اقْتَرَبَتِ السَّاعَةُ وَانشَقَّ الْقَمَرُ (1)
STUNDEN NARMAR sig och manen har ramnat |
وَإِن يَرَوْا آيَةً يُعْرِضُوا وَيَقُولُوا سِحْرٌ مُّسْتَمِرٌّ (2)
Men om de [som fornekar sanningen] far se ett tecken, vander de sig bort och sager: "Alltid dessa trollkonster |
وَكَذَّبُوا وَاتَّبَعُوا أَهْوَاءَهُمْ ۚ وَكُلُّ أَمْرٍ مُّسْتَقِرٌّ (3)
De ar beslutna att avvisa [sanningen] och foljer [bara] vad de sjalva tycker och onskar. Men allt har sin fasta bestammelse |
وَلَقَدْ جَاءَهُم مِّنَ الْأَنبَاءِ مَا فِيهِ مُزْدَجَرٌ (4)
De har fatt lyssna till berattelser som borde ha hallit dem tillbaka |
حِكْمَةٌ بَالِغَةٌ ۖ فَمَا تُغْنِ النُّذُرُ (5)
[och] till djup visdom, men varningarna var till ingen nytta |
فَتَوَلَّ عَنْهُمْ ۘ يَوْمَ يَدْعُ الدَّاعِ إِلَىٰ شَيْءٍ نُّكُرٍ (6)
vand dig darfor ifran dem. Den Dag da roparen kallar manniskorna till det okanda |
خُشَّعًا أَبْصَارُهُمْ يَخْرُجُونَ مِنَ الْأَجْدَاثِ كَأَنَّهُمْ جَرَادٌ مُّنتَشِرٌ (7)
kommer de att stiga ut ur sina gravar, stirrande i marken, och som svarmar av grashoppor |
مُّهْطِعِينَ إِلَى الدَّاعِ ۖ يَقُولُ الْكَافِرُونَ هَٰذَا يَوْمٌ عَسِرٌ (8)
skynda fram mot roparen, och de som fornekade sanningen skall saga: "Detta ar en svart dag |
۞ كَذَّبَتْ قَبْلَهُمْ قَوْمُ نُوحٍ فَكَذَّبُوا عَبْدَنَا وَقَالُوا مَجْنُونٌ وَازْدُجِرَ (9)
FORE dem fornekade Noas folk [uppstandelsens] sanning; de beskyllde Var tjanare for logn och kallade honom besatt och drev bort honom |
فَدَعَا رَبَّهُ أَنِّي مَغْلُوبٌ فَانتَصِرْ (10)
Och han ropade till sin Herre: "De ar starkare an jag; [Herre,] kom till min hjalp |
فَفَتَحْنَا أَبْوَابَ السَّمَاءِ بِمَاءٍ مُّنْهَمِرٍ (11)
Och Vi oppnade himlens portar och lat rikligt regn stromma [utan uppehall] |
وَفَجَّرْنَا الْأَرْضَ عُيُونًا فَالْتَقَى الْمَاءُ عَلَىٰ أَمْرٍ قَدْ قُدِرَ (12)
och kallor springa fram ur marken sa att vattnen mottes - allt i enlighet med [Guds] beslut |
وَحَمَلْنَاهُ عَلَىٰ ذَاتِ أَلْوَاحٍ وَدُسُرٍ (13)
Och Vi raddade honom pa [skeppet] som timrats av plankor och spik |
تَجْرِي بِأَعْيُنِنَا جَزَاءً لِّمَن كَانَ كُفِرَ (14)
och det rorde sig fram [over havet] under Vara ogon; [detta var] beloningen till den som hade kallats lognare |
وَلَقَد تَّرَكْنَاهَا آيَةً فَهَلْ مِن مُّدَّكِرٍ (15)
Vi gjorde denna [katastrof] till ett tecken, [ett exempel for manniskorna] - finns det nagon som bevarar den i minnet [och tar lardom] |
فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ (16)
Hur [hart drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte faste vikt vid] Mina varningar |
وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِن مُّدَّكِرٍ (17)
Vi har gjort Koranen latt att minnas; finns det nagon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lardom] |
كَذَّبَتْ عَادٌ فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ (18)
STAMMEN Aad fornekade sanningen och hur [hart drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte faste vikt vid] Mina varningar |
إِنَّا أَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ رِيحًا صَرْصَرًا فِي يَوْمِ نَحْسٍ مُّسْتَمِرٍّ (19)
