يَا أَيُّهَا النَّبِيُّ إِذَا طَلَّقْتُمُ النِّسَاءَ فَطَلِّقُوهُنَّ لِعِدَّتِهِنَّ وَأَحْصُوا الْعِدَّةَ ۖ وَاتَّقُوا اللَّهَ رَبَّكُمْ ۖ لَا تُخْرِجُوهُنَّ مِن بُيُوتِهِنَّ وَلَا يَخْرُجْنَ إِلَّا أَن يَأْتِينَ بِفَاحِشَةٍ مُّبَيِّنَةٍ ۚ وَتِلْكَ حُدُودُ اللَّهِ ۚ وَمَن يَتَعَدَّ حُدُودَ اللَّهِ فَقَدْ ظَلَمَ نَفْسَهُ ۚ لَا تَدْرِي لَعَلَّ اللَّهَ يُحْدِثُ بَعْدَ ذَٰلِكَ أَمْرًا (1)
PROFET! Nar nagon av er har for avsikt att skilja sig fran sin hustru, skall han [iaktta] den foreskrivna vantetiden och berakna denna tid [med all noggrannhet]. Och frukta Gud, er Herre! Mannen far inte tvinga [hustrun] att lamna hemmet och hon skall inte heller [sjalvmant] lamna det annat an om hon gjort sig skyldig till en grovt oanstandig [eller annan forkastlig] handling. Dessa ar de regler som Gud [har foreskrivit], och den som overtrader dessa av Gud [givna] regler har begatt oratt mot sig sjalv; det ar namligen mojligt - om det kan du ingenting veta - att Gud efter det [som varit] later ett nytt lage uppsta |
فَإِذَا بَلَغْنَ أَجَلَهُنَّ فَأَمْسِكُوهُنَّ بِمَعْرُوفٍ أَوْ فَارِقُوهُنَّ بِمَعْرُوفٍ وَأَشْهِدُوا ذَوَيْ عَدْلٍ مِّنكُمْ وَأَقِيمُوا الشَّهَادَةَ لِلَّهِ ۚ ذَٰلِكُمْ يُوعَظُ بِهِ مَن كَانَ يُؤْمِنُ بِاللَّهِ وَالْيَوْمِ الْآخِرِ ۚ وَمَن يَتَّقِ اللَّهَ يَجْعَل لَّهُ مَخْرَجًا (2)
[Nar nagon av er skilt sig fran sin hustru] och hennes vantetid narmar sig sitt slut, skall han antingen halla henne kvar eller ocksa lata henne ga, allt i hedersamma former. Och tag tva rattsinniga manniskor ur er krets till vittnen, och avge sjalva vittnesmal infor Gud! Denna maning riktas till alla som tror pa Gud och den Yttersta dagen. Gud visar var och en som fruktar Honom en utvag ur [alla svarigheter] |
وَيَرْزُقْهُ مِنْ حَيْثُ لَا يَحْتَسِبُ ۚ وَمَن يَتَوَكَّلْ عَلَى اللَّهِ فَهُوَ حَسْبُهُ ۚ إِنَّ اللَّهَ بَالِغُ أَمْرِهِ ۚ قَدْ جَعَلَ اللَّهُ لِكُلِّ شَيْءٍ قَدْرًا (3)
och sorjer for honom pa ett satt som han inte kan forutse; och den som litar till Gud behover inget annat [stod]. Gud nar alltid Sitt syfte [och] Gud har faststallt ett matt for allt |
وَاللَّائِي يَئِسْنَ مِنَ الْمَحِيضِ مِن نِّسَائِكُمْ إِنِ ارْتَبْتُمْ فَعِدَّتُهُنَّ ثَلَاثَةُ أَشْهُرٍ وَاللَّائِي لَمْ يَحِضْنَ ۚ وَأُولَاتُ الْأَحْمَالِ أَجَلُهُنَّ أَن يَضَعْنَ حَمْلَهُنَّ ۚ وَمَن يَتَّقِ اللَّهَ يَجْعَل لَّهُ مِنْ أَمْرِهِ يُسْرًا (4)
Om ni tvekar om [vad som galler] dem av era kvinnor, vilkas manadsblodningar helt har upphort, ar deras vantetid tre manader, och samma tid galler dem vars blodningar har uteblivit. Och de som ar havande skall invanta barnets fodelse. Och for var och en som fruktar Honom gor Gud uppgiften latt |
ذَٰلِكَ أَمْرُ اللَّهِ أَنزَلَهُ إِلَيْكُمْ ۚ وَمَن يَتَّقِ اللَّهَ يُكَفِّرْ عَنْهُ سَيِّئَاتِهِ وَيُعْظِمْ لَهُ أَجْرًا (5)
detta ar vad Gud befaller er genom Sin uppenbarelse. Och for den som fruktar Honom skall Gud utplana hans daliga handlingar och oka hans beloning |
