حم (1)
HA meem |
تَنزِيلٌ مِّنَ الرَّحْمَٰنِ الرَّحِيمِ (2)
[DETTA AR] uppenbarat av den Naderike, den Barmhartige |
كِتَابٌ فُصِّلَتْ آيَاتُهُ قُرْآنًا عَرَبِيًّا لِّقَوْمٍ يَعْلَمُونَ (3)
en Skrift vars budskap ar avfattat i en fast och klar forkunnelse pa arabiskt sprak till nytta for de insiktsfulla |
بَشِيرًا وَنَذِيرًا فَأَعْرَضَ أَكْثَرُهُمْ فَهُمْ لَا يَسْمَعُونَ (4)
med varsel om hopp och gladje - och med ord till varning. Men de flesta [manniskor] vander sig bort och vill inte lyssna [nar den lases hogt] |
وَقَالُوا قُلُوبُنَا فِي أَكِنَّةٍ مِّمَّا تَدْعُونَا إِلَيْهِ وَفِي آذَانِنَا وَقْرٌ وَمِن بَيْنِنَا وَبَيْنِكَ حِجَابٌ فَاعْمَلْ إِنَّنَا عَامِلُونَ (5)
och de sager: "Vara hjartan ar overtackta sa att dina ord inte nar fram, och vara oron har tappts till och ett hinder har rests mellan oss och dig. Handla nu [som du anser bast]; vi skall handla [som vi anser bast] |
قُلْ إِنَّمَا أَنَا بَشَرٌ مِّثْلُكُمْ يُوحَىٰ إِلَيَّ أَنَّمَا إِلَٰهُكُمْ إِلَٰهٌ وَاحِدٌ فَاسْتَقِيمُوا إِلَيْهِ وَاسْتَغْفِرُوهُ ۗ وَوَيْلٌ لِّلْمُشْرِكِينَ (6)
Sag [Muhammad]: "Jag ar bara en manniska som ni. Men jag vet genom uppenbarelsen att er Gud ar den Ende Guden; vand er darfor [i odmjukhet] till Honom och be om Hans forlatelse!" Olyckliga de som satter medgudar vid Guds sida |
الَّذِينَ لَا يُؤْتُونَ الزَّكَاةَ وَهُم بِالْآخِرَةِ هُمْ كَافِرُونَ (7)
de som vagrar att ge at de fattiga; det ar just [dessa manniskor] som fornekar livet efter detta |
إِنَّ الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ لَهُمْ أَجْرٌ غَيْرُ مَمْنُونٍ (8)
De [a andra sidan] som tror och lever ett rattskaffens liv - deras lon skall vara utan ande |
۞ قُلْ أَئِنَّكُمْ لَتَكْفُرُونَ بِالَّذِي خَلَقَ الْأَرْضَ فِي يَوْمَيْنِ وَتَجْعَلُونَ لَهُ أَندَادًا ۚ ذَٰلِكَ رَبُّ الْعَالَمِينَ (9)
SAG: "Hur kan ni forneka Honom, som har skapat jorden under tva dagar? Och satta medgudar vid Hans sida? - Han, varldarnas Herre |
وَجَعَلَ فِيهَا رَوَاسِيَ مِن فَوْقِهَا وَبَارَكَ فِيهَا وَقَدَّرَ فِيهَا أَقْوَاتَهَا فِي أَرْبَعَةِ أَيَّامٍ سَوَاءً لِّلسَّائِلِينَ (10)
Det ar Han som har sankt ned i den fast forankrade berg, som reser sig hogt over dess [yta], och [darefter] har valsignat den och matt ut [med Sitt matt] allt som skulle [tjana dess inbyggare till] naring. [Han skapade allt detta] under jamnt fyra dagar - [ett svar] till dem som fragar |
ثُمَّ اسْتَوَىٰ إِلَى السَّمَاءِ وَهِيَ دُخَانٌ فَقَالَ لَهَا وَلِلْأَرْضِ ائْتِيَا طَوْعًا أَوْ كَرْهًا قَالَتَا أَتَيْنَا طَائِعِينَ (11)
