هَلْ أَتَاكَ حَدِيثُ الْغَاشِيَةِ (1)
HAR DU hort talas om Det som skall overskugga allt |
وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ خَاشِعَةٌ (2)
Den Dagen skall [nagras] ansikten vara markta av forodmjukelse |
عَامِلَةٌ نَّاصِبَةٌ (3)
de slapar pa [bordan av sin synd] |
تَصْلَىٰ نَارًا حَامِيَةً (4)
[pa vag mot] den heta eld dar de skall brinna |
تُسْقَىٰ مِنْ عَيْنٍ آنِيَةٍ (5)
Vid en kokande kalla far de slacka sin torst |
لَّيْسَ لَهُمْ طَعَامٌ إِلَّا مِن ضَرِيعٍ (6)
och deras enda foda skall vara en torr, tornig buske |
لَّا يُسْمِنُ وَلَا يُغْنِي مِن جُوعٍ (7)
som varken ger naring eller stillar hungern |
وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ نَّاعِمَةٌ (8)
[Andras] ansikten skall den Dagen visa gladjen och |
لِّسَعْيِهَا رَاضِيَةٌ (9)
tillfredsstallelsen over [att ha natt det mal] de stravade mot |
فِي جَنَّةٍ عَالِيَةٍ (10)
[vilande] i en hogt belagen lustgard |
لَّا تَسْمَعُ فِيهَا لَاغِيَةً (11)
dar de inte tvingas hora tomt och meningslost tal |
فِيهَا عَيْنٌ جَارِيَةٌ (12)
[en lustgard] med flodande kallor |
فِيهَا سُرُرٌ مَّرْفُوعَةٌ (13)
och rikt utsirade troner |
وَأَكْوَابٌ مَّوْضُوعَةٌ (14)
dar dryckesbagare har burits fram |
وَنَمَارِقُ مَصْفُوفَةٌ (15)
och kuddar ordnats i rader |
وَزَرَابِيُّ مَبْثُوثَةٌ (16)
och [mjuka] mattor lagts ut |
أَفَلَا يَنظُرُونَ إِلَى الْإِبِلِ كَيْفَ خُلِقَتْ (17)
HAR DE [som fornekar uppstandelsen] aldrig agnat en tanke at kamelens skapnad |
وَإِلَى السَّمَاءِ كَيْفَ رُفِعَتْ (18)
Och at himlens valv, hur det har rests |
وَإِلَى الْجِبَالِ كَيْفَ نُصِبَتْ (19)
Och at bergen, hur fast de har forankrats |
وَإِلَى الْأَرْضِ كَيْفَ سُطِحَتْ (20)
Och at jordens [yta], hur den har bretts ut |
فَذَكِّرْ إِنَّمَا أَنتَ مُذَكِّرٌ (21)
Paminn dem [Muhammad]! Din uppgift ar att paminna |
لَّسْتَ عَلَيْهِم بِمُصَيْطِرٍ (22)
men over deras [sinnen] har du ingen makt |
إِلَّا مَن تَوَلَّىٰ وَكَفَرَ (23)
Men den som vander ryggen till och envist framhardar i att forneka sanningen |
فَيُعَذِّبُهُ اللَّهُ الْعَذَابَ الْأَكْبَرَ (24)
skall Gud straffa med det strangaste av alla straff |
إِنَّ إِلَيْنَا إِيَابَهُمْ (25)
Det ar till Oss de skall atervanda |
ثُمَّ إِنَّ عَلَيْنَا حِسَابَهُم (26)
och darefter tillkommer det Oss att stalla dem till svars |
