ن ۚ وَالْقَلَمِ وَمَا يَسْطُرُونَ (1)
Nun. VID PENNAN och det som skrivs ned |
مَا أَنتَ بِنِعْمَةِ رَبِّكَ بِمَجْنُونٍ (2)
Tack vare din Herres nad ar du inte besatt |
وَإِنَّ لَكَ لَأَجْرًا غَيْرَ مَمْنُونٍ (3)
Helt visst kommer din beloning att vara i evighet |
وَإِنَّكَ لَعَلَىٰ خُلُقٍ عَظِيمٍ (4)
Ditt liv och ditt handlande ar ett lysande [exempel] |
فَسَتُبْصِرُ وَيُبْصِرُونَ (5)
och du skall se - och [dina fiender] skall se |
بِأَييِّكُمُ الْمَفْتُونُ (6)
vem av er som har forlorat forstandet |
إِنَّ رَبَّكَ هُوَ أَعْلَمُ بِمَن ضَلَّ عَن سَبِيلِهِ وَهُوَ أَعْلَمُ بِالْمُهْتَدِينَ (7)
Din Herre vet bast vem som har vikit av fran Hans vag, och Han vet bast vem som foljer Hans ledning |
فَلَا تُطِعِ الْمُكَذِّبِينَ (8)
Hor darfor inte pa dem som fornekar sanningen |
وَدُّوا لَوْ تُدْهِنُ فَيُدْهِنُونَ (9)
de skulle vilja att du gick dem till motes for att da visa sig tillmotesgaende [mot dig] |
وَلَا تُطِعْ كُلَّ حَلَّافٍ مَّهِينٍ (10)
Och lyssna inte till den som ar fardig att svara pa allt |
هَمَّازٍ مَّشَّاءٍ بِنَمِيمٍ (11)
och springer med skvaller och illvilligt fortal |
مَّنَّاعٍ لِّلْخَيْرِ مُعْتَدٍ أَثِيمٍ (12)
som motarbetar det goda, overtrader alla forbud [och] syndar [av vana] |
عُتُلٍّ بَعْدَ ذَٰلِكَ زَنِيمٍ (13)
grov i sattet och omattlig [och] dartill av tvivelaktig harkomst |
أَن كَانَ ذَا مَالٍ وَبَنِينَ (14)
[Hogmodig over] sin rikedom och sina [talrika] soner |
إِذَا تُتْلَىٰ عَلَيْهِ آيَاتُنَا قَالَ أَسَاطِيرُ الْأَوَّلِينَ (15)
sager han, nar han hor Vara budskap lasas upp: "[Detta ar ingenting annat an] sagor fran forfadernas tid |
سَنَسِمُهُ عَلَى الْخُرْطُومِ (16)
Pa hans panna skall Vi branna in skammens och vanarans brannmarke |
إِنَّا بَلَوْنَاهُمْ كَمَا بَلَوْنَا أَصْحَابَ الْجَنَّةِ إِذْ أَقْسَمُوا لَيَصْرِمُنَّهَا مُصْبِحِينَ (17)
Vi har satt [dessa manniskor] pa prov, liksom Vi satte agarna till en frukttradgard pa prov, nar de svor att de skulle skorda [dess frukt] foljande morgon |
وَلَا يَسْتَثْنُونَ (18)
utan att gora forbehall [for Guds vilja] |
فَطَافَ عَلَيْهَا طَائِفٌ مِّن رَّبِّكَ وَهُمْ نَائِمُونَ (19)
Medan de sov, kom en [besokare sand] av din Herre; han gick ronden [runt frukttradgarden] |
فَأَصْبَحَتْ كَالصَّرِيمِ (20)
och foljande morgon lag [den] tom som ett redan skordat sadesfalt |
فَتَنَادَوْا مُصْبِحِينَ (21)
I gryningen ropade de till varandra |
أَنِ اغْدُوا عَلَىٰ حَرْثِكُمْ إِن كُنتُمْ صَارِمِينَ (22)
Vi bor ga tidigt till tradgarden om vi vill skorda [frukten] |