Och Han vande sig mot rymden, som var rok, och sade till den och till jorden: "Kom, villigt eller nodda och tvungna!" - och de svarade: "Vi kommer villigt |
فَقَضَاهُنَّ سَبْعَ سَمَاوَاتٍ فِي يَوْمَيْنِ وَأَوْحَىٰ فِي كُلِّ سَمَاءٍ أَمْرَهَا ۚ وَزَيَّنَّا السَّمَاءَ الدُّنْيَا بِمَصَابِيحَ وَحِفْظًا ۚ ذَٰلِكَ تَقْدِيرُ الْعَزِيزِ الْعَلِيمِ (12)
Och under tva dagar skapade och formade Han dem till sju rymder, och anvisade varje rymd dess uppgift. Rymden narmast jorden har Vi smyckat med ljus och gjort saker [mot intrang]. Gud, den Allsmaktige, den Allvetande, har forordnat om allt detta |
فَإِنْ أَعْرَضُوا فَقُلْ أَنذَرْتُكُمْ صَاعِقَةً مِّثْلَ صَاعِقَةِ عَادٍ وَثَمُودَ (13)
Men sag, om [lyssnarna] drar sig undan: "Jag varnar er for en katastrof som den [som forintade stammarna] Aad och Thamud |
إِذْ جَاءَتْهُمُ الرُّسُلُ مِن بَيْنِ أَيْدِيهِمْ وَمِنْ خَلْفِهِمْ أَلَّا تَعْبُدُوا إِلَّا اللَّهَ ۖ قَالُوا لَوْ شَاءَ رَبُّنَا لَأَنزَلَ مَلَائِكَةً فَإِنَّا بِمَا أُرْسِلْتُم بِهِ كَافِرُونَ (14)
Nar sandebuden kom till dem fran alla tankbara hall [och formanade dem]: "Dyrka ingen annan an Gud!" - svarade de: "Om var Herre hade velat, skulle Han helt sakert ha sant anglar [som budbarare sa att vi kunde tro pa dem]; vi avvisar darfor det [budskap med vilket ni pastar att] ni har sants |
فَأَمَّا عَادٌ فَاسْتَكْبَرُوا فِي الْأَرْضِ بِغَيْرِ الْحَقِّ وَقَالُوا مَنْ أَشَدُّ مِنَّا قُوَّةً ۖ أَوَلَمْ يَرَوْا أَنَّ اللَّهَ الَّذِي خَلَقَهُمْ هُوَ أَشَدُّ مِنْهُمْ قُوَّةً ۖ وَكَانُوا بِآيَاتِنَا يَجْحَدُونَ (15)
[Stammen] Aad upptradde overmodigt pa denna jord utan varje rimligt skal och skrot: "Vem ar maktigare an vi?" - Forstod de inte att Gud, som skapade dem, har storre makt an de |
فَأَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ رِيحًا صَرْصَرًا فِي أَيَّامٍ نَّحِسَاتٍ لِّنُذِيقَهُمْ عَذَابَ الْخِزْيِ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا ۖ وَلَعَذَابُ الْآخِرَةِ أَخْزَىٰ ۖ وَهُمْ لَا يُنصَرُونَ (16)
och under [nagra] odesdigra dagar sande Vi en rasande, iskall stormvind over dem for att lata dem i detta liv smaka ett fornedrande straff; straffet i det kommande livet skall fornedra dem an mer och de skall inte fa nagon hjalp |
وَأَمَّا ثَمُودُ فَهَدَيْنَاهُمْ فَاسْتَحَبُّوا الْعَمَىٰ عَلَى الْهُدَىٰ فَأَخَذَتْهُمْ صَاعِقَةُ الْعَذَابِ الْهُونِ بِمَا كَانُوا يَكْسِبُونَ (17)
Och vad [stammen] Thamud betraffar gav Vi dem vagledning, men de valde att forbli blinda hellre an att vagledas, och till straff for de [onda] handlingar de begick drabbades de av ett forodmjukande och forkrossande slag |
