الْحَمْدُ لِلَّهِ الَّذِي لَهُ مَا فِي السَّمَاوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ وَلَهُ الْحَمْدُ فِي الْآخِرَةِ ۚ وَهُوَ الْحَكِيمُ الْخَبِيرُ (1)
GUD SKE lov och pris, som allt det som himlarna rymmer och det som jorden bar tillhor; Han skall lovas och prisas i evigheten! Han ar den Allvise, Den som ar underrattad om allt |
يَعْلَمُ مَا يَلِجُ فِي الْأَرْضِ وَمَا يَخْرُجُ مِنْهَا وَمَا يَنزِلُ مِنَ السَّمَاءِ وَمَا يَعْرُجُ فِيهَا ۚ وَهُوَ الرَّحِيمُ الْغَفُورُ (2)
Han vet vad som tranger ned i jorden och vad som stiger upp ur den, vad som sanker sig ned fran himlen och vad som stiger upp till den. Och Han ar Den som standigt visar barmhartighet, Den som standigt forlater |
وَقَالَ الَّذِينَ كَفَرُوا لَا تَأْتِينَا السَّاعَةُ ۖ قُلْ بَلَىٰ وَرَبِّي لَتَأْتِيَنَّكُمْ عَالِمِ الْغَيْبِ ۖ لَا يَعْزُبُ عَنْهُ مِثْقَالُ ذَرَّةٍ فِي السَّمَاوَاتِ وَلَا فِي الْأَرْضِ وَلَا أَصْغَرُ مِن ذَٰلِكَ وَلَا أَكْبَرُ إِلَّا فِي كِتَابٍ مُّبِينٍ (3)
Men de som fornekar sanningen sager: "Den Yttersta stunden drabbar oss aldrig!" Sag: "Vid min Herre! Helt visst skall den drabba er! Vid Honom som vet allt som ar dolt [for manniskor skall den drabba er]!" Ingenting i himlen eller pa jorden, [aven om det bara har] ett stoftkorns vikt, undgar Honom och ingenting finns, vare sig mindre eller storre an detta, som saknas i [Guds] oppna bok |
لِّيَجْزِيَ الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ ۚ أُولَٰئِكَ لَهُم مَّغْفِرَةٌ وَرِزْقٌ كَرِيمٌ (4)
for att Han skall belona dem som tror och lever som rattskaffens [manniskor]; dem vantar syndernas forlatelse och en frikostig beloning |
وَالَّذِينَ سَعَوْا فِي آيَاتِنَا مُعَاجِزِينَ أُولَٰئِكَ لَهُمْ عَذَابٌ مِّن رِّجْزٍ أَلِيمٌ (5)
Men de som motarbetar Vara budskap och framstaller dem som betydelselosa far se fram mot ett svidande bittert straff |
وَيَرَى الَّذِينَ أُوتُوا الْعِلْمَ الَّذِي أُنزِلَ إِلَيْكَ مِن رَّبِّكَ هُوَ الْحَقَّ وَيَهْدِي إِلَىٰ صِرَاطِ الْعَزِيزِ الْحَمِيدِ (6)
DE SOM har fatt [verklig] kunskap inser att det som din Herre har uppenbarat for dig ar sanningen och att den leder till vagen [som bar] till den Allsmaktige, Den som allt lov och pris tillkommer |
وَقَالَ الَّذِينَ كَفَرُوا هَلْ نَدُلُّكُمْ عَلَىٰ رَجُلٍ يُنَبِّئُكُمْ إِذَا مُزِّقْتُمْ كُلَّ مُمَزَّقٍ إِنَّكُمْ لَفِي خَلْقٍ جَدِيدٍ (7)
Men de som fornekar sanningen sager: "Skall vi visa er till en man som berattar for er att nar [era doda kroppar] upplosts [i jorden], kommer ni att ateruppsta i en ny skapelse |
أَفْتَرَىٰ عَلَى اللَّهِ كَذِبًا أَم بِهِ جِنَّةٌ ۗ بَلِ الَّذِينَ لَا يُؤْمِنُونَ بِالْآخِرَةِ فِي الْعَذَابِ وَالضَّلَالِ الْبَعِيدِ (8)
Kanske har han sjalv diktat ihop [denna] logn om Gud eller ocksa ar han besatt av andar!" De som tvivlar pa livet efter detta ar redan hemfallna at straff; ja, de har gatt langt i sin villfarelse |
