir stenad. Ge dig nu av [och lat mig slippa se dig] under lang tid |
قَالَ سَلَامٌ عَلَيْكَ ۖ سَأَسْتَغْفِرُ لَكَ رَبِّي ۖ إِنَّهُ كَانَ بِي حَفِيًّا (47)
[Abraham] svarade: "Fred vare med dig! Jag skall be till min Herre, att Han forlater dig. Han har alltid varit god mot mig |
وَأَعْتَزِلُكُمْ وَمَا تَدْعُونَ مِن دُونِ اللَّهِ وَأَدْعُو رَبِّي عَسَىٰ أَلَّا أَكُونَ بِدُعَاءِ رَبِّي شَقِيًّا (48)
Och jag skall dra mig undan fran er alla och fran det som ni anropar i Guds stalle, och jag skall anropa min Herre [och ingen annan]. Kanske hor Han min bon |
فَلَمَّا اعْتَزَلَهُمْ وَمَا يَعْبُدُونَ مِن دُونِ اللَّهِ وَهَبْنَا لَهُ إِسْحَاقَ وَيَعْقُوبَ ۖ وَكُلًّا جَعَلْنَا نَبِيًّا (49)
Och sedan han lamnat dem och det som de dyrkade i Guds stalle, skankte Vi honom Isak och Jakob och kallade dem bada till profeter |
وَوَهَبْنَا لَهُم مِّن رَّحْمَتِنَا وَجَعَلْنَا لَهُمْ لِسَانَ صِدْقٍ عَلِيًّا (50)
Och Vi gav dem del av Var nad och lat [senare slakten] halla dem hogt i ara som sanningens man |
وَاذْكُرْ فِي الْكِتَابِ مُوسَىٰ ۚ إِنَّهُ كَانَ مُخْلَصًا وَكَانَ رَسُولًا نَّبِيًّا (51)
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att saga om] Moses. Han var en av de utvalda, Guds sandebud [och] profet |
وَنَادَيْنَاهُ مِن جَانِبِ الطُّورِ الْأَيْمَنِ وَقَرَّبْنَاهُ نَجِيًّا (52)
Vi kallade pa honom fran berget Sinais hogra sida och drog honom intill Oss i en hemlighetsfull gemenskap |
وَوَهَبْنَا لَهُ مِن رَّحْمَتِنَا أَخَاهُ هَارُونَ نَبِيًّا (53)
och i Var nad gav Vi honom [som medhjalpare] hans broder Aron [och kallade honom till] profet |
وَاذْكُرْ فِي الْكِتَابِ إِسْمَاعِيلَ ۚ إِنَّهُ كَانَ صَادِقَ الْوَعْدِ وَكَانَ رَسُولًا نَّبِيًّا (54)
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att saga om] Ismael. Han stod alltid vid sitt ord och han var [Guds] sandebud [och] profet |
وَكَانَ يَأْمُرُ أَهْلَهُ بِالصَّلَاةِ وَالزَّكَاةِ وَكَانَ عِندَ رَبِّهِ مَرْضِيًّا (55)
Han formanade sitt folk att forratta bonen och att ta sig an de fattiga. Och Gud var nojd med honom |
وَاذْكُرْ فِي الْكِتَابِ إِدْرِيسَ ۚ إِنَّهُ كَانَ صِدِّيقًا نَّبِيًّا (56)
OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att saga om] Idrees. Han var en man av sanning, en profet |
وَرَفَعْنَاهُ مَكَانًا عَلِيًّا (57)
och Vi upphojde honom till en hog vardighet |
أُولَٰئِكَ الَّذِينَ أَنْعَمَ اللَّهُ عَلَيْهِم مِّنَ النَّبِيِّينَ مِن ذُرِّيَّةِ آدَمَ وَمِمَّنْ حَمَلْنَا مَعَ نُوحٍ وَمِن ذُرِّيَّةِ إِبْرَاهِيمَ وَإِسْرَائِيلَ وَمِمَّنْ هَدَيْنَا وَاجْتَبَيْنَا ۚ إِذَا تُتْلَىٰ عَلَيْهِمْ آيَاتُ الرَّحْمَٰنِ خَرُّوا سُجَّدًا وَبُكِيًّا ۩ (58)
DESSA AR nagra av de profeter som Gud valsignade med Sina gavor - Adams attlingar och attlingar till dem som Vi raddade tillsammans med Noa [i arken], Abrahams och Israels attlingar; [alla horde] till dem som Vi har vaglett och utvalt. Nar de horde den Naderikes budskap foll de ned pa sina ansikten i tillbedjan medan deras ogon fylldes av tarar |