وَنَجَّيْنَا الَّذِينَ آمَنُوا وَكَانُوا يَتَّقُونَ (18)
Men Vi raddade dem som trodde och fruktade Oss |
وَيَوْمَ يُحْشَرُ أَعْدَاءُ اللَّهِ إِلَى النَّارِ فَهُمْ يُوزَعُونَ (19)
[Paminn dem om att] Guds fiender en Dag skall fosas i grupper fram mot Elden |
حَتَّىٰ إِذَا مَا جَاءُوهَا شَهِدَ عَلَيْهِمْ سَمْعُهُمْ وَأَبْصَارُهُمْ وَجُلُودُهُم بِمَا كَانُوا يَعْمَلُونَ (20)
och nar de natt fram, skall deras oron, deras ogon och deras hud vittna mot dem om vad de gjorde |
وَقَالُوا لِجُلُودِهِمْ لِمَ شَهِدتُّمْ عَلَيْنَا ۖ قَالُوا أَنطَقَنَا اللَّهُ الَّذِي أَنطَقَ كُلَّ شَيْءٍ وَهُوَ خَلَقَكُمْ أَوَّلَ مَرَّةٍ وَإِلَيْهِ تُرْجَعُونَ (21)
Och var och en skall fraga sin hud: "Varfor vittnade du mot mig?" - och den skall svara: "Gud, som ger alla talets gava, har [ocksa] gett mig [den]. Det var Han som forst skapade dig [och de andra] och till Honom har ni [nu] forts ater |
وَمَا كُنتُمْ تَسْتَتِرُونَ أَن يَشْهَدَ عَلَيْكُمْ سَمْعُكُمْ وَلَا أَبْصَارُكُمْ وَلَا جُلُودُكُمْ وَلَٰكِن ظَنَنتُمْ أَنَّ اللَّهَ لَا يَعْلَمُ كَثِيرًا مِّمَّا تَعْمَلُونَ (22)
Men ni forsokte aldrig dolja [era forehavanden] for att era oron, era ogon och er hud inte skulle kunna vittna mot er, och ni trodde att Gud inte kande till vad ni gjorde |
وَذَٰلِكُمْ ظَنُّكُمُ الَّذِي ظَنَنتُم بِرَبِّكُمْ أَرْدَاكُمْ فَأَصْبَحْتُم مِّنَ الْخَاسِرِينَ (23)
Dessa tankar, som ni tankte om er Herre, har blivit er undergang; och nu hor ni till forlorarna |
فَإِن يَصْبِرُوا فَالنَّارُ مَثْوًى لَّهُمْ ۖ وَإِن يَسْتَعْتِبُوا فَمَا هُم مِّنَ الْمُعْتَبِينَ (24)
Aven om de hardar ut forblir Elden icke desto mindre deras boning! Och ber de att fa gora bot och battring skall detta vagras dem |
۞ وَقَيَّضْنَا لَهُمْ قُرَنَاءَ فَزَيَّنُوا لَهُم مَّا بَيْنَ أَيْدِيهِمْ وَمَا خَلْفَهُمْ وَحَقَّ عَلَيْهِمُ الْقَوْلُ فِي أُمَمٍ قَدْ خَلَتْ مِن قَبْلِهِم مِّنَ الْجِنِّ وَالْإِنسِ ۖ إِنَّهُمْ كَانُوا خَاسِرِينَ (25)
Vi gav dem onda krafter till standiga foljeslagare och de skonmalade for dem det [onda] som de begick och det som de hade i sinnet. Och domen foll over dem lika obonhorligt som den hade fallit over tidigare slakten av osynliga vasen och manniskor; de horde till forlorarna |
وَقَالَ الَّذِينَ كَفَرُوا لَا تَسْمَعُوا لِهَٰذَا الْقُرْآنِ وَالْغَوْا فِيهِ لَعَلَّكُمْ تَغْلِبُونَ (26)
