الم (1)
Alif lam meem |
تَنزِيلُ الْكِتَابِ لَا رَيْبَ فِيهِ مِن رَّبِّ الْعَالَمِينَ (2)
DENNA Skrift har uppenbarats av varldarnas Herre - det star utom allt tvivel |
أَمْ يَقُولُونَ افْتَرَاهُ ۚ بَلْ هُوَ الْحَقُّ مِن رَّبِّكَ لِتُنذِرَ قَوْمًا مَّا أَتَاهُم مِّن نَّذِيرٍ مِّن قَبْلِكَ لَعَلَّهُمْ يَهْتَدُونَ (3)
och anda sager de: "Han har [sjalv] forfattat den." Nej, den ar sanningen fran din Herre, [och med den] skall du varna ett folk som ingen varnare har kommit till fore dig - kanske skall de lata sig ledas pa ratt vag |
اللَّهُ الَّذِي خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ وَمَا بَيْنَهُمَا فِي سِتَّةِ أَيَّامٍ ثُمَّ اسْتَوَىٰ عَلَى الْعَرْشِ ۖ مَا لَكُم مِّن دُونِهِ مِن وَلِيٍّ وَلَا شَفِيعٍ ۚ أَفَلَا تَتَذَكَّرُونَ (4)
DET AR Gud som har skapat himlarna och jorden och allt daremellan under sex dagar och som tronar [over skapelsen] i Sin allmakts harlighet. Ni har ingen beskyddare utom Honom och ingen som kan tala till er forman - vill ni inte tanka over detta |
يُدَبِّرُ الْأَمْرَ مِنَ السَّمَاءِ إِلَى الْأَرْضِ ثُمَّ يَعْرُجُ إِلَيْهِ فِي يَوْمٍ كَانَ مِقْدَارُهُ أَلْفَ سَنَةٍ مِّمَّا تَعُدُّونَ (5)
Han styr skapelsens ordning, fran det hogsta till det lagsta, och till sist stiger allt upp till Honom under en Dag vars langd, sa som ni raknar, ar tusen ar |
ذَٰلِكَ عَالِمُ الْغَيْبِ وَالشَّهَادَةِ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ (6)
Det ar Han som kanner allt det som ar dolt for manniskor och det som de kan bevittna, den Allsmaktige, den Barmhartige |
الَّذِي أَحْسَنَ كُلَّ شَيْءٍ خَلَقَهُ ۖ وَبَدَأَ خَلْقَ الْإِنسَانِ مِن طِينٍ (7)
som at allt vad Han skapar ger en fullandad [form]. Forst skapar Han manniskan av lera |
ثُمَّ جَعَلَ نَسْلَهُ مِن سُلَالَةٍ مِّن مَّاءٍ مَّهِينٍ (8)
darefter later Han hennes avkomma avlas av en droppe av en oansenlig vatska |
ثُمَّ سَوَّاهُ وَنَفَخَ فِيهِ مِن رُّوحِهِ ۖ وَجَعَلَ لَكُمُ السَّمْعَ وَالْأَبْصَارَ وَالْأَفْئِدَةَ ۚ قَلِيلًا مَّا تَشْكُرُونَ (9)
darefter formar Han henne och andas in i henne nagot av Sin ande och skanker henne horsel och syn samt formagan att kanna och forsta. Men ni visar sallan tacksamhet |
وَقَالُوا أَإِذَا ضَلَلْنَا فِي الْأَرْضِ أَإِنَّا لَفِي خَلْقٍ جَدِيدٍ ۚ بَلْ هُم بِلِقَاءِ رَبِّهِمْ كَافِرُونَ (10)
Och de sager: "Skall vi, sedan vara [rester] upplosts i jorden, skapas pa nytt?" Ja, de fornekar till och med motet med sin Herre |
۞ قُلْ يَتَوَفَّاكُم مَّلَكُ الْمَوْتِ الَّذِي وُكِّلَ بِكُمْ ثُمَّ إِلَىٰ رَبِّكُمْ تُرْجَعُونَ (11)
Sag: "Dodens angel, som har satts att vaka over er, skall [en dag] samla in era sjalar och darefter fors ni ater till er Herre |