أَفَلَمْ يَرَوْا إِلَىٰ مَا بَيْنَ أَيْدِيهِمْ وَمَا خَلْفَهُم مِّنَ السَّمَاءِ وَالْأَرْضِ ۚ إِن نَّشَأْ نَخْسِفْ بِهِمُ الْأَرْضَ أَوْ نُسْقِطْ عَلَيْهِمْ كِسَفًا مِّنَ السَّمَاءِ ۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَةً لِّكُلِّ عَبْدٍ مُّنِيبٍ (9)
Ser de inte att de [var de an star] pa alla sidor omges av [Var] himmel och [Var] jord? Om Vi ville, kunde Vi lata jorden uppsluka dem eller himlen storta ned over dem i stycken. I detta ligger sannerligen ett budskap till varje Guds tjanare som ar beredd att atervanda [till Honom] i anger [over sina synder] |
۞ وَلَقَدْ آتَيْنَا دَاوُودَ مِنَّا فَضْلًا ۖ يَا جِبَالُ أَوِّبِي مَعَهُ وَالطَّيْرَ ۖ وَأَلَنَّا لَهُ الْحَدِيدَ (10)
OCH VI skankte David Var sarskilda nad - Vi [befallde] bergen att med honom prisa Var harlighet och faglarna [att stamma in i hans lovsang]. Och Vi gjorde jarnet mjukt i hans hander |
أَنِ اعْمَلْ سَابِغَاتٍ وَقَدِّرْ فِي السَّرْدِ ۖ وَاعْمَلُوا صَالِحًا ۖ إِنِّي بِمَا تَعْمَلُونَ بَصِيرٌ (11)
[och befallde honom] att tillverka rymliga brynjor och att avpassa ringarna val. "Och [ni, Davids folk, handla och] gor det goda och det ratta! Jag ser vad ni gor |
وَلِسُلَيْمَانَ الرِّيحَ غُدُوُّهَا شَهْرٌ وَرَوَاحُهَا شَهْرٌ ۖ وَأَسَلْنَا لَهُ عَيْنَ الْقِطْرِ ۖ وَمِنَ الْجِنِّ مَن يَعْمَلُ بَيْنَ يَدَيْهِ بِإِذْنِ رَبِّهِ ۖ وَمَن يَزِغْ مِنْهُمْ عَنْ أَمْرِنَا نُذِقْهُ مِنْ عَذَابِ السَّعِيرِ (12)
OCH VI gjorde vinden till Salomos [tjanare] och den tillryggalade under formiddagen en stracka [motsvarande] en manadslang [fard], och [nar den] atervande pa eftermiddagen tillryggalade den likasa en stracka [motsvarande] en manadslang [fard]. Och Vi lat en kalla av smalt koppar floda pa hans befallning. Det fanns bland de osynliga vasendena nagra som hans Herre hade befallt att arbeta for honom; och om nagon av dem inte lydde Var befallning, gav Vi honom en forsmak av den flammande Eldens straff |
يَعْمَلُونَ لَهُ مَا يَشَاءُ مِن مَّحَارِيبَ وَتَمَاثِيلَ وَجِفَانٍ كَالْجَوَابِ وَقُدُورٍ رَّاسِيَاتٍ ۚ اعْمَلُوا آلَ دَاوُودَ شُكْرًا ۚ وَقَلِيلٌ مِّنْ عِبَادِيَ الشَّكُورُ (13)
De gjorde for honom vad han begarde: skont smyckade valvgangar, statyer, skalar, [stora] som bassanger, och valdiga grytor, som inte kunde rubbas fran sin plats. [Vi sade:] "Arbeta, ni man av Davids hus, och var tacksamma!" Men fa ar de bland Mina tjanare som kanner tacksamhet |
فَلَمَّا قَضَيْنَا عَلَيْهِ الْمَوْتَ مَا دَلَّهُمْ عَلَىٰ مَوْتِهِ إِلَّا دَابَّةُ الْأَرْضِ تَأْكُلُ مِنسَأَتَهُ ۖ فَلَمَّا خَرَّ تَبَيَّنَتِ الْجِنُّ أَن لَّوْ كَانُوا يَعْلَمُونَ الْغَيْبَ مَا لَبِثُوا فِي الْعَذَابِ الْمُهِينِ (14)