DE SOM framhardar i att forneka sanningen sager [till sina meningsfrander]: "Lyssna inte pa upplasningen av Koranen! Nej, [overrosta] den med rop [och skrik] sa vinner ni kanske [overhanden] |
فَلَنُذِيقَنَّ الَّذِينَ كَفَرُوا عَذَابًا شَدِيدًا وَلَنَجْزِيَنَّهُمْ أَسْوَأَ الَّذِي كَانُوا يَعْمَلُونَ (27)
Vi skall sannerligen lata fornekarna utsta ett strangt straff och Vi skall lona dem efter deras varsta handlingar |
ذَٰلِكَ جَزَاءُ أَعْدَاءِ اللَّهِ النَّارُ ۖ لَهُمْ فِيهَا دَارُ الْخُلْدِ ۖ جَزَاءً بِمَا كَانُوا بِآيَاتِنَا يَجْحَدُونَ (28)
Elden ar det straff som skall drabba Guds fiender, och dar skall de ha sin boning till evig tid - lonen for att de [mot battre vetande] avvisade Guds budskap |
وَقَالَ الَّذِينَ كَفَرُوا رَبَّنَا أَرِنَا اللَّذَيْنِ أَضَلَّانَا مِنَ الْجِنِّ وَالْإِنسِ نَجْعَلْهُمَا تَحْتَ أَقْدَامِنَا لِيَكُونَا مِنَ الْأَسْفَلِينَ (29)
[Nar fornekarna star framfor helvetet] skall de saga: "Herre! Visa oss dem bland de osynliga vasendena och manniskorna som ledde oss vilse; [sa att] vi kan trampa pa dem och gora dem till de uslaste av de usla |
إِنَّ الَّذِينَ قَالُوا رَبُّنَا اللَّهُ ثُمَّ اسْتَقَامُوا تَتَنَزَّلُ عَلَيْهِمُ الْمَلَائِكَةُ أَلَّا تَخَافُوا وَلَا تَحْزَنُوا وَأَبْشِرُوا بِالْجَنَّةِ الَّتِي كُنتُمْ تُوعَدُونَ (30)
De som sager: "Gud ar var Herre" och som vill folja den raka vagen, till dem stiger anglarna ned [med halsningen]: "Ni skall inte kanna nagon fruktan och ingen sorg skall tynga er! Tag emot det glada budskapet att paradiset som ni har blivit lovade [vantar er] |
نَحْنُ أَوْلِيَاؤُكُمْ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَفِي الْآخِرَةِ ۖ وَلَكُمْ فِيهَا مَا تَشْتَهِي أَنفُسُكُمْ وَلَكُمْ فِيهَا مَا تَدَّعُونَ (31)
Vi ar hos er och vakar over er i detta liv och i det liv som skall komma; och dar skall allt som era sjalar langtar efter vara ert och det ni ber om skall ni fa |
نُزُلًا مِّنْ غَفُورٍ رَّحِيمٍ (32)
[Detta ar] valkomsthalsningen fran en forlatande, barmhartig Herre |
وَمَنْ أَحْسَنُ قَوْلًا مِّمَّن دَعَا إِلَى اللَّهِ وَعَمِلَ صَالِحًا وَقَالَ إِنَّنِي مِنَ الْمُسْلِمِينَ (33)
Vem talar ett skonare sprak an den som kallar [manniskorna] till tron pa Gud, som lever ett rattskaffens liv och som sager: "Jag hor till dem som har underkastat sig Guds vilja |
وَلَا تَسْتَوِي الْحَسَنَةُ وَلَا السَّيِّئَةُ ۚ ادْفَعْ بِالَّتِي هِيَ أَحْسَنُ فَإِذَا الَّذِي بَيْنَكَ وَبَيْنَهُ عَدَاوَةٌ كَأَنَّهُ وَلِيٌّ حَمِيمٌ (34)
Den goda handlingen och den daliga handlingen kan inte stallas sida vid sida. Jaga bort [den daliga handlingen] med en battre - den som var din fiende kan bli din nara van |