۞ فَخَلَفَ مِن بَعْدِهِمْ خَلْفٌ أَضَاعُوا الصَّلَاةَ وَاتَّبَعُوا الشَّهَوَاتِ ۖ فَسَوْفَ يَلْقَوْنَ غَيًّا (59)
Men efter dem kom manniskor av samre halt. De lat bonen falla i glomska och gick dit deras passioner drev dem; de skall drabbas av bitter besvikelse |
إِلَّا مَن تَابَ وَآمَنَ وَعَمِلَ صَالِحًا فَأُولَٰئِكَ يَدْخُلُونَ الْجَنَّةَ وَلَا يُظْلَمُونَ شَيْئًا (60)
Det galler inte dem som visar anger och blir troende och lever ett rattskaffens liv. De skall stiga in i paradiset och ingen oratt skall tillfogas dem |
جَنَّاتِ عَدْنٍ الَّتِي وَعَدَ الرَّحْمَٰنُ عِبَادَهُ بِالْغَيْبِ ۚ إِنَّهُ كَانَ وَعْدُهُ مَأْتِيًّا (61)
[det ar] Edens lustgardar, som den Naderike har lovat Sina tjanare [och vars salighet] overgar allt vad de kan forestalla sig. Hans lofte blir alltid verklighet |
لَّا يَسْمَعُونَ فِيهَا لَغْوًا إِلَّا سَلَامًا ۖ وَلَهُمْ رِزْقُهُمْ فِيهَا بُكْرَةً وَعَشِيًّا (62)
Dar skall de inte hora tomt och meningslost tal - men [halsas med] fredshalsningen - och dar skall de fa, morgon och afton, allt vad de behover for sitt valbefinnande |
تِلْكَ الْجَنَّةُ الَّتِي نُورِثُ مِنْ عِبَادِنَا مَن كَانَ تَقِيًّا (63)
Detta ar paradiset som Vi skall ge i arv at Vara gudfruktiga tjanare |
وَمَا نَتَنَزَّلُ إِلَّا بِأَمْرِ رَبِّكَ ۖ لَهُ مَا بَيْنَ أَيْدِينَا وَمَا خَلْفَنَا وَمَا بَيْنَ ذَٰلِكَ ۚ وَمَا كَانَ رَبُّكَ نَسِيًّا (64)
[ANGLARNA sager:] "Vi stiger inte ned annat an pa din Herres befallning; det som vi kan uppfatta, det som ar dolt for oss och allt det som ar daremellan ligger i Hans [hand]. Och din Herre glommer ingenting |
رَّبُّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا فَاعْبُدْهُ وَاصْطَبِرْ لِعِبَادَتِهِ ۚ هَلْ تَعْلَمُ لَهُ سَمِيًّا (65)
Herren over himlarna och jorden och allt som ar emellan dem! Dyrka Honom darfor utan att fortrottas i din dyrkan! Kanner du nagon som kan kallas Hans namne |
وَيَقُولُ الْإِنسَانُ أَإِذَا مَا مِتُّ لَسَوْفَ أُخْرَجُ حَيًّا (66)
OCH MANNISKAN [som fornekar sanningen] sager: "Skall jag sedan jag en gang ar dod stiga fram till nytt liv |
أَوَلَا يَذْكُرُ الْإِنسَانُ أَنَّا خَلَقْنَاهُ مِن قَبْلُ وَلَمْ يَكُ شَيْئًا (67)
Minns da inte [denna] manniska att Vi forut skapade henne ur ingenting |
فَوَرَبِّكَ لَنَحْشُرَنَّهُمْ وَالشَّيَاطِينَ ثُمَّ لَنُحْضِرَنَّهُمْ حَوْلَ جَهَنَّمَ جِثِيًّا (68)
Vid din Herres namn! Vi skall forvisso samla dem [pa Uppstandelsens dag] liksom de onda vasen [som ledde dem pa avvagar] och Vi skall slapa dem pa knana fram till helvetets rand |
ثُمَّ لَنَنزِعَنَّ مِن كُلِّ شِيعَةٍ أَيُّهُمْ أَشَدُّ عَلَى الرَّحْمَٰنِ عِتِيًّا (69)
Sedan skall Vi fran varje grupp dra fram dem som gick langst i sitt trots mot den Naderike |
ثُمَّ لَنَحْنُ أَعْلَمُ بِالَّذِينَ هُمْ أَوْلَىٰ بِهَا صِلِيًّا (70)
det ar namligen Vi som bast vet vilka som ar mest fortjanta av att svedas av dess lagor |
