قَدْ سَمِعَ اللَّهُ قَوْلَ الَّتِي تُجَادِلُكَ فِي زَوْجِهَا وَتَشْتَكِي إِلَى اللَّهِ وَاللَّهُ يَسْمَعُ تَحَاوُرَكُمَا ۚ إِنَّ اللَّهَ سَمِيعٌ بَصِيرٌ (1)
GUD har helt visst hort hennes ord, hon som vadjar till dig i [tvisten med] sin man och som bonfaller Gud om hjalp. Och Gud hor vad ni bada har haft att anfora - Gud ar Den som hor allt, ser allt |
الَّذِينَ يُظَاهِرُونَ مِنكُم مِّن نِّسَائِهِم مَّا هُنَّ أُمَّهَاتِهِمْ ۖ إِنْ أُمَّهَاتُهُمْ إِلَّا اللَّائِي وَلَدْنَهُمْ ۚ وَإِنَّهُمْ لَيَقُولُونَ مُنكَرًا مِّنَ الْقَوْلِ وَزُورًا ۚ وَإِنَّ اللَّهَ لَعَفُوٌّ غَفُورٌ (2)
De av er som [hadanefter vill] forskjuta sina hustrur [bor inse att de] inte ar deras modrar; deras modrar ar de som fodde dem och inga andra. Orden [som yttras enligt denna sed] strider mot rim och reson och ar en klar logn. Men Gud utplanar och forlater mycken synd |
وَالَّذِينَ يُظَاهِرُونَ مِن نِّسَائِهِمْ ثُمَّ يَعُودُونَ لِمَا قَالُوا فَتَحْرِيرُ رَقَبَةٍ مِّن قَبْلِ أَن يَتَمَاسَّا ۚ ذَٰلِكُمْ تُوعَظُونَ بِهِ ۚ وَاللَّهُ بِمَا تَعْمَلُونَ خَبِيرٌ (3)
De som pa detta satt forskjuter sin hustru men tar tillbaka sitt ord skall [som bot] skanka en slav friheten, innan samlivet [med den forskjutna] far aterupptas. Detta ar vad Gud foreskriver for er. Gud ar underrattad om vad ni gor |
فَمَن لَّمْ يَجِدْ فَصِيَامُ شَهْرَيْنِ مُتَتَابِعَيْنِ مِن قَبْلِ أَن يَتَمَاسَّا ۖ فَمَن لَّمْ يَسْتَطِعْ فَإِطْعَامُ سِتِّينَ مِسْكِينًا ۚ ذَٰلِكَ لِتُؤْمِنُوا بِاللَّهِ وَرَسُولِهِ ۚ وَتِلْكَ حُدُودُ اللَّهِ ۗ وَلِلْكَافِرِينَ عَذَابٌ أَلِيمٌ (4)
De som inte [ar i stand att lyda denna foreskrift] skall fasta tva manader i foljd, innan [man och hustru] far ateruppta samlivet; och de som inte formar [fasta] skall ge mat at sextio nodstallda; pa sa satt far ni [visa] er tro pa Gud och Hans Sandebud. Detta ar Guds foreskrifter, och de som inte lyder [dem] har ett plagsamt straff [att vanta] |
إِنَّ الَّذِينَ يُحَادُّونَ اللَّهَ وَرَسُولَهُ كُبِتُوا كَمَا كُبِتَ الَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ ۚ وَقَدْ أَنزَلْنَا آيَاتٍ بَيِّنَاتٍ ۚ وَلِلْكَافِرِينَ عَذَابٌ مُّهِينٌ (5)
De som satter sig upp mot Gud och Hans Sandebud skall forodmjukas sasom deras foregangare blev forodmjukade, eftersom Vara budskap ar otvetydiga. De som fornekar sanningen har ett fornedrande straff [att vanta] |
يَوْمَ يَبْعَثُهُمُ اللَّهُ جَمِيعًا فَيُنَبِّئُهُم بِمَا عَمِلُوا ۚ أَحْصَاهُ اللَّهُ وَنَسُوهُ ۚ وَاللَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ شَهِيدٌ (6)