وَمَا يُلَقَّاهَا إِلَّا الَّذِينَ صَبَرُوا وَمَا يُلَقَّاهَا إِلَّا ذُو حَظٍّ عَظِيمٍ (35)
Men ingen annan an den som bar [oforratter] med talamod finner [styrka] att handla sa; bara den lyckligast lottade finner [sadan styrka] |
وَإِمَّا يَنزَغَنَّكَ مِنَ الشَّيْطَانِ نَزْغٌ فَاسْتَعِذْ بِاللَّهِ ۖ إِنَّهُ هُوَ السَّمِيعُ الْعَلِيمُ (36)
Om Djavulen forleder dig [till vrede], be da Gud beskydda dig; Han ar Den som hor allt, vet allt |
وَمِنْ آيَاتِهِ اللَّيْلُ وَالنَّهَارُ وَالشَّمْسُ وَالْقَمَرُ ۚ لَا تَسْجُدُوا لِلشَّمْسِ وَلَا لِلْقَمَرِ وَاسْجُدُوا لِلَّهِ الَّذِي خَلَقَهُنَّ إِن كُنتُمْ إِيَّاهُ تَعْبُدُونَ (37)
Bland Hans tecken ar natten och dagen, solen och manen. Fall inte ned pa ert ansikte infor solen, inte heller infor manen; fall ned i tillbedjan infor Gud som har skapat dem - om det ar Honom ni vill dyrka |
فَإِنِ اسْتَكْبَرُوا فَالَّذِينَ عِندَ رَبِّكَ يُسَبِّحُونَ لَهُ بِاللَّيْلِ وَالنَّهَارِ وَهُمْ لَا يَسْأَمُونَ ۩ (38)
Om de anser sig for goda att [falla ned infor Gud], finns i din Herres narhet de som prisar Honom natt och dag utan att fortrottas |
وَمِنْ آيَاتِهِ أَنَّكَ تَرَى الْأَرْضَ خَاشِعَةً فَإِذَا أَنزَلْنَا عَلَيْهَا الْمَاءَ اهْتَزَّتْ وَرَبَتْ ۚ إِنَّ الَّذِي أَحْيَاهَا لَمُحْيِي الْمَوْتَىٰ ۚ إِنَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ (39)
Och bland Hans tecken ar jorden som infor dina ogon ligger torr och dod men som, nar Vi later regnet falla, skalver och svaller [av liv]. Han som vacker jorden till detta nya liv ar med visshet Densamme som ateruppvacker de doda! Gud har allt i Sin makt |
إِنَّ الَّذِينَ يُلْحِدُونَ فِي آيَاتِنَا لَا يَخْفَوْنَ عَلَيْنَا ۗ أَفَمَن يُلْقَىٰ فِي النَّارِ خَيْرٌ أَم مَّن يَأْتِي آمِنًا يَوْمَ الْقِيَامَةِ ۚ اعْمَلُوا مَا شِئْتُمْ ۖ إِنَّهُ بِمَا تَعْمَلُونَ بَصِيرٌ (40)
DE SOM forvranger eller vantolkar Vara budskap kan inte gomma sig for Oss. Vem ar i ett fordelaktigare lage - den som skall kastas i Elden eller den som kommer infor Oss med lugnt [samvete] pa Uppstandelsens dag? Handla som ni vill; Han ser vad ni gor |
إِنَّ الَّذِينَ كَفَرُوا بِالذِّكْرِ لَمَّا جَاءَهُمْ ۖ وَإِنَّهُ لَكِتَابٌ عَزِيزٌ (41)
De som fornekar sanningen i denna Paminnelse nar den nar dem [har ett fruktansvart straff att vanta]. Den ar en Skrift [som overtygar] med valdig kraft |
لَّا يَأْتِيهِ الْبَاطِلُ مِن بَيْنِ يَدَيْهِ وَلَا مِنْ خَلْفِهِ ۖ تَنزِيلٌ مِّنْ حَكِيمٍ حَمِيدٍ (42)