أَسْكِنُوهُنَّ مِنْ حَيْثُ سَكَنتُم مِّن وُجْدِكُمْ وَلَا تُضَارُّوهُنَّ لِتُضَيِّقُوا عَلَيْهِنَّ ۚ وَإِن كُنَّ أُولَاتِ حَمْلٍ فَأَنفِقُوا عَلَيْهِنَّ حَتَّىٰ يَضَعْنَ حَمْلَهُنَّ ۚ فَإِنْ أَرْضَعْنَ لَكُمْ فَآتُوهُنَّ أُجُورَهُنَّ ۖ وَأْتَمِرُوا بَيْنَكُم بِمَعْرُوفٍ ۖ وَإِن تَعَاسَرْتُمْ فَسَتُرْضِعُ لَهُ أُخْرَىٰ (6)
Lat [den hustru som invantar skilsmassa] leva under samma villkor som ni sjalva inom ramen for era mojligheter, och gor inte livet svart for henne med inskrankningar [av olika slag]. Om hon ar havande, sorj da for hennes uppehalle tills barnet har fotts, och ge henne skalig ersattning om hon ammar ert [barn]; och samrad med henne i godo [om barnets basta] pa brukligt satt. Men uppstar svarigheter, anstall da nagon som ammar [barnet] at er |
لِيُنفِقْ ذُو سَعَةٍ مِّن سَعَتِهِ ۖ وَمَن قُدِرَ عَلَيْهِ رِزْقُهُ فَلْيُنفِقْ مِمَّا آتَاهُ اللَّهُ ۚ لَا يُكَلِّفُ اللَّهُ نَفْسًا إِلَّا مَا آتَاهَا ۚ سَيَجْعَلُ اللَّهُ بَعْدَ عُسْرٍ يُسْرًا (7)
Den formogne skall sorja [for det som nu har sagts] med sin rikedom, och den som lever under knappa forhallanden skall avsta [vad han kan] av det som Gud har gett honom for hans forsorjning. Gud fordrar inte av nagon mer an vad Han har latit honom forfoga over. Efter svarigheterna skall Gud skanka er lattnad |
وَكَأَيِّن مِّن قَرْيَةٍ عَتَتْ عَنْ أَمْرِ رَبِّهَا وَرُسُلِهِ فَحَاسَبْنَاهَا حِسَابًا شَدِيدًا وَعَذَّبْنَاهَا عَذَابًا نُّكْرًا (8)
HUR manga folk, som i overmod satte sig upp emot Guds och Hans sandebuds befallningar, har Vi inte avkravt strang rakenskap och latit dem utsta svara straff |
فَذَاقَتْ وَبَالَ أَمْرِهَا وَكَانَ عَاقِبَةُ أَمْرِهَا خُسْرًا (9)
Och de maste smaka de bittra frukterna av sina handlingar och resultatet var [deras] slutliga undergang och forintelse |
أَعَدَّ اللَّهُ لَهُمْ عَذَابًا شَدِيدًا ۖ فَاتَّقُوا اللَّهَ يَا أُولِي الْأَلْبَابِ الَّذِينَ آمَنُوا ۚ قَدْ أَنزَلَ اللَّهُ إِلَيْكُمْ ذِكْرًا (10)
och Gud har i beredskap for dem ett strangt straff [i det kommande livet]. Frukta darfor Gud, ni som tror och har forstand! Gud har sant er en paminnelse |
رَّسُولًا يَتْلُو عَلَيْكُمْ آيَاتِ اللَّهِ مُبَيِّنَاتٍ لِّيُخْرِجَ الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ مِنَ الظُّلُمَاتِ إِلَى النُّورِ ۚ وَمَن يُؤْمِن بِاللَّهِ وَيَعْمَلْ صَالِحًا يُدْخِلْهُ جَنَّاتٍ تَجْرِي مِن تَحْتِهَا الْأَنْهَارُ خَالِدِينَ فِيهَا أَبَدًا ۖ قَدْ أَحْسَنَ اللَّهُ لَهُ رِزْقًا (11)
ett Sandebud som framfor till er Guds klara budskap for att leda dem som tror och lever rattskaffens ut ur morkret till ljuset. Och Gud skall fora dem som tror pa Honom och lever rattskaffens till lustgardar, vattnade av backar, dar de skall forbli till evig tid; ja, Gud har sorjt for dem pa basta satt |
اللَّهُ الَّذِي خَلَقَ سَبْعَ سَمَاوَاتٍ وَمِنَ الْأَرْضِ مِثْلَهُنَّ يَتَنَزَّلُ الْأَمْرُ بَيْنَهُنَّ لِتَعْلَمُوا أَنَّ اللَّهَ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ وَأَنَّ اللَّهَ قَدْ أَحَاطَ بِكُلِّ شَيْءٍ عِلْمًا (12)
GUD AR Den som har skapat sju himlar och lika manga jordar och genom dem alla strommar [oupphorligt] Hans vilja. Detta for att ni skall veta att Gud har allt i Sin makt och att Gud omfattar allt med Sin kunskap |