وَإِن مِّنكُمْ إِلَّا وَارِدُهَا ۚ كَانَ عَلَىٰ رَبِّكَ حَتْمًا مَّقْضِيًّا (71)
Ingen av er skall slippa ifran denna [syn]. Det ar din Herres fasta beslut |
ثُمَّ نُنَجِّي الَّذِينَ اتَّقَوا وَّنَذَرُ الظَّالِمِينَ فِيهَا جِثِيًّا (72)
Darefter skall Vi fora dem i sakerhet som fruktade Gud. Men de orattfardiga lamnar Vi kvar dar, hukande pa sina knan |
وَإِذَا تُتْلَىٰ عَلَيْهِمْ آيَاتُنَا بَيِّنَاتٍ قَالَ الَّذِينَ كَفَرُوا لِلَّذِينَ آمَنُوا أَيُّ الْفَرِيقَيْنِ خَيْرٌ مَّقَامًا وَأَحْسَنُ نَدِيًّا (73)
OCH NAR Vara klara budskap lases upp for dem, sager fornekarna av sanningen till de troende: "Vilken av [vara] bada grupper lever under battre villkor och visas storre aktning vid [vara] moten |
وَكَمْ أَهْلَكْنَا قَبْلَهُم مِّن قَرْنٍ هُمْ أَحْسَنُ أَثَاثًا وَرِئْيًا (74)
Men hur manga slakten har Vi inte latit ga under fore dem, [manniskor] som levde i storre bekvamlighet an de och som overtraffade dem aven i yttre glans |
قُلْ مَن كَانَ فِي الضَّلَالَةِ فَلْيَمْدُدْ لَهُ الرَّحْمَٰنُ مَدًّا ۚ حَتَّىٰ إِذَا رَأَوْا مَا يُوعَدُونَ إِمَّا الْعَذَابَ وَإِمَّا السَّاعَةَ فَسَيَعْلَمُونَ مَنْ هُوَ شَرٌّ مَّكَانًا وَأَضْعَفُ جُندًا (75)
Sag: "Matte den Naderike bevilja dem som sa envist haller fast vid sina misstag [ett langt] uppskov!" [Och lat dem saga vad de sager] till dess de ser det som de varnades for - antingen det ar straffet [i denna varld] eller den Yttersta stunden - och inser vilken av de bada grupperna, som ar i ett samre lage och har ett svagare stod |
وَيَزِيدُ اللَّهُ الَّذِينَ اهْتَدَوْا هُدًى ۗ وَالْبَاقِيَاتُ الصَّالِحَاتُ خَيْرٌ عِندَ رَبِّكَ ثَوَابًا وَخَيْرٌ مَّرَدًّا (76)
Gud ger dem som vill lata sig ledas en allt klarare insikt om var den ratta vagen gar; det bestaende goda [du gor] ar det basta infor din Herre och ger den basta avkastningen |
أَفَرَأَيْتَ الَّذِي كَفَرَ بِآيَاتِنَا وَقَالَ لَأُوتَيَنَّ مَالًا وَوَلَدًا (77)
Vad anser du om den som, fastan han fornekar Vara budskap, sager: "Helt visst skall bade rikedom och [manga] soner komma pa min lott |
أَطَّلَعَ الْغَيْبَ أَمِ اتَّخَذَ عِندَ الرَّحْمَٰنِ عَهْدًا (78)
Har han kanske fatt se in i framtiden eller har han fatt till stand en overenskommelse med den Naderike |
كَلَّا ۚ سَنَكْتُبُ مَا يَقُولُ وَنَمُدُّ لَهُ مِنَ الْعَذَابِ مَدًّا (79)
Visst inte! Vi skall skriva ned vad han sager och Vi skall forlanga hans straff [i nasta liv] |
وَنَرِثُهُ مَا يَقُولُ وَيَأْتِينَا فَرْدًا (80)
det som han talar om skall aterga till Oss, och [en Dag] skall han stiga fram ensam infor Oss [utan rikedomar, utan soner, utan stod] |
وَاتَّخَذُوا مِن دُونِ اللَّهِ آلِهَةً لِّيَكُونُوا لَهُمْ عِزًّا (81)
Dessa [manniskor] har namligen tagit sig for att i Guds stalle dyrka gudar som [de tror skall ge dem] mera makt och ara |
كَلَّا ۚ سَيَكْفُرُونَ بِعِبَادَتِهِمْ وَيَكُونُونَ عَلَيْهِمْ ضِدًّا (82)
Nej [de misstar sig]! De [som var foremal for deras dyrkan] skall tvartom pa [Domens dag] svara sig fria fran denna dyrkan och bli [sina forna anhangares] motstandare |