ingen logn kan komma vid den vare sig oppet eller pa hemliga vagar! Nej, den uppenbaras av en allvis Gud, som allt lov och pris tillkommer |
مَّا يُقَالُ لَكَ إِلَّا مَا قَدْ قِيلَ لِلرُّسُلِ مِن قَبْلِكَ ۚ إِنَّ رَبَّكَ لَذُو مَغْفِرَةٍ وَذُو عِقَابٍ أَلِيمٍ (43)
Vad de sager till dig [Muhammad] ar ingenting annat an det som har sagts till de profeter som gick fore dig. Din Herre ar Den som ger full forlatelse, men ocksa Den som straffar med ett plagsamt straff |
وَلَوْ جَعَلْنَاهُ قُرْآنًا أَعْجَمِيًّا لَّقَالُوا لَوْلَا فُصِّلَتْ آيَاتُهُ ۖ أَأَعْجَمِيٌّ وَعَرَبِيٌّ ۗ قُلْ هُوَ لِلَّذِينَ آمَنُوا هُدًى وَشِفَاءٌ ۖ وَالَّذِينَ لَا يُؤْمِنُونَ فِي آذَانِهِمْ وَقْرٌ وَهُوَ عَلَيْهِمْ عَمًى ۚ أُولَٰئِكَ يُنَادَوْنَ مِن مَّكَانٍ بَعِيدٍ (44)
Om Vi hade uppenbarat denna Koran pa ett annat sprak an arabiska, skulle de [som nu avvisar den] helt sakert ha sagt: "Varfor har inte dess verser fatt en fast och klar avfattning? [Budskap pa] ett frammande sprak! Och [budbararen] arab!" Sag: "Denna [Skrift] ger alla som vill tro vagledning och bot [mot tvivel och okunnighet]; men for dem som inte vill tro har oronen tappts till och den kanns som [en dimma] av blindhet [och elande] - [Koranen blir] for dem [bara] ett rop i ett langt avlagset fjarran |
وَلَقَدْ آتَيْنَا مُوسَى الْكِتَابَ فَاخْتُلِفَ فِيهِ ۗ وَلَوْلَا كَلِمَةٌ سَبَقَتْ مِن رَّبِّكَ لَقُضِيَ بَيْنَهُمْ ۚ وَإِنَّهُمْ لَفِي شَكٍّ مِّنْهُ مُرِيبٍ (45)
Och Vi gav Moses Skriften, men olika meningar uppstod [bland manniskorna] om dess innebord; och om inte din Herre hade beslutat [om uppskov] skulle allt [genast] ha varit avgjort mellan dem. Men [som det nu ar] fortsatter de att omge [uppenbarelsen] med sina tvivel och misstankar |
مَّنْ عَمِلَ صَالِحًا فَلِنَفْسِهِ ۖ وَمَنْ أَسَاءَ فَعَلَيْهَا ۗ وَمَا رَبُّكَ بِظَلَّامٍ لِّلْعَبِيدِ (46)
DEN SOM handlar rattradigt har sjalv gott av det, och den som gor oratt vallar sig sjalv skada; deras Herre vill inte Sina tjanare ont |
۞ إِلَيْهِ يُرَدُّ عِلْمُ السَّاعَةِ ۚ وَمَا تَخْرُجُ مِن ثَمَرَاتٍ مِّنْ أَكْمَامِهَا وَمَا تَحْمِلُ مِنْ أُنثَىٰ وَلَا تَضَعُ إِلَّا بِعِلْمِهِ ۚ وَيَوْمَ يُنَادِيهِمْ أَيْنَ شُرَكَائِي قَالُوا آذَنَّاكَ مَا مِنَّا مِن شَهِيدٍ (47)
Han ensam har kunskapen om den Yttersta stundens ankomst; ingen frukt tranger fram ur sitt holje och ingen varelse av honkon blir havande, inte heller foder hon, utan Hans vetskap. Den Dag da Han skall fraga [avgudadyrkarna]: "Var ar [nu] Mina medgudar?" - kommer de att svara: "Vi maste erkanna att ingen av oss kan vittna [att de finns] |