وَلَوْ تَرَىٰ إِذِ الْمُجْرِمُونَ نَاكِسُو رُءُوسِهِمْ عِندَ رَبِّهِمْ رَبَّنَا أَبْصَرْنَا وَسَمِعْنَا فَارْجِعْنَا نَعْمَلْ صَالِحًا إِنَّا مُوقِنُونَ (12)
Om du sag de obotfardiga syndarna nar de star med sankta huvuden infor sin Herre [och sager:] "Herre! Vi har sett och vi har hort; lat oss fa atervanda [till jorden]! Da skall vi leva ett rattskaffens liv - [nu] har vi visshet |
وَلَوْ شِئْنَا لَآتَيْنَا كُلَّ نَفْسٍ هُدَاهَا وَلَٰكِنْ حَقَّ الْقَوْلُ مِنِّي لَأَمْلَأَنَّ جَهَنَّمَ مِنَ الْجِنَّةِ وَالنَّاسِ أَجْمَعِينَ (13)
Om Vi hade velat, kunde Vi ha vaglett varje manniska, men [detta var inte Var vilja och] sa bekraftas Mitt ord: "Jag skall sannerligen fylla helvetet med osynliga vasen och manniskor, alla tillsammantagna |
فَذُوقُوا بِمَا نَسِيتُمْ لِقَاءَ يَوْمِكُمْ هَٰذَا إِنَّا نَسِينَاكُمْ ۖ وَذُوقُوا عَذَابَ الْخُلْدِ بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ (14)
[Och Han skall saga till syndarna:] "Prova nu foljden av att ni glomde [Vart] mote denna Dag; Vi har [aven] glomt er. Smaka straffet for era handlingar, [ett straff] som skall vara i evighet |
إِنَّمَا يُؤْمِنُ بِآيَاتِنَا الَّذِينَ إِذَا ذُكِّرُوا بِهَا خَرُّوا سُجَّدًا وَسَبَّحُوا بِحَمْدِ رَبِّهِمْ وَهُمْ لَا يَسْتَكْبِرُونَ ۩ (15)
BARA DE tror pa Vara budskap som, nar de lases hogt for dem, faller ned i tillbedjan och lovprisar sin Herre, utan en skymt av hogmod |
تَتَجَافَىٰ جُنُوبُهُمْ عَنِ الْمَضَاجِعِ يَدْعُونَ رَبَّهُمْ خَوْفًا وَطَمَعًا وَمِمَّا رَزَقْنَاهُمْ يُنفِقُونَ (16)
de som avstar fran somn for att med fruktan och hopp akalla sin Herre och som ger at andra av det som Vi har skankt dem for deras forsorjning |
فَلَا تَعْلَمُ نَفْسٌ مَّا أُخْفِيَ لَهُم مِّن قُرَّةِ أَعْيُنٍ جَزَاءً بِمَا كَانُوا يَعْمَلُونَ (17)
Ingen manniska vet vilka dolda [skatter av] djup gladje som vantar de [troende] som beloning for deras handlingar |
أَفَمَن كَانَ مُؤْمِنًا كَمَن كَانَ فَاسِقًا ۚ لَّا يَسْتَوُونَ (18)
Kan en troende jamforas med syndaren som trotsar [Gud]? De ar inte lika [och kommer inte att behandlas lika] |
أَمَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ فَلَهُمْ جَنَّاتُ الْمَأْوَىٰ نُزُلًا بِمَا كَانُوا يَعْمَلُونَ (19)
De som tror och lever rattskaffens skall som beloning for sina handlingar fa en fristad i lustgardar, dar de halsas valkomna |
وَأَمَّا الَّذِينَ فَسَقُوا فَمَأْوَاهُمُ النَّارُ ۖ كُلَّمَا أَرَادُوا أَن يَخْرُجُوا مِنْهَا أُعِيدُوا فِيهَا وَقِيلَ لَهُمْ ذُوقُوا عَذَابَ النَّارِ الَّذِي كُنتُم بِهِ تُكَذِّبُونَ (20)
Men syndarna som trotsar [Gud] skall fa Elden till boning - var gang de vill komma ut ur den skall de drivas tillbaka in med ropet: "Smaka Eldens straff, som ni pastod vara en logn |
