وَالطُّورِ (1) VID SINAI berg |
وَكِتَابٍ مَّسْطُورٍ (2) Vid [den heliga] Skriften |
فِي رَقٍّ مَّنشُورٍ (3) nedtecknad pa oppna ark |
وَالْبَيْتِ الْمَعْمُورِ (4) Vid Helgedomen, standigt fylld av besokare |
وَالسَّقْفِ الْمَرْفُوعِ (5) Vid [himlens] hoga valv |
وَالْبَحْرِ الْمَسْجُورِ (6) Vid havet och danet [av dess branningar] |
إِنَّ عَذَابَ رَبِّكَ لَوَاقِعٌ (7) DIN Herres straff skall helt visst bli verklighet |
مَّا لَهُ مِن دَافِعٍ (8) ingen kan hindra det |
يَوْمَ تَمُورُ السَّمَاءُ مَوْرًا (9) [Det skall bli verklighet] den Dag da himlen skalver i ett haftigt skalv |
وَتَسِيرُ الْجِبَالُ سَيْرًا (10) och bergen satter sig i rorelse |
فَوَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ (11) Forlorade denna Dag ar de som kallade allt for logn |
الَّذِينَ هُمْ فِي خَوْضٍ يَلْعَبُونَ (12) de som roade sig med tomt prat [och glomde evigheten] |
يَوْمَ يُدَعُّونَ إِلَىٰ نَارِ جَهَنَّمَ دَعًّا (13) den Dag da de skall stortas ned i helvetets eld och [en rost sager] |
هَٰذِهِ النَّارُ الَّتِي كُنتُم بِهَا تُكَذِّبُونَ (14) Detta ar Elden som ni fornekade |
أَفَسِحْرٌ هَٰذَا أَمْ أَنتُمْ لَا تُبْصِرُونَ (15) ¤r den en synvilla? Eller ar er syn i olag |
اصْلَوْهَا فَاصْبِرُوا أَوْ لَا تَصْبِرُوا سَوَاءٌ عَلَيْكُمْ ۖ إِنَّمَا تُجْزَوْنَ مَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ (16) Kann hur dess lagor branner er! Vare sig ni uthardar det eller inte, forandrar det ingenting for er; detta ar den ratta lonen for era handlingar |
إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي جَنَّاتٍ وَنَعِيمٍ (17) De gudfruktiga skall [den Dagen] vila lyckliga i lustgardar |
فَاكِهِينَ بِمَا آتَاهُمْ رَبُّهُمْ وَوَقَاهُمْ رَبُّهُمْ عَذَابَ الْجَحِيمِ (18) dar de glader sig at allt det som deras Herre har skankt dem och over att Han har skonat dem fran helvetets straff |
كُلُوا وَاشْرَبُوا هَنِيئًا بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ (19) [Och anglarna skall uppmana dem:] "At och drick av hjartans lust; [detta ar beloningen] for era handlingar |
مُتَّكِئِينَ عَلَىٰ سُرُرٍ مَّصْفُوفَةٍ ۖ وَزَوَّجْنَاهُم بِحُورٍ عِينٍ (20) [De sitter] stodda [av kuddar] pa hogsaten, ordnade i rader [mitt emot varandra]. Och Vi skall ge dem morkogda, oskuldsfulla unga kvinnor som sallskap |
وَالَّذِينَ آمَنُوا وَاتَّبَعَتْهُمْ ذُرِّيَّتُهُم بِإِيمَانٍ أَلْحَقْنَا بِهِمْ ذُرِّيَّتَهُمْ وَمَا أَلَتْنَاهُم مِّنْ عَمَلِهِم مِّن شَيْءٍ ۚ كُلُّ امْرِئٍ بِمَا كَسَبَ رَهِينٌ (21) Vi skall lata deras efterkommande som foljde dem i tron forena sig med dem utan att forminska nagot av deras egna fortjanster. Men var och en ar ansvarig for sina handlingar |
وَأَمْدَدْنَاهُم بِفَاكِهَةٍ وَلَحْمٍ مِّمَّا يَشْتَهُونَ (22) Och Vi skall forse dem med allt vad de onskar av frukt och kott |
يَتَنَازَعُونَ فِيهَا كَأْسًا لَّا لَغْوٌ فِيهَا وَلَا تَأْثِيمٌ (23) och dar skall de kappas om att tomma en skal [med vin], som varken forleder dem till lattsinnigt tal eller later syndiga tankar stiga upp inom dem |
۞ وَيَطُوفُ عَلَيْهِمْ غِلْمَانٌ لَّهُمْ كَأَنَّهُمْ لُؤْلُؤٌ مَّكْنُونٌ (24) Och hos dem skall vara ungdomar, som betjanar dem, [av samma rena skonhet] som parlan i [ostronets] skyddande skal |
وَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَاءَلُونَ (25) Och de gar fram till varandra och fragar [om det forflutna] |
قَالُوا إِنَّا كُنَّا قَبْلُ فِي أَهْلِنَا مُشْفِقِينَ (26) och sager: "Da vi levde bland de vara kande vi [ofta] en stark oro [vid tanken pa Guds straff] |
فَمَنَّ اللَّهُ عَلَيْنَا وَوَقَانَا عَذَابَ السَّمُومِ (27) Men Gud har varit god mot oss som skonat oss fran den glodheta vindens plaga |