Nar Vi hade beslutat om [Salomos] dod, antydde ingenting for dem att han var dod, utom det att en mask gnagde sonder hans stav. Och [forst] nar han foll till marken, insag de osynliga vasendena att om de hade vetat det som ar dolt for [alla] skapade varelser hade de inte [behovt] fortsatta sitt forodmjukande straffarbete |
لَقَدْ كَانَ لِسَبَإٍ فِي مَسْكَنِهِمْ آيَةٌ ۖ جَنَّتَانِ عَن يَمِينٍ وَشِمَالٍ ۖ كُلُوا مِن رِّزْقِ رَبِّكُمْ وَاشْكُرُوا لَهُ ۚ بَلْدَةٌ طَيِّبَةٌ وَرَبٌّ غَفُورٌ (15)
FOR FOLKET i Saba utgjorde sannerligen landet dar de bodde ett tecken [som talade sitt tydliga sprak om Guds makt och Hans nad]. [Dar fanns] tva [vidstrackta] tradgardar, till hoger och till vanster [som tycktes saga:] "At av det som er Herre har skankt er for er forsorjning och visa Honom tacksamhet - [er Herre har gett er] ett fruktbart land och Han ar [mild och] forlatande |
فَأَعْرَضُوا فَأَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ سَيْلَ الْعَرِمِ وَبَدَّلْنَاهُم بِجَنَّتَيْهِمْ جَنَّتَيْنِ ذَوَاتَيْ أُكُلٍ خَمْطٍ وَأَثْلٍ وَشَيْءٍ مِّن سِدْرٍ قَلِيلٍ (16)
Men de vande ryggen at [Gud], och Vi lat `Arim-dammens vattenmassor svamma over [med valdsam kraft och skolja bort] de tva tradgardarna, och i deras stalle satte Vi tradgardar med [trad som gav] bitter frukt, tamarisker och nagra vilda lotustrad |
ذَٰلِكَ جَزَيْنَاهُم بِمَا كَفَرُوا ۖ وَهَلْ نُجَازِي إِلَّا الْكَفُورَ (17)
Sa straffade Vi dem darfor att de avvisade tron och sa straffar Vi inga andra an dem som forhardar sig i otacksamhet och fornekelse |
وَجَعَلْنَا بَيْنَهُمْ وَبَيْنَ الْقُرَى الَّتِي بَارَكْنَا فِيهَا قُرًى ظَاهِرَةً وَقَدَّرْنَا فِيهَا السَّيْرَ ۖ سِيرُوا فِيهَا لَيَالِيَ وَأَيَّامًا آمِنِينَ (18)
Och [langs vagen] mellan dem och de stader, som Vi hade valsignat, lade Vi byar inom synhall [for varandra] och mojliggjorde pa sa satt farder i val avpassade [etapper; Vi sade:] "Fardas i trygghet pa denna [vag] natt som dag |
فَقَالُوا رَبَّنَا بَاعِدْ بَيْنَ أَسْفَارِنَا وَظَلَمُوا أَنفُسَهُمْ فَجَعَلْنَاهُمْ أَحَادِيثَ وَمَزَّقْنَاهُمْ كُلَّ مُمَزَّقٍ ۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَاتٍ لِّكُلِّ صَبَّارٍ شَكُورٍ (19)
Men da sade de: "Herre! Forlang avstanden mellan de platser dar vi gor halt!" [Pa detta satt] vallade de sin egen undergang; de [maste utvandra och] skingrades i en slutgiltig forskingring och Vi gjorde dem och deras ode till ett talesatt. I detta ligger forvisso budskap till var och en som star fast i motgangen och som tackar [Gud] i allt |
وَلَقَدْ صَدَّقَ عَلَيْهِمْ إِبْلِيسُ ظَنَّهُ فَاتَّبَعُوهُ إِلَّا فَرِيقًا مِّنَ الْمُؤْمِنِينَ (20)
Iblees hade ratt i sin uppfattning om dem - [nar han kallade pa dem] foljde de honom - [alla] utom en grupp som var sanna troende |
وَمَا كَانَ لَهُ عَلَيْهِم مِّن سُلْطَانٍ إِلَّا لِنَعْلَمَ مَن يُؤْمِنُ بِالْآخِرَةِ مِمَّنْ هُوَ مِنْهَا فِي شَكٍّ ۗ وَرَبُّكَ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ حَفِيظٌ (21)