den Dag da Gud skall uppvacka dem alla till nytt liv och lata dem veta vad deras handlingar [var varda]. Gud haller rakning pa det som de sjalva har glomt. Gud ar vittne till allt som sker |
أَلَمْ تَرَ أَنَّ اللَّهَ يَعْلَمُ مَا فِي السَّمَاوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ ۖ مَا يَكُونُ مِن نَّجْوَىٰ ثَلَاثَةٍ إِلَّا هُوَ رَابِعُهُمْ وَلَا خَمْسَةٍ إِلَّا هُوَ سَادِسُهُمْ وَلَا أَدْنَىٰ مِن ذَٰلِكَ وَلَا أَكْثَرَ إِلَّا هُوَ مَعَهُمْ أَيْنَ مَا كَانُوا ۖ ثُمَّ يُنَبِّئُهُم بِمَا عَمِلُوا يَوْمَ الْقِيَامَةِ ۚ إِنَّ اللَّهَ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمٌ (7)
HAR DU inte klart for dig att Gud kanner allt det som himlarna rymmer och det som jorden bar? Nar tre samlas till en hemlig overlaggning ar Han den fjarde, och om fem samlas ar Han den sjatte; och vare sig de ar farre eller flera ar Han med dem, var de an befinner sig. Till sist, pa Uppstandelsens dag, skall Han lata dem veta vad deras handlingar [var varda]. Gud har kannedom om allt |
أَلَمْ تَرَ إِلَى الَّذِينَ نُهُوا عَنِ النَّجْوَىٰ ثُمَّ يَعُودُونَ لِمَا نُهُوا عَنْهُ وَيَتَنَاجَوْنَ بِالْإِثْمِ وَالْعُدْوَانِ وَمَعْصِيَتِ الرَّسُولِ وَإِذَا جَاءُوكَ حَيَّوْكَ بِمَا لَمْ يُحَيِّكَ بِهِ اللَّهُ وَيَقُولُونَ فِي أَنفُسِهِمْ لَوْلَا يُعَذِّبُنَا اللَّهُ بِمَا نَقُولُ ۚ حَسْبُهُمْ جَهَنَّمُ يَصْلَوْنَهَا ۖ فَبِئْسَ الْمَصِيرُ (8)
Har du inte lagt marke till, hur de som alagts att avhalla sig fran hemliga overlaggningar, atergar till det forbjudna och overlagger i hemlighet om syndiga handlingar och om att motarbeta och trotsa Profeten? Nar de kommer till dig [Muhammad], halsar de dig med ord som Gud inte har anbefallt, och sager till sig sjalva: "Varfor straffar inte Gud oss for det vi sager?" Helvetet ar straff nog for dem; i dess eld skall de brinna - ett fasansfullt slut |
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِذَا تَنَاجَيْتُمْ فَلَا تَتَنَاجَوْا بِالْإِثْمِ وَالْعُدْوَانِ وَمَعْصِيَتِ الرَّسُولِ وَتَنَاجَوْا بِالْبِرِّ وَالتَّقْوَىٰ ۖ وَاتَّقُوا اللَّهَ الَّذِي إِلَيْهِ تُحْشَرُونَ (9)
Troende! Om ni overlagger i avskildhet om era angelagenheter, undvik da allt som kan ligga synd, illvilja och trots mot Sandebudet nara. Nej, overlagg om hur ni skall verka for storre fromhet och lydnad for Gud - och frukta Gud! [En Dag] skall ni foras samman infor Honom |
إِنَّمَا النَّجْوَىٰ مِنَ الشَّيْطَانِ لِيَحْزُنَ الَّذِينَ آمَنُوا وَلَيْسَ بِضَارِّهِمْ شَيْئًا إِلَّا بِإِذْنِ اللَّهِ ۚ وَعَلَى اللَّهِ فَلْيَتَوَكَّلِ الْمُؤْمِنُونَ (10)