أَلَمْ تَرَ أَنَّا أَرْسَلْنَا الشَّيَاطِينَ عَلَى الْكَافِرِينَ تَؤُزُّهُمْ أَزًّا (83)
SER DU inte [Muhammad] att Vi slapper de onda krafterna losa mot sanningens fornekare [sa att] de eggar dem vidare [i fornekelse och trots] |
فَلَا تَعْجَلْ عَلَيْهِمْ ۖ إِنَّمَا نَعُدُّ لَهُمْ عَدًّا (84)
Ha darfor inte sa brattom att nedkalla [Vart straff] over dem; Vi haller rakning pa de [dagar som aterstar] for dem |
يَوْمَ نَحْشُرُ الْمُتَّقِينَ إِلَى الرَّحْمَٰنِ وَفْدًا (85)
Den Dag da Vi samlar de gudfruktiga infor den Naderike i en arofull forsamling |
وَنَسُوقُ الْمُجْرِمِينَ إِلَىٰ جَهَنَّمَ وِرْدًا (86)
och later de obotfardiga syndarna drivas ned i helvetet, sasom boskapen drivs till vattningsstallet |
لَّا يَمْلِكُونَ الشَّفَاعَةَ إِلَّا مَنِ اتَّخَذَ عِندَ الرَّحْمَٰنِ عَهْدًا (87)
[den Dagen] skall ingen kunna tala till forman for en annan an den som har slutit forbund med den Naderike |
وَقَالُوا اتَّخَذَ الرَّحْمَٰنُ وَلَدًا (88)
Och de sager: "Den Naderike har [avlat] en son |
لَّقَدْ جِئْتُمْ شَيْئًا إِدًّا (89)
Ni har har yttrat nagot oerhort |
تَكَادُ السَّمَاوَاتُ يَتَفَطَّرْنَ مِنْهُ وَتَنشَقُّ الْأَرْضُ وَتَخِرُّ الْجِبَالُ هَدًّا (90)
nagot som skulle kunna spranga himlarna i stycken och fa jorden att ramna och bergen att storta i djupet |
أَن دَعَوْا لِلرَّحْمَٰنِ وَلَدًا (91)
Att [manniskor gar sa langt att] de tilldelar den Naderike en son |
وَمَا يَنبَغِي لِلرَّحْمَٰنِ أَن يَتَّخِذَ وَلَدًا (92)
Forestallningen att den Naderike har [avlat] en son ar oforenlig [med Hans gudomliga majestat] |
إِن كُلُّ مَن فِي السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ إِلَّا آتِي الرَّحْمَٰنِ عَبْدًا (93)
Ingen av de varelser [som befolkar] himlarna och jorden kan nalkas den Naderike annat an som [Hans] tjanare |
لَّقَدْ أَحْصَاهُمْ وَعَدَّهُمْ عَدًّا (94)
Han vet deras antal - var och en ar raknad |
وَكُلُّهُمْ آتِيهِ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فَرْدًا (95)
och var och en skall pa Uppstandelsens dag stiga fram ensam infor Honom |
إِنَّ الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ سَيَجْعَلُ لَهُمُ الرَّحْمَٰنُ وُدًّا (96)
DEN NADERIKE skall lata [mycken] karlek komma dem till del, som tror och lever ett rattskaffens liv |
فَإِنَّمَا يَسَّرْنَاهُ بِلِسَانِكَ لِتُبَشِّرَ بِهِ الْمُتَّقِينَ وَتُنذِرَ بِهِ قَوْمًا لُّدًّا (97)
Och sa har Vi gjort denna [Skrift] latt att forsta, [formedlad] pa ditt eget sprak [Muhammad], just for att du med den skall forkunna ett karleksfullt budskap om hopp for de gudfruktiga och varna dem som vill bestrida och satta allt i fraga |
وَكَمْ أَهْلَكْنَا قَبْلَهُم مِّن قَرْنٍ هَلْ تُحِسُّ مِنْهُم مِّنْ أَحَدٍ أَوْ تَسْمَعُ لَهُمْ رِكْزًا (98)
Hur manga slakten har Vi inte latit ga under fore dem; [och nu] - kan du se skymten av nagon av dem [som forintades] eller ens fornimma en viskning fran dem |