Han hade ingen myndighet over dem; men [Vi lat honom fresta manniskorna] for att det skulle framsta fullt klart, vem som tror pa det eviga livet och vem som tvivlar. Din Herre vakar over allt |
قُلِ ادْعُوا الَّذِينَ زَعَمْتُم مِّن دُونِ اللَّهِ ۖ لَا يَمْلِكُونَ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ فِي السَّمَاوَاتِ وَلَا فِي الْأَرْضِ وَمَا لَهُمْ فِيهِمَا مِن شِرْكٍ وَمَا لَهُ مِنْهُم مِّن ظَهِيرٍ (22)
SAG: "Akalla dem som ni pastar [har en plats] vid Guds sida. De har inte makt ens over ett stoftkorn vare sig i himlarna eller pa jorden, och de har ingen del i [deras styrelse] och Han valjer ingen av dem till medhjalpare |
وَلَا تَنفَعُ الشَّفَاعَةُ عِندَهُ إِلَّا لِمَنْ أَذِنَ لَهُ ۚ حَتَّىٰ إِذَا فُزِّعَ عَن قُلُوبِهِمْ قَالُوا مَاذَا قَالَ رَبُّكُمْ ۖ قَالُوا الْحَقَّ ۖ وَهُوَ الْعَلِيُّ الْكَبِيرُ (23)
Alla [forsok till] medling infor Honom ar fruktlosa utom for dem som har erhallit Hans tillstand. Och nar skracken [efter uppstandelsen] har slappt sitt grepp om deras hjartan, skall de fraga [varandra]: "Vad sade er Herre till er?" - och fa svaret "Sanningen; Han ar den Hoge, den Valdige |
۞ قُلْ مَن يَرْزُقُكُم مِّنَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ ۖ قُلِ اللَّهُ ۖ وَإِنَّا أَوْ إِيَّاكُمْ لَعَلَىٰ هُدًى أَوْ فِي ضَلَالٍ مُّبِينٍ (24)
Sag: "Vem forser er med det i himlen och pa jorden som ni behover for er forsorjning?" Sag: "Det ar Gud. Helt sakert ar det sa att det antingen ar vi eller ni, som foljer ratt vag - och [ni eller vi] som helt och hallet har gatt vilse |
قُل لَّا تُسْأَلُونَ عَمَّا أَجْرَمْنَا وَلَا نُسْأَلُ عَمَّا تَعْمَلُونَ (25)
Sag: "Ni skall inte stallas till svars for de daliga handlingar som vi begar och vi skall inte stallas till svars for vad ni gor |
قُلْ يَجْمَعُ بَيْنَنَا رَبُّنَا ثُمَّ يَفْتَحُ بَيْنَنَا بِالْحَقِّ وَهُوَ الْفَتَّاحُ الْعَلِيمُ (26)
Sag: "Var Herre skall [en gang] samla oss [alla] och da skall Han doma oss med sanning och rattvisa, ty Han ar Den som gor sanningen uppenbar, Den som vet allt |
قُلْ أَرُونِيَ الَّذِينَ أَلْحَقْتُم بِهِ شُرَكَاءَ ۖ كَلَّا ۚ بَلْ هُوَ اللَّهُ الْعَزِيزُ الْحَكِيمُ (27)
Sag: "Visa Mig dem som ni satte vid Hans sida som medhjalpare! Nej, Han och ingen annan ar Gud, den Allsmaktige, den Allvise |
وَمَا أَرْسَلْنَاكَ إِلَّا كَافَّةً لِّلنَّاسِ بَشِيرًا وَنَذِيرًا وَلَٰكِنَّ أَكْثَرَ النَّاسِ لَا يَعْلَمُونَ (28)
VI HAR sant dig [Muhammad, inte bara till ditt eget folk utan] till hela manskligheten, som forkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare, men de flesta manniskor ar omedvetna [om detta] |
وَيَقُولُونَ مَتَىٰ هَٰذَا الْوَعْدُ إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ (29)
Och de fragar: "Nar skall detta lofte [om uppstandelse och dom infrias], om det som ni har sagt ar sant |