Hemliga overlaggningar ar nagot som Djavulen funnit pa for att forarga och plaga de troende; men han kan inte valla dem skada utan Guds tillatelse; lat darfor de troende satta sin lit till Gud |
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِذَا قِيلَ لَكُمْ تَفَسَّحُوا فِي الْمَجَالِسِ فَافْسَحُوا يَفْسَحِ اللَّهُ لَكُمْ ۖ وَإِذَا قِيلَ انشُزُوا فَانشُزُوا يَرْفَعِ اللَّهُ الَّذِينَ آمَنُوا مِنكُمْ وَالَّذِينَ أُوتُوا الْعِلْمَ دَرَجَاتٍ ۚ وَاللَّهُ بِمَا تَعْمَلُونَ خَبِيرٌ (11)
TROENDE! Nar ni under era sammankomster uppmanas "Ge plats!" - ge plats; da skall Gud bereda plats at er [i Sin nad]. Och nar ni uppmanas "Res er!" - res er [utan att droja]. Da skall Gud upphoja dem bland er som ar [sanna] troende och dem som har fatt kunskap, till hogre rang. Gud ar underrattad om vad ni gor |
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِذَا نَاجَيْتُمُ الرَّسُولَ فَقَدِّمُوا بَيْنَ يَدَيْ نَجْوَاكُمْ صَدَقَةً ۚ ذَٰلِكَ خَيْرٌ لَّكُمْ وَأَطْهَرُ ۚ فَإِن لَّمْ تَجِدُوا فَإِنَّ اللَّهَ غَفُورٌ رَّحِيمٌ (12)
TROENDE! Om ni vill fa ett samtal i avskildhet med Sandebudet, ge da en offergava till de behovande fore ert samtal; det ar for ert eget basta och det leder till storre renhet [i ert uppsat]. Men den som inte har [mojlighet till detta, skall finna att] Gud ar standigt forlatande, barmhartig |
أَأَشْفَقْتُمْ أَن تُقَدِّمُوا بَيْنَ يَدَيْ نَجْوَاكُمْ صَدَقَاتٍ ۚ فَإِذْ لَمْ تَفْعَلُوا وَتَابَ اللَّهُ عَلَيْكُمْ فَأَقِيمُوا الصَّلَاةَ وَآتُوا الزَّكَاةَ وَأَطِيعُوا اللَّهَ وَرَسُولَهُ ۚ وَاللَّهُ خَبِيرٌ بِمَا تَعْمَلُونَ (13)
Om foreskriften att infor ert samtal ge en offergava vallar er bekymmer och ni har underlatit att [folja den] och Gud i Sin nad forlater er, [noj er da med att samvetsgrant] forratta bonen och betala allmoseskatten; och lyd Gud och Hans Sandebud; Gud ar underrattad om vad ni gor |
۞ أَلَمْ تَرَ إِلَى الَّذِينَ تَوَلَّوْا قَوْمًا غَضِبَ اللَّهُ عَلَيْهِم مَّا هُم مِّنكُمْ وَلَا مِنْهُمْ وَيَحْلِفُونَ عَلَى الْكَذِبِ وَهُمْ يَعْلَمُونَ (14)
HAR DU inte lagt marke till de [hycklare] som soker stod hos dem som har drabbats av Guds vrede [darfor att de fornekar sanningen]? De hor inte samman med er och inte heller med dem och de svar pa det som de vet ar en logn |
أَعَدَّ اللَّهُ لَهُمْ عَذَابًا شَدِيدًا ۖ إِنَّهُمْ سَاءَ مَا كَانُوا يَعْمَلُونَ (15)
Gud har ett strangt straff i beredskap for dem; vad de gor ar ont |
اتَّخَذُوا أَيْمَانَهُمْ جُنَّةً فَصَدُّوا عَن سَبِيلِ اللَّهِ فَلَهُمْ عَذَابٌ مُّهِينٌ (16)
De svar sina eder for att skydda sig och pa sa satt leder de [andra] bort fran Guds vag. De har [att vanta] ett fornedrande straff |