وَضَلَّ عَنْهُم مَّا كَانُوا يَدْعُونَ مِن قَبْلُ ۖ وَظَنُّوا مَا لَهُم مِّن مَّحِيصٍ (48)
Det som de forut brukat akalla har da overgett dem, och de har forstatt att det inte finns nagon plats dit de kan fly |
لَّا يَسْأَمُ الْإِنسَانُ مِن دُعَاءِ الْخَيْرِ وَإِن مَّسَّهُ الشَّرُّ فَيَئُوسٌ قَنُوطٌ (49)
MANNISKAN fortrottas inte att be om goda ting, men nar hon drabbas av ett ont tappar hon modet och misstrostar [om Guds nad] |
وَلَئِنْ أَذَقْنَاهُ رَحْمَةً مِّنَّا مِن بَعْدِ ضَرَّاءَ مَسَّتْهُ لَيَقُولَنَّ هَٰذَا لِي وَمَا أَظُنُّ السَّاعَةَ قَائِمَةً وَلَئِن رُّجِعْتُ إِلَىٰ رَبِّي إِنَّ لِي عِندَهُ لَلْحُسْنَىٰ ۚ فَلَنُنَبِّئَنَّ الَّذِينَ كَفَرُوا بِمَا عَمِلُوا وَلَنُذِيقَنَّهُم مِّنْ عَذَابٍ غَلِيظٍ (50)
Men om Vi forbarmar Oss over henne sedan hon haft att kampa med svarigheter, sager hon helt sakert: "Detta ar vad som tillkommer mig och den Yttersta stunden tror jag aldrig skall komma; men [om den kommer och] jag fors ater till min Herre, kan jag helt visst vanta mig att Han skall skanka mig det hogsta goda!" Forvisso skall Vi lata dem som fornekade [Uppstandelsens] sanning fa veta vad deras handlingar [var varda] och Vi skall lata dem prova pa ett tungt straff |
وَإِذَا أَنْعَمْنَا عَلَى الْإِنسَانِ أَعْرَضَ وَنَأَىٰ بِجَانِبِهِ وَإِذَا مَسَّهُ الشَّرُّ فَذُو دُعَاءٍ عَرِيضٍ (51)
Nar Vi ger manniskan del av Vara valsignelser vander hon Oss ryggen och drar sig undan, men om nagot ont drabbar henne, forlorar hon sig i andlosa boner |
قُلْ أَرَأَيْتُمْ إِن كَانَ مِنْ عِندِ اللَّهِ ثُمَّ كَفَرْتُم بِهِ مَنْ أَضَلُّ مِمَّنْ هُوَ فِي شِقَاقٍ بَعِيدٍ (52)
SAG [till dem som satter andra gudar vid Guds sida]: "Vad tror ni? Om [Koranen] verkligen ar fran Gud - vilket ni fornekar - vem begar da ett storre fel an den som tar avstand [fran uppenbarelsen] och satter sig upp emot dess [budskap] |
سَنُرِيهِمْ آيَاتِنَا فِي الْآفَاقِ وَفِي أَنفُسِهِمْ حَتَّىٰ يَتَبَيَّنَ لَهُمْ أَنَّهُ الْحَقُّ ۗ أَوَلَمْ يَكْفِ بِرَبِّكَ أَنَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ شَهِيدٌ (53)
Vi skall visa dem Vara tecken vid horisonten och inom dem sjalva, anda till dess [uppenbarelsens] sanning star klar for dem! Ar det inte nog for dem [att veta] att din Herre ar vittne till allt som sker |
أَلَا إِنَّهُمْ فِي مِرْيَةٍ مِّن لِّقَاءِ رَبِّهِمْ ۗ أَلَا إِنَّهُ بِكُلِّ شَيْءٍ مُّحِيطٌ (54)
Men [annu] ar de osakra om de skall mota sin Herre [och saledes uppleva uppstandelse, rakenskap och dom]! Har Han da inte full uppsikt over allt |