قُل لَّكُم مِّيعَادُ يَوْمٍ لَّا تَسْتَأْخِرُونَ عَنْهُ سَاعَةً وَلَا تَسْتَقْدِمُونَ (30)
Sag: "En dag ar faststalld for er, och ni kan inte skjuta upp den ens ett ogonblick och inte heller paskynda [dess ankomst] |
وَقَالَ الَّذِينَ كَفَرُوا لَن نُّؤْمِنَ بِهَٰذَا الْقُرْآنِ وَلَا بِالَّذِي بَيْنَ يَدَيْهِ ۗ وَلَوْ تَرَىٰ إِذِ الظَّالِمُونَ مَوْقُوفُونَ عِندَ رَبِّهِمْ يَرْجِعُ بَعْضُهُمْ إِلَىٰ بَعْضٍ الْقَوْلَ يَقُولُ الَّذِينَ اسْتُضْعِفُوا لِلَّذِينَ اسْتَكْبَرُوا لَوْلَا أَنتُمْ لَكُنَّا مُؤْمِنِينَ (31)
Och de som fornekar sanningen sager: "Vi kommer aldrig att tro pa denna Koran eller pa det som annu bestar av aldre tiders uppenbarelser!" Om du kunde se hur de orattfardiga, nar de [pa Domens dag] fors infor sin Herre, kastar skulden pa varandra och de svagare sager till dem som ansag sig sta over de andra: "Om ni inte [hade vilselett oss] skulle vi sakert ha blivit troende |
قَالَ الَّذِينَ اسْتَكْبَرُوا لِلَّذِينَ اسْتُضْعِفُوا أَنَحْنُ صَدَدْنَاكُمْ عَنِ الْهُدَىٰ بَعْدَ إِذْ جَاءَكُم ۖ بَلْ كُنتُم مُّجْرِمِينَ (32)
Men de som ansag sig sta over de svaga skall saga till dem: "Var det vi som hindrade er [att folja] vagledningen nar den erbjods er? Nej, ni bar [sjalva] skulden |
وَقَالَ الَّذِينَ اسْتُضْعِفُوا لِلَّذِينَ اسْتَكْبَرُوا بَلْ مَكْرُ اللَّيْلِ وَالنَّهَارِ إِذْ تَأْمُرُونَنَا أَن نَّكْفُرَ بِاللَّهِ وَنَجْعَلَ لَهُ أَندَادًا ۚ وَأَسَرُّوا النَّدَامَةَ لَمَّا رَأَوُا الْعَذَابَ وَجَعَلْنَا الْأَغْلَالَ فِي أَعْنَاقِ الَّذِينَ كَفَرُوا ۚ هَلْ يُجْزَوْنَ إِلَّا مَا كَانُوا يَعْمَلُونَ (33)
Och de svaga skall saga till dem som ansag sig sta over de andra: "Nej, [det var tvartom] ni som standigt, dag och natt, kom med listiga logner och formadde oss att forneka Gud och att satta medhjalpare vid Hans sida!" [Alla] kommer de att onska att de kunde finna ord for sin anger nar de ser straffet och Vi satter kragar av jarn omkring fornekarnas halsar. Ar inte detta den ratta lonen for deras handlingar |
وَمَا أَرْسَلْنَا فِي قَرْيَةٍ مِّن نَّذِيرٍ إِلَّا قَالَ مُتْرَفُوهَا إِنَّا بِمَا أُرْسِلْتُم بِهِ كَافِرُونَ (34)
Vi har aldrig sant en varnare till ett folk utan att de bland folket som forvekligats av sitt utsvavande liv, forklarat: "Vi forkastar det [budskap] som ni har anfortrotts |
وَقَالُوا نَحْنُ أَكْثَرُ أَمْوَالًا وَأَوْلَادًا وَمَا نَحْنُ بِمُعَذَّبِينَ (35)
Och: "Vi har storre rikedomar [an ni] och flera soner - nej, vi har inget straff att vanta |
قُلْ إِنَّ رَبِّي يَبْسُطُ الرِّزْقَ لِمَن يَشَاءُ وَيَقْدِرُ وَلَٰكِنَّ أَكْثَرَ النَّاسِ لَا يَعْلَمُونَ (36)
Sag: "Min Herre ger den Han vill riklig och [den Han vill] knappare utkomst, men de flesta manniskor forstar det inte |