[Till sist,] en lang och olycksdiger dag, sande Vi en rasande stormvind mot dem |
تَنزِعُ النَّاسَ كَأَنَّهُمْ أَعْجَازُ نَخْلٍ مُّنقَعِرٍ (20)
som grep tag i manniskorna, [kastade omkull dem och lamnade dem utstrackta pa marken] som palmstubbar, uppryckta med rotterna |
فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ (21)
Hur [hart drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte faste vikt vid] Mina varningar |
وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِن مُّدَّكِرٍ (22)
Vi har gjort Koranen latt att minnas; finns det nagon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lardom] |
كَذَّبَتْ ثَمُودُ بِالنُّذُرِ (23)
[STAMMEN] Thamud trodde inte pa de varningar [som Vi sande dem] |
فَقَالُوا أَبَشَرًا مِّنَّا وَاحِدًا نَّتَّبِعُهُ إِنَّا إِذًا لَّفِي ضَلَالٍ وَسُعُرٍ (24)
och de sade: "Skall vi folja en ensam [man] ur vara egna led? [Om vi gjorde sa] skulle vi ha gatt vilse eller forlorat forstandet |
أَأُلْقِيَ الذِّكْرُ عَلَيْهِ مِن بَيْنِنَا بَلْ هُوَ كَذَّابٌ أَشِرٌ (25)
Skulle det bland oss [alla] vara just han som utmarktes med den [gudomliga] paminnelsen [och inte en av vara mer fortjanta man]? Nej, han ar ingenting annat an en frack lognare |
سَيَعْلَمُونَ غَدًا مَّنِ الْكَذَّابُ الْأَشِرُ (26)
[Och Gud sade till deras profet Salih:] "De skall snart fa veta vem som ar en frack lognare |
إِنَّا مُرْسِلُو النَّاقَةِ فِتْنَةً لَّهُمْ فَارْتَقِبْهُمْ وَاصْطَبِرْ (27)
Vi skall nu lata kamelstoet lopa fritt for att satta dem pa prov; ge dig till tals och se vad de foretar sig |
وَنَبِّئْهُمْ أَنَّ الْمَاءَ قِسْمَةٌ بَيْنَهُمْ ۖ كُلُّ شِرْبٍ مُّحْتَضَرٌ (28)
Men sag dem att vattnet i brunnarna skall fordelas mellan dem - var och en maste vara dar, nar hans tur [att vattna sina djur] har kommit |
فَنَادَوْا صَاحِبَهُمْ فَتَعَاطَىٰ فَعَقَرَ (29)
Men de tillkallade en man i stammen som atog sig [att slakta kamelstoet] och han slaktade det pa grymmaste satt |
فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ (30)
Hur [hart drabbade dem inte] Mitt straff, [de som inte faste vikt vid] Mina varningar |
إِنَّا أَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ صَيْحَةً وَاحِدَةً فَكَانُوا كَهَشِيمِ الْمُحْتَظِرِ (31)
Vi lat ett enda dan [- danet av detta straff -] genljuda over dem, och dar lag de som [en hog] torra storar till en inhagnad |
وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِن مُّدَّكِرٍ (32)
Vi har gjort Koranen latt att minnas; finns det nagon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lardom] |
كَذَّبَتْ قَوْمُ لُوطٍ بِالنُّذُرِ (33)
LOTS folk [trodde inte heller] pa [Vara] varningar |
إِنَّا أَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ حَاصِبًا إِلَّا آلَ لُوطٍ ۖ نَّجَّيْنَاهُم بِسَحَرٍ (34)
[och] Vi sande over dem en orkan [av dod och forintelse]. Men fore gryningen raddade Vi Lot och dem som foljde honom [i tron] |
نِّعْمَةً مِّنْ عِندِنَا ۚ كَذَٰلِكَ نَجْزِي مَن شَكَرَ (35)
Var nad var med dem; sa belonar Vi de tacksamma |
وَلَقَدْ أَنذَرَهُم بَطْشَتَنَا فَتَمَارَوْا بِالنُّذُرِ (36)