فَانطَلَقُوا وَهُمْ يَتَخَافَتُونَ (23)
Och nar de gick sade de sinsemellan med lag rost |
أَن لَّا يَدْخُلَنَّهَا الْيَوْمَ عَلَيْكُم مِّسْكِينٌ (24)
I dag far ingen fattiglapp komma in och stora oss |
وَغَدَوْا عَلَىٰ حَرْدٍ قَادِرِينَ (25)
Och de begav sig tidigt i vag, beslutna att genomfora vad de hade foresatt sig |
فَلَمَّا رَأَوْهَا قَالُوا إِنَّا لَضَالُّونَ (26)
Men nar de fick se [tradgarden] sade de: "Vi maste ha tagit fel vag |
بَلْ نَحْنُ مَحْرُومُونَ (27)
[Men nar de insag vad som hant ropade de:] "Vi har blivit ruinerade |
قَالَ أَوْسَطُهُمْ أَلَمْ أَقُل لَّكُمْ لَوْلَا تُسَبِّحُونَ (28)
Den fornuftigaste av dem sade: ”Jag sa' er ju att ni skulle prisa Gud.” |
قَالُوا سُبْحَانَ رَبِّنَا إِنَّا كُنَّا ظَالِمِينَ (29)
Och de svarade: "Stor ar var Herre i Sin harlighet! Vi har sannerligen gjort oratt |
فَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَلَاوَمُونَ (30)
Och de overfoll varandra med forebraelser |
قَالُوا يَا وَيْلَنَا إِنَّا كُنَّا طَاغِينَ (31)
[Till sist] sade de: "Var olycka var att vi gick for langt |
عَسَىٰ رَبُّنَا أَن يُبْدِلَنَا خَيْرًا مِّنْهَا إِنَّا إِلَىٰ رَبِّنَا رَاغِبُونَ (32)
Kanske ger oss var Herre nagot annu battre an det [som vi har forlorat] - till var Herre vander vi var hag, till honom satter vi vart hopp |
كَذَٰلِكَ الْعَذَابُ ۖ وَلَعَذَابُ الْآخِرَةِ أَكْبَرُ ۚ لَوْ كَانُوا يَعْلَمُونَ (33)
SADANT ar Vart straff [i denna varld]. Men det straff [som vantar syndarna] i det kommande livet ar sannerligen hardare - om de bara visste |
إِنَّ لِلْمُتَّقِينَ عِندَ رَبِّهِمْ جَنَّاتِ النَّعِيمِ (34)
[Men] pa de gudfruktiga vantar lycksalighetens lustgardar hos deras Herre |
أَفَنَجْعَلُ الْمُسْلِمِينَ كَالْمُجْرِمِينَ (35)
eller skulle Vi behandla dem som har underkastat sig Var vilja pa samma satt som de obotfardiga syndarna |
مَا لَكُمْ كَيْفَ تَحْكُمُونَ (36)
Hur ar det fatt med ert omdome |
أَمْ لَكُمْ كِتَابٌ فِيهِ تَدْرُسُونَ (37)
Eller har ni en Skrift som ni studerar |
إِنَّ لَكُمْ فِيهِ لَمَا تَخَيَّرُونَ (38)
dar [det sags] att ni skall ha det som ni [sjalva] valjer |
أَمْ لَكُمْ أَيْمَانٌ عَلَيْنَا بَالِغَةٌ إِلَىٰ يَوْمِ الْقِيَامَةِ ۙ إِنَّ لَكُمْ لَمَا تَحْكُمُونَ (39)
Eller har ni fatt ett hogtidligt lofte av Oss, gallande till Uppstandelsens dag, att lata er sjalva falla avgorandet |
سَلْهُمْ أَيُّهُم بِذَٰلِكَ زَعِيمٌ (40)
Fraga dem vem av dem som borgar for detta |