إِنَّا كُنَّا مِن قَبْلُ نَدْعُوهُ ۖ إِنَّهُ هُوَ الْبَرُّ الرَّحِيمُ (28) forr bad vi alltid till Honom [och Han horde var bon]." - Han ar den Gode, den Barmhartige |
فَذَكِّرْ فَمَا أَنتَ بِنِعْمَتِ رَبِّكَ بِكَاهِنٍ وَلَا مَجْنُونٍ (29) [FORTSATT] alltsa att paminna [manniskorna, Muhammad]! Tack vare din Herres nad ar du varken en spaman eller en galning |
أَمْ يَقُولُونَ شَاعِرٌ نَّتَرَبَّصُ بِهِ رَيْبَ الْمَنُونِ (30) Kanske sager de: "Han ar [bara] en poet; lat oss vanta och se vad odet kan ha i beredskap [for honom] |
قُلْ تَرَبَّصُوا فَإِنِّي مَعَكُم مِّنَ الْمُتَرَبِّصِينَ (31) Sag: "Vanta garna! Jag skall vanta med er |
أَمْ تَأْمُرُهُمْ أَحْلَامُهُم بِهَٰذَا ۚ أَمْ هُمْ قَوْمٌ طَاغُونَ (32) Ar det deras [beromda] visdom som talar pa detta satt – eller ar de alltigenom onda manniskor |
أَمْ يَقُولُونَ تَقَوَّلَهُ ۚ بَل لَّا يُؤْمِنُونَ (33) Sager de kanske: 'Han har sjalv diktat ihop alltsammans?' Nej, de vill [helt enkelt] inte tro |
فَلْيَأْتُوا بِحَدِيثٍ مِّثْلِهِ إِن كَانُوا صَادِقِينَ (34) Lat dem da lagga fram en jamforbar text, om de talar sanning |
أَمْ خُلِقُوا مِنْ غَيْرِ شَيْءٍ أَمْ هُمُ الْخَالِقُونَ (35) Skapades de kanske av en slump? Eller ar de sjalva skaparna |
أَمْ خَلَقُوا السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ ۚ بَل لَّا يُوقِنُونَ (36) Har de [ocksa] skapat himlarna och jorden? Nej, de ar inte sakra pa nagot |
أَمْ عِندَهُمْ خَزَائِنُ رَبِّكَ أَمْ هُمُ الْمُصَيْطِرُونَ (37) Har de din Herres skatter i sina hander? Eller ar det de som styr [allt] |
أَمْ لَهُمْ سُلَّمٌ يَسْتَمِعُونَ فِيهِ ۖ فَلْيَأْتِ مُسْتَمِعُهُم بِسُلْطَانٍ مُّبِينٍ (38) Eller har de en stege [med vars hjalp de nar dit dar] de kan lyssna [till himlens hemligheter]? Lat da den som [pastar sig ha] lyssnat, lagga fram klara bevis |
أَمْ لَهُ الْبَنَاتُ وَلَكُمُ الْبَنُونَ (39) Skall Han noja Sig med dottrar, fastan ni [sjalva enbart] vill ha soner |
أَمْ تَسْأَلُهُمْ أَجْرًا فَهُم مِّن مَّغْرَمٍ مُّثْقَلُونَ (40) Eller begar du en avgift av dem [for att framfora ditt budskap], sa att de nu tyngs av skulder |
أَمْ عِندَهُمُ الْغَيْبُ فَهُمْ يَكْتُبُونَ (41) Eller har de [sadan kunskap om] den verklighet som ar dold for manniskor att de [kan] skriva ned [vad de vet] |
أَمْ يُرِيدُونَ كَيْدًا ۖ فَالَّذِينَ كَفَرُوا هُمُ الْمَكِيدُونَ (42) Lagger de forsat for dig [och hoppas se dig fastna i fallan]? Men fornekarna av sanningen fastnar sjalva i sina fallor |
أَمْ لَهُمْ إِلَٰهٌ غَيْرُ اللَّهِ ۚ سُبْحَانَ اللَّهِ عَمَّا يُشْرِكُونَ (43) Eller har de en annan gud an Gud? Stor ar Gud i Sin harlighet, fjarran fran allt som [manniskor] vill satta vid Hans sida |
وَإِن يَرَوْا كِسْفًا مِّنَ السَّمَاءِ سَاقِطًا يَقُولُوا سَحَابٌ مَّرْكُومٌ (44) OCH OM de skulle se ett stycke av himlen storta ned, skulle de saga: "Det ar ingenting annat an moln som tornar upp sig |
فَذَرْهُمْ حَتَّىٰ يُلَاقُوا يَوْمَهُمُ الَّذِي فِيهِ يُصْعَقُونَ (45) Lat dem darfor vara till dess de far se den Dag vars [fasor] kommer att driva dem fran vettet |
يَوْمَ لَا يُغْنِي عَنْهُمْ كَيْدُهُمْ شَيْئًا وَلَا هُمْ يُنصَرُونَ (46) den Dag da deras list inte skall vara dem till nagon nytta och de inte finner hjalp nagonstans |
وَإِنَّ لِلَّذِينَ ظَلَمُوا عَذَابًا دُونَ ذَٰلِكَ وَلَٰكِنَّ أَكْثَرَهُمْ لَا يَعْلَمُونَ (47) De som standigt begar oratt [skall straffas] redan innan [den Dagen kommer], men de flesta av dem ar ovetande [om detta] |
وَاصْبِرْ لِحُكْمِ رَبِّكَ فَإِنَّكَ بِأَعْيُنِنَا ۖ وَسَبِّحْ بِحَمْدِ رَبِّكَ حِينَ تَقُومُ (48) Ha talamod [Muhammad] och vanta pa din Herres dom - Vi vakar over dig. Och lova och prisa din Herre nar du reser dig |
وَمِنَ اللَّيْلِ فَسَبِّحْهُ وَإِدْبَارَ النُّجُومِ (49) och lova och prisa Honom under natten och da stjarnorna bleknar |