لَّن تُغْنِيَ عَنْهُمْ أَمْوَالُهُمْ وَلَا أَوْلَادُهُم مِّنَ اللَّهِ شَيْئًا ۚ أُولَٰئِكَ أَصْحَابُ النَّارِ ۖ هُمْ فِيهَا خَالِدُونَ (17)
Varken deras [betydande] jordiska agodelar eller deras [manga] soner kan ge dem skydd mot Gud; deras arvedel ar Elden och dar skall de forbli till evig tid |
يَوْمَ يَبْعَثُهُمُ اللَّهُ جَمِيعًا فَيَحْلِفُونَ لَهُ كَمَا يَحْلِفُونَ لَكُمْ ۖ وَيَحْسَبُونَ أَنَّهُمْ عَلَىٰ شَيْءٍ ۚ أَلَا إِنَّهُمْ هُمُ الْكَاذِبُونَ (18)
Den Dag da Gud uppvacker dem alla fran de doda, kommer de att bedyra och svara infor Gud [att de hade underkastat sig Hans vilja] liksom de nu bedyrar och svar infor er i tron att de uppnar nagot [med sina eder]. Nej, de ar lognens verkliga mastare |
اسْتَحْوَذَ عَلَيْهِمُ الشَّيْطَانُ فَأَنسَاهُمْ ذِكْرَ اللَّهِ ۚ أُولَٰئِكَ حِزْبُ الشَّيْطَانِ ۚ أَلَا إِنَّ حِزْبَ الشَّيْطَانِ هُمُ الْخَاسِرُونَ (19)
Djavulen har helt tagit befalet over dem och kommit dem att glomma att akalla Gud. [De ar Djavulens trogna och] Djavulens trogna ar sannerligen forlorarna |
إِنَّ الَّذِينَ يُحَادُّونَ اللَّهَ وَرَسُولَهُ أُولَٰئِكَ فِي الْأَذَلِّينَ (20)
De som trotsar Gud och Hans Sandebud kommer att hora till de elandigaste [pa Uppstandelsens dag] |
كَتَبَ اللَّهُ لَأَغْلِبَنَّ أَنَا وَرُسُلِي ۚ إِنَّ اللَّهَ قَوِيٌّ عَزِيزٌ (21)
Gud har slagit fast: "Helt visst ar det Jag, Jag och Mina sandebud, som skall segra!" - Hos Gud finns all styrka, all makt |
لَّا تَجِدُ قَوْمًا يُؤْمِنُونَ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ يُوَادُّونَ مَنْ حَادَّ اللَّهَ وَرَسُولَهُ وَلَوْ كَانُوا آبَاءَهُمْ أَوْ أَبْنَاءَهُمْ أَوْ إِخْوَانَهُمْ أَوْ عَشِيرَتَهُمْ ۚ أُولَٰئِكَ كَتَبَ فِي قُلُوبِهِمُ الْإِيمَانَ وَأَيَّدَهُم بِرُوحٍ مِّنْهُ ۖ وَيُدْخِلُهُمْ جَنَّاتٍ تَجْرِي مِن تَحْتِهَا الْأَنْهَارُ خَالِدِينَ فِيهَا ۚ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمْ وَرَضُوا عَنْهُ ۚ أُولَٰئِكَ حِزْبُ اللَّهِ ۚ أَلَا إِنَّ حِزْبَ اللَّهِ هُمُ الْمُفْلِحُونَ (22)
Du kan inte finna [sadana] manniskor som tror pa Gud och den Yttersta dagen och som [samtidigt] soker vanskap med dem som trotsar Gud och Hans Sandebud - inte ens om det galler deras egen fader eller son eller broder eller [andra] som star dem nara. Det ar i deras hjartan som Han har skrivit in tron och de som Han har starkt med Sin ande, och dem skall Han fora till lustgardar, vattnade av backar, dar de skall forbli till evig tid. Gud ar nojd med dem och de ar nojda [dar de njuter] Hans [gavor]. De ar Guds trogna och Guds trogna skall det sannerligen ga val i hander |