أَمْ لَهُمْ شُرَكَاءُ فَلْيَأْتُوا بِشُرَكَائِهِمْ إِن كَانُوا صَادِقِينَ (41)
Har de nagra som ar med dem i detta, lat dem da kalla pa dem, om de har talat sanning |
يَوْمَ يُكْشَفُ عَن سَاقٍ وَيُدْعَوْنَ إِلَى السُّجُودِ فَلَا يَسْتَطِيعُونَ (42)
[Paminn dem om] den Dag da allt som varit djupast dolt skall dras fram i ljuset och de kommer att uppmanas att falla ned [infor Gud] men formar inte gora det |
خَاشِعَةً أَبْصَارُهُمْ تَرْهَقُهُمْ ذِلَّةٌ ۖ وَقَدْ كَانُوا يُدْعَوْنَ إِلَى السُّجُودِ وَهُمْ سَالِمُونَ (43)
[De skall sta] med sankta huvuden, overvaldigade av skam, eftersom de redan [i livet], friska [till kropp och sjal], uppmanades att falla ned [infor Honom men vagrade] |
فَذَرْنِي وَمَن يُكَذِّبُ بِهَٰذَا الْحَدِيثِ ۖ سَنَسْتَدْرِجُهُم مِّنْ حَيْثُ لَا يَعْلَمُونَ (44)
Lamna nu at Mig [att ta itu med] dem som fornekar sanningen i detta budskap; Vi skall fora dem mot undergangen steg for steg, utan att de inser vad [som sker] |
وَأُمْلِي لَهُمْ ۚ إِنَّ كَيْدِي مَتِينٌ (45)
Jag ger dem ett uppskov, men Min plan ligger fast |
أَمْ تَسْأَلُهُمْ أَجْرًا فَهُم مِّن مَّغْرَمٍ مُّثْقَلُونَ (46)
Eller begar du en avgift av dem [for att framfora ditt budskap], sa att de nu tyngs av skuldbordor |
أَمْ عِندَهُمُ الْغَيْبُ فَهُمْ يَكْتُبُونَ (47)
Eller har de [sadan kunskap om] den verklighet som ar dold for manniskor att de [kan] skriva ned [vad de vet] |
فَاصْبِرْ لِحُكْمِ رَبِّكَ وَلَا تَكُن كَصَاحِبِ الْحُوتِ إِذْ نَادَىٰ وَهُوَ مَكْظُومٌ (48)
HA darfor talamod, [Muhammad,] och avvakta din Herres dom och var inte som han som slukades av en valdig fisk och som anropade [sin Herre], medan vreden [mot hans motspanstiga landsman annu] kokade inom honom |
لَّوْلَا أَن تَدَارَكَهُ نِعْمَةٌ مِّن رَّبِّهِ لَنُبِذَ بِالْعَرَاءِ وَهُوَ مَذْمُومٌ (49)
Och om inte hans Herre hade inneslutit honom i Sin nad, skulle han ha kastats upp pa den ode stranden, tyngd av sin skuld |
فَاجْتَبَاهُ رَبُّهُ فَجَعَلَهُ مِنَ الصَّالِحِينَ (50)
Men Gud hade utvalt honom och gjort honom till en av de rattfardiga |
وَإِن يَكَادُ الَّذِينَ كَفَرُوا لَيُزْلِقُونَكَ بِأَبْصَارِهِمْ لَمَّا سَمِعُوا الذِّكْرَ وَيَقُولُونَ إِنَّهُ لَمَجْنُونٌ (51)
[Ha talamod] aven om de som fornekar sanningen kastar sa hatska blickar mot dig, nar de far hora [stycken av] Koranen [att de sa nar far dig att forlora fattningen] och sager: "Han ar sannerligen galen |
وَمَا هُوَ إِلَّا ذِكْرٌ لِّلْعَالَمِينَ (52)
Denna [Koran] ar ingenting mindre an en paminnelse till alla folk |