وَمَا أَمْوَالُكُمْ وَلَا أَوْلَادُكُم بِالَّتِي تُقَرِّبُكُمْ عِندَنَا زُلْفَىٰ إِلَّا مَنْ آمَنَ وَعَمِلَ صَالِحًا فَأُولَٰئِكَ لَهُمْ جَزَاءُ الضِّعْفِ بِمَا عَمِلُوا وَهُمْ فِي الْغُرُفَاتِ آمِنُونَ (37)
Varken de rikedomar ni samlar eller de barn ni satter till varlden for er narmare Oss; ingen utom den som tror och lever rattskaffens [kommer Gud nara]. En dubbel beloning vantar dem for vad de gjorde [i livet], och de skall vara trygga i [paradisets] hogsta boningar |
وَالَّذِينَ يَسْعَوْنَ فِي آيَاتِنَا مُعَاجِزِينَ أُولَٰئِكَ فِي الْعَذَابِ مُحْضَرُونَ (38)
Men de som motarbetar Vara budskap och vill fa dem att framsta som betydelselosa skall utlamnas at [sitt] straff |
قُلْ إِنَّ رَبِّي يَبْسُطُ الرِّزْقَ لِمَن يَشَاءُ مِنْ عِبَادِهِ وَيَقْدِرُ لَهُ ۚ وَمَا أَنفَقْتُم مِّن شَيْءٍ فَهُوَ يُخْلِفُهُ ۖ وَهُوَ خَيْرُ الرَّازِقِينَ (39)
Sag: "Min Herre ger den Han vill av Sina tjanare riklig och den [Han vill] knappare utkomst, och Han belonar er for vad det an ar som ni ger at andra. Och ingen drar battre forsorg [om de sina] an Han |
وَيَوْمَ يَحْشُرُهُمْ جَمِيعًا ثُمَّ يَقُولُ لِلْمَلَائِكَةِ أَهَٰؤُلَاءِ إِيَّاكُمْ كَانُوا يَعْبُدُونَ (40)
Och den Dag da Han skall samla dem alla [infor Sig] skall Han fraga anglarna: "Var det er de dyrkade, dessa [fornekare av sanningen] |
قَالُوا سُبْحَانَكَ أَنتَ وَلِيُّنَا مِن دُونِهِم ۖ بَلْ كَانُوا يَعْبُدُونَ الْجِنَّ ۖ أَكْثَرُهُم بِهِم مُّؤْمِنُونَ (41)
[Och] de skall svara: "Stor ar Du i Din harlighet! Du ar var Beskyddare och vi tar helt avstand fran dem. Nej, de dyrkade de osynliga vasendena som de flesta av dem trodde pa |
فَالْيَوْمَ لَا يَمْلِكُ بَعْضُكُمْ لِبَعْضٍ نَّفْعًا وَلَا ضَرًّا وَنَقُولُ لِلَّذِينَ ظَلَمُوا ذُوقُوا عَذَابَ النَّارِ الَّتِي كُنتُم بِهَا تُكَذِّبُونَ (42)
Denna Dag kan ingen [skapad varelse] vare sig gagna eller skada en annan. Och Vi skall saga till de orattfardiga: "Smaka Eldens straff, som ni pastod vara en logn |
وَإِذَا تُتْلَىٰ عَلَيْهِمْ آيَاتُنَا بَيِّنَاتٍ قَالُوا مَا هَٰذَا إِلَّا رَجُلٌ يُرِيدُ أَن يَصُدَّكُمْ عَمَّا كَانَ يَعْبُدُ آبَاؤُكُمْ وَقَالُوا مَا هَٰذَا إِلَّا إِفْكٌ مُّفْتَرًى ۚ وَقَالَ الَّذِينَ كَفَرُوا لِلْحَقِّ لَمَّا جَاءَهُمْ إِنْ هَٰذَا إِلَّا سِحْرٌ مُّبِينٌ (43)
Nar [avgudadyrkarna] hor Vara klara budskap lasas upp for dem sager de [till de sina]: "[Muhammad] ar bara en man [som vi], som vill hindra oss att dyrka det som vara forfader dyrkade" - och de sager: "Det [som han laser upp] ar idel logner, som [manniskor] satter ihop." Och nar de far hora sanningen sager fornekarna: "Detta ar uppenbart ingenting annat an blandande valtalighet |
وَمَا آتَيْنَاهُم مِّن كُتُبٍ يَدْرُسُونَهَا ۖ وَمَا أَرْسَلْنَا إِلَيْهِمْ قَبْلَكَ مِن نَّذِيرٍ (44)
Men Vi har aldrig uppenbarat en Skrift for dem att studera eller sant dem en varnare fore dig |