[Lot] varnade dem for Vart stranga straff; men de trodde inte pa varningarnas [allvar] |
وَلَقَدْ رَاوَدُوهُ عَن ضَيْفِهِ فَطَمَسْنَا أَعْيُنَهُمْ فَذُوقُوا عَذَابِي وَنُذُرِ (37)
och forsokte forma honom att utlamna sina gaster [till dem]. Da slog Vi dem med blindhet. "Prova da pa Mitt straff, [ni som inte faste vikt vid] Mina varningar |
وَلَقَدْ صَبَّحَهُم بُكْرَةً عَذَابٌ مُّسْتَقِرٌّ (38)
Och en morgon, tidigt, drabbade dem det slutliga straffet |
فَذُوقُوا عَذَابِي وَنُذُرِ (39)
Prova nu pa Mitt straff, [ni som inte faste vikt vid] Mina varningar |
وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِن مُّدَّكِرٍ (40)
Vi har gjort Koranen latt att minnas; finns det nagon som bevarar [dess ord] i minnet [och tar lardom] |
وَلَقَدْ جَاءَ آلَ فِرْعَوْنَ النُّذُرُ (41)
[Aven] Faraos folk varnades |
كَذَّبُوا بِآيَاتِنَا كُلِّهَا فَأَخَذْنَاهُمْ أَخْذَ عَزِيزٍ مُّقْتَدِرٍ (42)
[och da] de avvisade alla Vara tecken straffade Vi dem med den overvaldigande styrkan hos en allsmaktig Gud, som ingen kan motsta |
أَكُفَّارُكُمْ خَيْرٌ مِّنْ أُولَٰئِكُمْ أَمْ لَكُم بَرَاءَةٌ فِي الزُّبُرِ (43)
AR DA de bland er som fornekar sanningen battre an de [forna folk som har har namnts], eller har [aldre tiders] bocker med nedtecknad gudomlig visdom forklarat er oskyldiga |
أَمْ يَقُولُونَ نَحْنُ جَمِيعٌ مُّنتَصِرٌ (44)
Kanske sager de: "Vi ar alla [eniga i var asikt och foljaktligen] ar det vi som maste vinna |
سَيُهْزَمُ الْجَمْعُ وَيُوَلُّونَ الدُّبُرَ (45)
[Nej,] skaran [av fornekare] skall besegras och skall tvingas gora helt om och fly |
بَلِ السَّاعَةُ مَوْعِدُهُمْ وَالسَّاعَةُ أَدْهَىٰ وَأَمَرُّ (46)
Men den Yttersta stunden ar den tid da de ar kallade att installa sig, och denna Stund [kommer att for dem betyda] det djupaste elande och den bittraste sorg |
إِنَّ الْمُجْرِمِينَ فِي ضَلَالٍ وَسُعُرٍ (47)
Da skall de obotfardiga syndarna [inse att] de gick vilse och [att] deras forstand svek dem |
يَوْمَ يُسْحَبُونَ فِي النَّارِ عَلَىٰ وُجُوهِهِمْ ذُوقُوا مَسَّ سَقَرَ (48)
Den Dag da de slapas pa sina ansikten in i Elden [skall de hora en rost:] "Prova pa dess heta famntag |
إِنَّا كُلَّ شَيْءٍ خَلَقْنَاهُ بِقَدَرٍ (49)
ALLT har Vi skapat med ratta matt |
وَمَا أَمْرُنَا إِلَّا وَاحِدَةٌ كَلَمْحٍ بِالْبَصَرِ (50)
och Var befallning [och dess omsattning i verklighet] ar ett och detsamma - ett ogonblickligt skeende |
وَلَقَدْ أَهْلَكْنَا أَشْيَاعَكُمْ فَهَلْ مِن مُّدَّكِرٍ (51)
Era likar [i synd och fornekelse bland tidigare folk] lat Vi ga under; finns det nagon som bevarar detta i minnet [och tar lardom] |
وَكُلُّ شَيْءٍ فَعَلُوهُ فِي الزُّبُرِ (52)
Alla deras handlingar omtalas i [aldre tiders] bocker med nedtecknad gudomlig visdom |
وَكُلُّ صَغِيرٍ وَكَبِيرٍ مُّسْتَطَرٌ (53)
allt ar redovisat, stort som smatt |
إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي جَنَّاتٍ وَنَهَرٍ (54)
De rattfardiga skall vistas i lustgardar [vattnade av] backar |
فِي مَقْعَدِ صِدْقٍ عِندَ مَلِيكٍ مُّقْتَدِرٍ (55)
[Och de skall] ta plats infor en allsmaktig Konung i sanningens [forsamling] |