وَلَنُذِيقَنَّهُم مِّنَ الْعَذَابِ الْأَدْنَىٰ دُونَ الْعَذَابِ الْأَكْبَرِ لَعَلَّهُمْ يَرْجِعُونَ (21)
Innan de far smaka det eviga straffet skall Vi helt visst straffa dem i denna varld - kanske [grips de da av anger och] vander tillbaka [till Gud] |
وَمَنْ أَظْلَمُ مِمَّن ذُكِّرَ بِآيَاتِ رَبِّهِ ثُمَّ أَعْرَضَ عَنْهَا ۚ إِنَّا مِنَ الْمُجْرِمِينَ مُنتَقِمُونَ (22)
Och vem ar mer orattfardig an den som, nar han blir pamind om sin Herres budskap, vander dem ryggen? [Sadana] syndare skall Vi sannerligen lata kanna pa Vart straff |
وَلَقَدْ آتَيْنَا مُوسَى الْكِتَابَ فَلَا تَكُن فِي مِرْيَةٍ مِّن لِّقَائِهِ ۖ وَجَعَلْنَاهُ هُدًى لِّبَنِي إِسْرَائِيلَ (23)
OCH VI skankte Moses [Var] uppenbarelse; tvivla da inte pa att du [i Koranen] har fatt mota [samma sanning]. Den [tidigare uppenbarelsen] gav Vi till vagledning for Israels barn |
وَجَعَلْنَا مِنْهُمْ أَئِمَّةً يَهْدُونَ بِأَمْرِنَا لَمَّا صَبَرُوا ۖ وَكَانُوا بِآيَاتِنَا يُوقِنُونَ (24)
och nar de bar sina motgangar med talamod och bevarade sin overtygelse att Vara budskap [utgor sanningen], lat Vi ledare uppsta bland dem som ledde dem i enlighet med Vara bud |
إِنَّ رَبَّكَ هُوَ يَفْصِلُ بَيْنَهُمْ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فِيمَا كَانُوا فِيهِ يَخْتَلِفُونَ (25)
PA Uppstandelsens dag skall din Herre falla avgorandet mellan [manniskorna] i de fragor dar de var oense |
أَوَلَمْ يَهْدِ لَهُمْ كَمْ أَهْلَكْنَا مِن قَبْلِهِم مِّنَ الْقُرُونِ يَمْشُونَ فِي مَسَاكِنِهِمْ ۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَاتٍ ۖ أَفَلَا يَسْمَعُونَ (26)
Skall inte [vetskapen om] alla de slakten som Vi lat ga under fore dem - [manniskor] vars boplatser de trampar - forma dem att tanka sig for? I allt detta ligger sannerligen budskap; skall de inte lyssna |
أَوَلَمْ يَرَوْا أَنَّا نَسُوقُ الْمَاءَ إِلَى الْأَرْضِ الْجُرُزِ فَنُخْرِجُ بِهِ زَرْعًا تَأْكُلُ مِنْهُ أَنْعَامُهُمْ وَأَنفُسُهُمْ ۖ أَفَلَا يُبْصِرُونَ (27)
Inser de inte att det ar Vi som leder regnet till dott land sa att det kan ge skordar som tjanar till foda for deras boskap och for dem sjalva? Skall de inte oppna sina ogon |
وَيَقُولُونَ مَتَىٰ هَٰذَا الْفَتْحُ إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ (28)
Men de sager: "Nar skall det avgorande [ni talar om] falla, om det som ni sager ar sant |
قُلْ يَوْمَ الْفَتْحِ لَا يَنفَعُ الَّذِينَ كَفَرُوا إِيمَانُهُمْ وَلَا هُمْ يُنظَرُونَ (29)
Sag [Muhammad]: "Den Dag da avgorandet faller skall de som fornekade sanningen inte ha nagon gladje av den tro [som de for sent kommer att bekanna] och de skall inte fa nagot uppskov |
فَأَعْرِضْ عَنْهُمْ وَانتَظِرْ إِنَّهُم مُّنتَظِرُونَ (30)
Lamna dem nu at sig sjalva och vanta [pa det som skall komma]; aven de skall vanta |