وَكَذَّبَ الَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ وَمَا بَلَغُوا مِعْشَارَ مَا آتَيْنَاهُمْ فَكَذَّبُوا رُسُلِي ۖ فَكَيْفَ كَانَ نَكِيرِ (45)
[Andra folk] fore dem fornekade sanningen och de hade inte fatt ens tiondelen av vad Vi har gett dessa [senare tiders fornekare som bevis]; men hur [hart] straffade Jag inte deras [foregangare] nar de beskyllde Mina sandebud for logn |
۞ قُلْ إِنَّمَا أَعِظُكُم بِوَاحِدَةٍ ۖ أَن تَقُومُوا لِلَّهِ مَثْنَىٰ وَفُرَادَىٰ ثُمَّ تَتَفَكَّرُوا ۚ مَا بِصَاحِبِكُم مِّن جِنَّةٍ ۚ إِنْ هُوَ إِلَّا نَذِيرٌ لَّكُم بَيْنَ يَدَيْ عَذَابٍ شَدِيدٍ (46)
Sag: "Ett rader jag er till, namligen att ni tva och tva eller var man for sig vander er till Gud och ber Honom [visa er sanningen], och att ni sedan noga rannsakar era hjartan. Er landsman ar inte besatt av andar; vad han gor ar att varna er for det stranga straff som han ser hota er |
قُلْ مَا سَأَلْتُكُم مِّنْ أَجْرٍ فَهُوَ لَكُمْ ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَى اللَّهِ ۖ وَهُوَ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ شَهِيدٌ (47)
Sag: "Jag begar ingen lon av er; [behall] det som ar ert! Min lon far jag av min Herre, och Han ar vittne till allt som sker |
قُلْ إِنَّ رَبِّي يَقْذِفُ بِالْحَقِّ عَلَّامُ الْغُيُوبِ (48)
Sag: "[Mot logn och falskhet] slungar min Herre sanningen; Han kanner allt det som ar dolt [for manniskor] |
قُلْ جَاءَ الْحَقُّ وَمَا يُبْدِئُ الْبَاطِلُ وَمَا يُعِيدُ (49)
Sag: "Sanningen har kommit [och lognen maste vika] - lognen skapar ingenting och den aterstaller ingenting |
قُلْ إِن ضَلَلْتُ فَإِنَّمَا أَضِلُّ عَلَىٰ نَفْسِي ۖ وَإِنِ اهْتَدَيْتُ فَبِمَا يُوحِي إِلَيَّ رَبِّي ۚ إِنَّهُ سَمِيعٌ قَرِيبٌ (50)
Sag: "Om jag gar vilse skadar jag bara mig sjalv, och om jag ar pa ratt vag, [ar det] tack vare det som min Herre har uppenbarat for mig. Han hor allt och ar alltid nara |
وَلَوْ تَرَىٰ إِذْ فَزِعُوا فَلَا فَوْتَ وَأُخِذُوا مِن مَّكَانٍ قَرِيبٍ (51)
OM DU sag [fornekarna efter uppstandelsen], skrackslagna, utan mojlighet att fly, gripna dar de star |
وَقَالُوا آمَنَّا بِهِ وَأَنَّىٰ لَهُمُ التَّنَاوُشُ مِن مَّكَانٍ بَعِيدٍ (52)
och de ropar: "Vi tror pa [budskapet]!" Men hur skulle de kunna leta sig fram till [trons] rena vatten - [tron hor ju hemma i det jordiska liv] som nu ligger langt bakom dem |
وَقَدْ كَفَرُوا بِهِ مِن قَبْلُ ۖ وَيَقْذِفُونَ بِالْغَيْبِ مِن مَّكَانٍ بَعِيدٍ (53)
Forr fornekade de den ju och - dar de stod pa langt avstand - kastade de fram grundlosa pastaenden om det som ar dolt for manniskor |
وَحِيلَ بَيْنَهُمْ وَبَيْنَ مَا يَشْتَهُونَ كَمَا فُعِلَ بِأَشْيَاعِهِم مِّن قَبْلُ ۚ إِنَّهُمْ كَانُوا فِي شَكٍّ مُّرِيبٍ (54)
Och vagen till sina onskningars mal kommer de att finna stangd, sasom fallet var med deras likasinnade foregangare, darfor att de inte [kunde frigora sig fran] sina tvivel och sina misstankar |
